Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Den evige Kungen och Prästen

110 ^[a]En psalm av David.

Mose flyr till Midjan

^11 (A) En dag när Mose hade blivit vuxen^[a], gick han ut till sina bröder och såg på deras slavarbete. Han fick se en egyptier som slog en hebreisk man, en av hans bröder. ¹² Då vände han sig åt alla håll, och när han såg att ingen annan var där slog han ihjäl egyptiern och gömde honom i sanden.

¹³ Nästa dag gick han ut igen och fick då se två hebreiska män i slagsmål. Då sade han till den som var skyldig: ”Varför slår du din landsman?” ¹⁴ Han svarade: ”Vem har satt dig till ledare^[b] och domare över oss? Tänker du döda mig som du dödade egyptiern?” Mose blev förskräckt och tänkte: ”Saken har alltså blivit känd!” ^15 (B) Farao^[c] fick också höra om det och ville döda Mose. Men han flydde undan farao och bosatte sig i Midjans land^[d]. Där satte han sig vid en brunn.

¹⁶ Prästen i Midjan hade sju döttrar. De kom och hämtade upp vatten och fyllde hoarna för att vattna sin fars får. ^17 (C) Då kom herdarna och körde bort dem. Men Mose grep in och räddade dem och gav vatten åt deras får.

^18 (D) När de kom hem till sin far Reguel^[e], sade han: ”Varför kommer ni hem så tidigt i dag?” ¹⁹ De svarade: ”En egyptisk man hjälpte oss mot herdarna. Han hämtade till och med upp vatten åt oss och vattnade fåren.” ²⁰ Då sade han till sina döttrar: ”Var är han? Varför gick ni ifrån honom? Bjud in honom så att han får äta^[f] med oss.”

^21 (E) Mose bestämde sig för att stanna hos mannen, som gav honom sin dotter Sippora till hustru. ^22 (F) Hon födde en son och Mose gav honom namnet Gershom, ”för”, sade han, ”jag har blivit en främling^[g] i ett främmande land.”

^23 (G) Det gick en lång tid, och under den tiden dog Egyptens kung. Men Israels barn suckade över sitt slaveri och ropade på hjälp, och deras rop över slaveriet steg upp till Gud. ²⁴ Gud hörde deras klagan och kom ihåg sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob. ²⁵ Och Gud såg till Israels barn, och Gud kändes vid dem som sina.^[h]

^27 (A) Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta kungens vrede. Han höll ut därför att han liksom såg den Osynlige. ^28 (B) I tron firade han påsken och strök blodet på dörrposterna för att fördärvaren^[a] inte skulle röra deras förstfödda.