Revised Common Lectionary (Complementary)
Psalm 89
Herrens löfte till David om ett evigt rike
1 En sång av esraiten Etan.
2 I evighet vill jag sjunga
om Herrens nådegärningar,
jag vill låta min mun förkunna din trofasthet
från släkte till släkte.
3 Jag säger: "Din nåd är befäst för evigt,
i himlen är din trofasthet fast grundad."
4 "Jag har slutit ett förbund med min utvalde,
med ed har jag lovat min tjänare David:
5 Din ätt skall jag låta bestå för evig tid
och bygga din tron från släkte till släkte." Sela.
6 Himlarna prisar dina under, Herre,
och din trofasthet i de heligas församling.
7 Ty vem i skyn kan jämföras med Herren?
Vem bland Guds söner är Herren lik?
8 Gud är fruktansvärd i de heligas råd,
mycket fruktansvärd är han för alla omkring honom.
9 Herre, härskarornas Gud, vem är som du?
Stark är Herren, och din trofasthet omger dig.
10 Du är den som råder över det stolta havet.
När dess böljor reser sig stillar du dem.
11 Du krossade Rahab så att han låg som en slagen,
med din mäktiga arm skingrade du dina fiender.
12 Din är himlen, din är också jorden.
Du har grundat världen och allt som finns i den.
13 Norr och söder har du skapat,
Tabor och Hermon jublar i ditt namn.
14 Du har en arm med hjältekraft,
mäktig är din hand, hög är din högra hand.
15 Rättfärdighet och rätt är din trons fäste,
nåd och sanning står inför ditt ansikte.
16 Saligt är det folk som vet vad jubel är,
Herre, i ditt ansiktes ljus vandrar de.
17 I ditt namn gläder de sig alltid,
genom din rättfärdighet upphöjs de.
18 Ty du är deras styrka och prydnad,
genom din nåd upphöjer du vårt horn.
Manasse kung i Juda
33 Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem. 2 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 3 Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde aseror, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. 4 Han byggde altaren i Herrens hus. Det var om detta hus som Herren hade sagt: "I Jerusalem skall mitt namn vara för evig tid." 5 Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. 6 Han lät sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och utövade teckentyderi, svartkonst och trolldom, skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon, så att han väckte hans vrede.
7 Avgudabilden som han gjort ställde han in i Guds hus om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: "I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. 8 Jag skall inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de endast håller fast vid och följer allt vad jag har befallt dem, efter den lag, de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose." 9 Men Manasse förledde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för Israels barn.
10 Herren talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 11 Då lät Herren den assyriske kungens arméer komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel. 12 Men när han nu var i nöd, bönföll han inför Herren, sin Gud, och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 13 Och när han på detta sätt bad till honom, bönhörde Herren honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.
14 Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. 16 Vidare upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 Folket offrade ändå på höjderna, men endast åt Herren, sin Gud.
Trons människor
11 Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser. 2 Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd. 3 Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.
4 Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, eftersom Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död. 5 Genom tron togs Hanok bort utan att möta döden. Och man fann honom inte mer, ty Gud hade tagit honom till sig. Innan han togs bort, hade han fått det vittnesbördet att han funnit nåd hos Gud. 6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom. 7 I tron byggde Noa i helig fruktan en ark för att rädda de sina, sedan Gud hade varnat honom för det som ingen ännu hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln