Revised Common Lectionary (Complementary)
112 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.
2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.
3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.
4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.
5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!
6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.
7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.
8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.
9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.
10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.
21 Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
24 Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.
21 Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
22 Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»
23 Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader.»
24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.
25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: »I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.
26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,
28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»