Revised Common Lectionary (Complementary)
מMem
97 Vad jag älskar din undervisning!
Hela dagen begrundar jag den.
98 Dina bud gör mig visare
än mina fiender,
de är hos mig för evigt.
99 Jag är klokare än alla mina lärare,
för jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Jag förstår mer än de gamla,
för jag håller dina befallningar.
101 Jag håller mina fötter borta
från varje ond väg
för att följa ditt ord.
102 Jag viker inte från dina domar,
för du undervisar mig.
103 [a]Vad ljuvligt ditt ord är
på min tunga,
sötare än honung i min mun!
104 [b]Av dina befallningar
får jag förstånd,
därför hatar jag lögnens alla vägar.
Folket bekänner sina synder
9 På tjugofjärde dagen[a] i samma månad samlades Israels barn till fasta, klädda i sorgdräkt och med jord på sina huvuden[b]. 2 De som var av Israels släkt avskilde sig från alla främlingar och kom fram och bekände sina synder och sina fäders missgärningar. 3 (A) De reste sig från sin plats, och man läste ur Herren deras Guds lagbok under en fjärdedel av dagen. Nästa fjärdedel bekände de sina synder och tillbad Herren sin Gud.
4 Jeshua och Bani, Kadmiel, Shebanja, Bunni, Sherebja, Bani och Kenani steg upp på leviternas plattform och ropade med hög röst till Herren sin Gud.
5 Leviterna Jeshua och Kadmiel, Bani, Hashabneja, Sherebja, Hodia, Shebanja och Petaja sade:
”Res er och prisa Herren er Gud,
från evighet till evighet!
Lovat vare ditt härliga namn,
som är upphöjt
över allt lov och pris.
6 (B) Du ensam är Herren.
Du gjorde himlarna
och himlarnas himmel
och hela deras härskara,
jorden och allt som är på den,
haven och allt som är i dem,
och du håller dem alla vid liv.
Himlens härskara tillber dig.
7 (C) Du är Herren Gud
som utvalde Abram
och förde honom ut
från det kaldeiska Ur
och gav honom namnet Abraham.
8 (D) Du fann hans hjärta trofast inför dig,
och du slöt förbund
med honom:
att ge åt hans efterkommande
kananeernas, hetiternas,
amoreernas, perisseernas,
jebusiternas och girgasheernas
land.
Du lät dina ord gå i uppfyllelse,
för du är rättfärdig.
9 (E) Du såg våra fäders nöd i Egypten
och hörde deras rop
vid Röda havet.
10 (F) Du gjorde tecken och under
mot farao,
mot alla hans tjänare
och mot allt folket i hans land,
för du visste hur arrogant
egyptierna behandlade dem.
Du gjorde dig ett namn,
som är detsamma än i dag.
11 (G) Du delade havet framför dem,
och de gick genom havet
på torr mark.
Men deras förföljare
sänkte du i djupet,
som en sten i väldiga vatten.
12 (H) Du ledde dem
med en molnpelare om dagen
och en eldpelare om natten,
för att lysa dem på vägen
de skulle gå.
13 (I) På Sinai berg steg du ner
och talade till dem från himlen,
du gav dem rättfärdiga föreskrifter
och sanna lagar,
goda stadgar och bud.
14 Du gav dem kunskap
om din heliga sabbat
och gav dem bud,
stadgar och lagar
genom din tjänare Mose.
15 (J) Du gav dem bröd från himlen
när de hungrade
och lät vatten komma ur klippan
när de törstade.
Du befallde dem att gå
och ta i besittning det land
som du med upplyft hand
hade lovat ge dem.
Man och hustru i Kristus
21 (A) Underordna er[a] varandra i vördnad för Kristus. 22 (B) Ni hustrur, underordna er era män så som ni underordnar er Herren. 23 (C) En man är nämligen sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud och själv Frälsare för sin kropp. 24 Så som församlingen underordnar sig Kristus, så ska kvinnorna i allt underordna sig sina män.
25 (D) Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den. 26 (E) Han gjorde det för att helga den, sedan han renat den med vattnets bad i kraft av ordet, 27 (F) och föra fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla[b] eller annat sådant. Helig och fläckfri skulle den vara.
28 På samma sätt är männen skyldiga att älska sina hustrur som sina egna kroppar. Den som älskar sin hustru älskar sig själv. 29 Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och sköter om[c] den. Så gör också Kristus med församlingen, 30 (G) eftersom vi är delar i hans kropp. 31 (H) Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött.[d] 32 (I) Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen. 33 Men vad er angår ska var och en älska sin hustru som sig själv, och hustrun ska visa respekt för sin man.
Barn och föräldrar
6 (J) Ni barn, lyd era föräldrar i Herren, för det är rätt och riktigt. 2 Hedra din far och din mor – detta är det första budet som har med sig ett löfte – 3 så att det går dig väl och du får leva länge på jorden[e].[f]
4 (K) Och ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och förmana dem i Herren.
Tjänare och herrar
5 (L) Ni tjänare, lyd era jordiska herrar. Visa dem vördnad och respekt med uppriktigt hjärta, så som ni gör mot Kristus. 6 (M) Var inte ögontjänare som försöker ställa sig in hos människor, utan var Kristi tjänare som gör Guds vilja helhjärtat. 7 Tjäna villigt och glatt, gör det för Herren och inte för människor. 8 (N) Ni vet ju att var och en som gör något gott ska få sin lön av Herren, vare sig han är slav eller fri.
9 (O) Och ni herrar, gör på samma sätt mot era tjänare. Och sluta hota! Ni vet att ni har samme Herre i himlen som de, och han är inte partisk.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation