Revised Common Lectionary (Complementary)
Josuas sista tal till folket
24 (A) Josua samlade alla Israels stammar till Shekem. Han kallade till sig de äldste i Israel, dess huvudmän, domare och förmän, och de trädde fram inför Gud. 2 (B) Och Josua sade till allt folket:
”Så säger Herren, Israels Gud: På andra sidan floden bodde era fäder i forna tider, och även Tera, Abrahams och Nahors far. Där tjänade de andra gudar.
14 Så frukta nu Herren och tjäna honom helhjärtat och i sanning. Gör er av med de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden och i Egypten, och tjäna Herren. 15 Men om ni inte vill tjäna Herren, så välj i dag vem ni vill tjäna, antingen de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden eller de gudar som dyrkas av amoreerna i vilkas land ni bor. Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren.”
16 Då svarade folket: ”Aldrig att vi skulle överge Herren och tjäna andra gudar! 17 För Herren är vår Gud, han är den som har fört oss och våra fäder ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Han har gjort dessa stora under inför våra ögon och bevarat oss hela den väg vi har vandrat och bland alla de folk vilkas land vi har dragit igenom. 18 Herren har jagat i väg alla dessa folk för oss, också amoreerna som bodde i landet. Vi vill också tjäna Herren, för han är vår Gud.”
15 (A) Undvik det onda och gör det goda,
sök friden och följ den.
16 (B) Herrens ögon är vända
till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.
17 (C) Men Herrens ansikte
är emot dem som gör det onda,
för att utplåna minnet av dem
från jorden.
18 (D) De rättfärdiga ropar
och Herren hör,
han räddar dem ur all deras nöd.
19 (E) Herren är nära dem
som har ett förkrossat hjärta
och frälser dem
som har en bedrövad ande.
20 (F) Mycket får den rättfärdige lida,
men Herren räddar honom ur allt.
21 (G) Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem ska krossas.[a]
22 Ondskan blir den gudlöses död,
och de som hatar den rättfärdige
ska stå med skuld.
Den andliga vapenrustningen
10 (A) Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. 11 (B) Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 (C) Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. 13 (D) Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.
14 (E) Stå alltså fasta, med sanningen som bälte runt höfterna och klädda i rättfärdighetens pansar. 15 (F) Bär som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. 16 (G) Ta dessutom[a] trons sköld, med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 (H) Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. 18 (I) Gör detta under ständig bön och åkallan och be alltid i Anden.
Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga. 19 (J) Be också för mig, att ordet ges mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt förkunnar evangeliets hemlighet 20 (K) för vilket jag är en ambassadör i bojor. Be att jag talar så öppet och fritt som jag bör.
56 (A) Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig. 58 Detta är brödet som har kommit ner från himlen, inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter det här brödet ska leva i evighet." 59 Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
60 Många av hans lärjungar som hörde det sade: "Det här är en svår tanke[a]. Vem står ut med att höra den?" 61 Jesus förstod inom sig att hans lärjungar klagade över detta, och han sade till dem: "Tar ni anstöt av det här? 62 Tänk då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut! 63 (B) Det är Anden som ger liv, köttet hjälper inte. De ord som jag har talat till er är Ande och liv. 64 (C) Men det finns några bland er som inte tror." Jesus visste redan från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom. 65 Han fortsatte: "Det var därför jag sade till er att ingen kan komma till mig om han inte får det givet av Fadern."
66 Efter detta drog sig många av hans lärjungar undan och slutade vandra med honom. 67 Då sade Jesus till de tolv: "Inte tänker ni väl också gå?" 68 Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 69 (D) och vi tror och förstår att du är Guds Helige."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation