Revised Common Lectionary (Complementary)
2 Och hela Israels församling klagade mot Mose och Aron i öknen 3 (A) och sade till dem: ”Om vi ändå hade fått dö för Herrens hand i Egypten! Där satt vi vid köttgrytorna och åt oss mätta. Men ni har fört oss hit ut i öknen för att låta hela församlingen dö av svält.”
4 (B) Då sade Herren till Mose: ”Se, jag ska låta det regna bröd från himlen åt er. Folket ska gå ut och samla så mycket de behöver för varje dag. Så ska jag pröva dem, om de vill vandra efter min lag eller inte.
9 Därefter sade Mose till Aron: ”Säg till hela Israels församling: Träd fram inför Herren, för han har hört hur ni klagar.” 10 (A) När sedan Aron hade talat till hela Israels församling, vände de sig mot öknen. Och se, då visade sig Herrens härlighet i molnskyn.
11 Och Herren sade till Mose: 12 ”Jag har hört hur Israels barn klagar. Säg till dem: I skymningen ska ni få kött att äta och i morgon bröd att mätta er med. Då ska ni inse att jag är Herren er Gud.”
13 (B) På kvällen kom vaktlar[a] och täckte lägret, och nästa morgon låg det dagg runt omkring lägret. 14 (C) När daggen hade försvunnit, se, då låg det på marken ute i öknen något fint som fjäll, något fint som liknade rimfrost. 15 (D) Israels barn såg det, och eftersom de inte visste vad det var frågade de varandra: ”Vad är det här?” Mose sade till dem: ”Detta är brödet som Herren har gett er att äta.
23 Ändå gav han befallning
åt skyarna i höjden
och öppnade himlens portar.
24 (A) Han lät manna regna över dem
till mat
och gav dem säd från himlen.
25 Människor fick äta änglars bröd,
han sände dem mat
så att de blev mätta.
26 (B) Han lät östanvinden
komma från himlen
och styrde sunnanvinden dit
med sin makt.
27 Han lät kött regna över dem
som stoft,
bevingade fåglar som havets sand.
28 Han lät dem falla mitt i deras läger,
runt omkring deras[a] boningar.
29 De åt och blev övermätta,
han lät dem få vad de haft begär till.
Enheten i Kristi kropp
4 (A) Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. 2 (B) Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. 3 Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: 4 (C) en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 (D) en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla.
7 (E) Men var och en av oss har fått nåden så som Kristus fördelade gåvan. 8 Därför heter det: Han steg upp i höjden, han tog fångar och gav människorna gåvor.[a] 9 (F) Det att han steg upp, vad innebär det om inte att han också steg ner till jorden[b]? 10 (G) Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt.
11 (H) Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, 12 (I) för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp 13 (J) tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.
14 (K) Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. 15 (L) Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. 16 (M) Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek.
24 När folket såg att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar, gick de i båtarna och kom till Kapernaum för att söka efter Jesus. 25 De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?"
26 Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Ni söker mig inte för att ni har sett tecken, utan för att ni fick äta av bröden och bli mätta. 27 (A) Arbeta inte för den mat som tar slut, utan för den mat som består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill[a]." 28 De frågade honom: "Vad ska vi göra för att utföra Guds verk?" 29 (B) Jesus svarade: "Detta är Guds verk: att ni tror på den som han har sänt."
30 (C) Då sade de till honom: "Vad gör du då för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra? 31 (D) Våra fäder fick äta manna i öknen, som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."[b] 32 Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Det var inte Mose som gav er brödet från himlen, det är min Far som ger er det sanna brödet från himlen. 33 Guds bröd är det[c] som kommer ner från himlen och ger världen liv." 34 Då sade de till honom: "Herre, ge oss alltid det brödet!"
35 (E) Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation