Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

²⁰ Achav meddelade då hela Israel och sammankallade alla profeterna på berget Karmel.

²¹ Där stod Elia upp och talade till hela folket: ”Hur länge ska ni fortsätta att vingla mellan olika åsikter? Om Herren är Gud, följ då honom! Men om Baal är det, ska ni naturligtvis följa honom!” Men de gav honom inget svar.

²² ”Jag är den ende av Herrens profeter som finns kvar, men Baal har fyrahundrafemtio profeter”, fortsatte Elia. ²³ ”Skaffa nu fram åt oss två tjurar. De får välja en av dem åt sig, stycka den och lägga den på veden, men utan att tända eld. Jag ska göra i ordning den andra tjuren och lägga den på veden, utan att tända eld. ²⁴ Sedan ska ni ropa till er gud, och jag ska ropa till Herren, min Gud, och den som svarar med eld är Gud.”

Allt folket gick med på Elias förslag.

²⁵ Då vände sig Elia till Baals profeter: ”Välj en av tjurarna och gör den i ordning, för ni är många. Anropa sedan er gud, men tänd ingen eld.”

²⁶ De gjorde i ordning en av tjurarna som man gav dem. De ropade sedan hela förmiddagen på Baal: ”Baal, svara oss!” Men de fick inget svar, och då började de hoppa runt altaret^[a] som de hade gjort.

²⁷ Vid middagstid började Elia driva med dem. ”Ropa högre! Förvisso är han gud, men kanske är han upptagen med annat i sina tankar^[b], eller också är han ute och reser! Han kanske rentav ligger och sover, så att ni måste väcka honom!”

²⁸ Då ropade de ännu högre, och, som deras sed var, skar de sig med svärd och spjut så att det blödde. ²⁹ De höll på med sitt profetiska raseri hela eftermiddagen ända tills det var hög tid för kvällsoffret, men ingen svarade dem, ingen röst hördes och ingen verkade bry sig om vad de gjorde.

³⁰ ”Kom nu hit till mig”, sa Elia då till allt folket. De kom till honom, och han byggde upp Herrens altare som hade rivits ner. ³¹ Han tog tolv stenar, en för var och en av Jakobs söners stammar, hans, till vilken Herren hade sagt: ”Ditt namn ska vara Israel.” ³² Av dem byggde han ett altare åt Herren. Han grävde därefter ett dike runt om det, som rymde två sädesmått^[a]. ³³ Sedan lade han upp veden, styckade tjuren och placerade den på veden.

³⁴ ”Fyll fyra hinkar med vatten och häll det över brännoffret och veden”, befallde Elia. När de hade gjort det, bad han dem att göra det en gång till. Sedan befallde han: ”Gör det en tredje gång.” När de för tredje gången gjorde som han sa ³⁵ rann vattnet ner över altaret och fyllde diket.

³⁶ När det var dags för kvällsoffret, gick Elia fram och bad: ”Herre, Abrahams, Isaks och Israels Gud, låt det i dag bli känt att du är Gud i Israel och att jag är din tjänare, som har gjort allt detta på din befallning! ³⁷ Herre, svara mig, svara mig, så att detta folk förstår att du är Gud och att du vill vända deras hjärtan tillbaka till dig!”

³⁸ Då kom en eld ner från Herren som brände upp offret, veden, stenarna och jorden och till och med torkade upp allt vattnet i diket.

³⁹ När folket såg vad som hände, föll de ner med sina ansikten mot marken och ropade: ”Herren är Gud! Herren är Gud!”

Herren är kung

(1 Krön 16:23-33)

Hälsning

1 Från Paulus, en apostel^[a] som inte är utsänd av människor, eller genom någon människa, utan av Jesus Kristus^[b] själv och av Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda.

² Jag och alla de troende^[c] här hälsar till församlingarna i Galatien.

³ Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus, ⁴ som offrade sig för våra synder för att rädda oss från den här onda tidsåldern, så som vår Gud och Fader ville. ⁵ Härligheten tillhör honom i all evighet, amen.

Galaterna har övergett det sanna budskapet

⁶ Jag är förvånad över att ni så snart överger honom som genom Kristus nåd kallade er och vänder er bort till ett annat ”evangelium”, ⁷ trots att det inte finns något annat. Det är bara några som vill ställa till med förvirring bland er genom att förvränga evangeliet om Kristus.

⁸ Men om någon, om det så vore vi själva eller en ängel från himlen, förkunnar ett annat ”evangelium” än det vi har förkunnat för er, så må han vara förbannad. ⁹ Jag upprepar det jag redan tidigare har sagt: om någon förkunnar ett annat ”evangelium” än det ni har tagit emot, så må han vara förbannad.

¹⁰ Försöker jag nu hålla mig väl med människor, eller med Gud? Är det människors gillande jag söker? Om jag nu fortfarande försökte hålla mig väl med människor skulle jag inte kunna tjäna Kristus.

Paulus budskap kommer från Jesus själv

¹¹ Syskon, jag försäkrar er att det evangelium som jag har förkunnat inte är något som människor har tänkt ut. ¹² Jag har inte heller fått eller lärt mig det genom någon människa, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus själv.

En romersk officer visar stark tro

(Matt 8:5-13)

7 När Jesus hade slutat tala till folket gick han in i Kafarnaum.

² Där fanns en romersk officer som hade en tjänare som han satte stort värde på, och nu var tjänaren sjuk och låg för döden. ³ När officeren fick höra talas om Jesus, sände han några av judarnas ledare till honom för att be honom komma och bota tjänaren. ⁴ Dessa kom nu till Jesus och bad ivrigt till honom: ”Han förtjänar din hjälp”, sa de. ⁵ ”Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss.”

⁶ Då följde Jesus med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: ”Herre, stanna där du är, jag är inte värd att du går in i mitt hus.^{[a] 7} Därför vågade jag inte heller komma till dig. Men säg bara ett ord, och låt min tjänare så bli frisk. ⁸ Jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här’, så gör han det.”

⁹ När Jesus hörde detta blev han mycket förvånad och vände sig till folket som följde honom och sa: ”Jag säger er att inte ens bland Israels folk har jag funnit en så stark tro.”

¹⁰ När de utsända kom tillbaka till huset, såg de att tjänaren var fullt frisk.