Revised Common Lectionary (Complementary)

Sänklodet

Jag såg Herren stå på en lod^[a]rät mur med ett lod i sin hand. ^8 (B) Och Herren sade till mig: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”Ett lod.” Då sade Herren: ”Se, jag ska hänga upp ett lod mitt ibland mitt folk Israel. Jag ska inte skona dem en gång till.

^9 (C) Isaks offerhöjder ska bli ödelagda och Israels helgedomar förstörda, och mot Jerobeams hus ska jag resa mig med svärdet.”

Amos och prästen i Betel

^10 (D) Amasja, prästen i Betel, sände bud till Israels kung Jerobeam och lät säga: ”Amos konspirerar mot dig mitt ibland Israels folk. Landet står inte ut med allt hans ordande, ¹¹ för Amos har sagt: Jerobeam ska dö för svärd och Israel ska föras bort i fångenskap från sitt land.”

^12 (E) Och Amasja sade till Amos: ”Du siare, ge dig i väg och fly till Juda land. Tjäna ditt levebröd där och profetera där! ¹³ I Betel får du inte profetera mer, för det är en kunglig helgedom^[b] och ett rikets tempel.” ^14 (F) Amos svarade Amasja: ”Jag är ingen profet, ingen profetlärjunge^[c]. Jag är boskapsherde och odlar mullbärsfikon^[d]. ^15 (G) Men Herren tog mig från hjorden och Herren sade till mig: Gå och profetera för mitt folk Israel.

Utvalda i Kristus

^3 (A) Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen! ^4 (B) Han har utvalt oss i honom före världens skapelse till att vara heliga och fläckfria inför honom. ^5 (C) I kärlek har han förutbestämt oss till barnaskap hos honom genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas beslut,^{[a] 6 (D)} till ära och pris för den nåd som han har skänkt oss i den Älskade. ^7 (E) I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, tack vare den rika nåd ^8 (F) som han lät flöda över oss med all vishet och insikt. ^9 (G) Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet enligt det beslut han har fattat i Kristus,^{[b] 10 (H)} den plan som skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allt i himlen och på jorden i Kristus.

^11 (I) I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin viljas beslut, ¹² för att vi som först har satt vårt hopp till Kristus ska bli till hans ära och pris. ¹³ I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill. ^14 (J) Anden är ett förskott som garanterar vårt arv, att hans eget folk ska befrias, till hans ära och pris.

Johannes Döparens död

^14 (A) Jesu namn hade nu blivit känt, och kung Herodes^[a] fick höra att folk sade att Johannes Döparen hade uppstått från de döda och att det var därför dessa krafter verkade i honom. ¹⁵ En del sade att han var Elia, och andra att han var en profet liksom någon av profeterna. ¹⁶ När Herodes hörde detta sade han: "Det är Johannes, han som jag halshögg. Han har uppstått."

^17 (B) Herodes hade nämligen låtit gripa och binda Johannes och sätta honom i fängelse på grund av Herodias^[b], hustru till hans bror Filippus. Herodes hade gift sig med henne, ¹⁸ men Johannes hade sagt till honom: "Det är inte tillåtet^[c] att du har din brors hustru." ¹⁹ Herodias hatade honom och ville döda honom, men hon kunde inte ^20 (C) eftersom Herodes hade respekt för Johannes. Han visste att Johannes var en rättfärdig och helig man, och skyddade honom. När han hörde honom blev han många gånger villrådig^[d]. Ändå lyssnade han gärna på honom.

²¹ Så kom en dag ett lämpligt tillfälle, när Herodes firade sin födelsedag med en fest för sina stormän och befälhavare och de främsta i Galileen. ²² Då kom Herodias dotter in och dansade, och Herodes och hans bordsgäster blev så förtjusta att kungen sade till flickan: "Be mig om vad du vill, så ska du få det." ²³ Han svor på det och sade till henne: "Vad du än ber om ska jag ge dig, ända till hälften av mitt rike."

²⁴ Då gick hon ut och frågade sin mor: "Vad ska jag be om?" Hon svarade: "Johannes Döparens huvud." ²⁵ Flickan skyndade genast in till kungen och bad: "Jag vill att du genast ger mig Johannes Döparens huvud på ett fat!" ²⁶ Kungen blev djupt bedrövad, men för edens och gästernas skull ville han inte neka henne. ²⁷ Han skickade genast i väg en bödel och befallde honom att hämta Johannes Döparens huvud. Denne gick då bort och halshögg honom i fängelset. ²⁸ Och han bar fram hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin mor.

²⁹ När Johannes lärjungar fick höra det, kom de och hämtade hans döda kropp och lade den i en grav.