Revised Common Lectionary (Complementary)

Den gode herden

^1-2 Herren är min herde, och därför har jag allt vad jag behöver. Han låter mig vila på gröna ängar och leder mig till källor med friskt vatten.

³ Han ger mig ständigt ny styrka till kropp och själ. Han leder mig på rätta vägar och hjälper mig leva efter sin vilja.

⁴ Även om jag vandrar genom dödens mörka dal, behöver jag inte vara rädd, för du finns bredvid mig, och din käpp och stav hjälper mig på vägen.

⁵ Du ger mig god mat mitt framför ögonen på mina fiender, ja, jag får vara din hedersgäst. Du fyller min bägare till brädden, och dina välsignelser flödar över!

⁶ Din godhet, vänskap och kärlek följer mig i hela mitt liv, och jag ska alltid få bo i ditt hus.

¹⁵ Farao fick också höra talas om saken och gav order om att Mose skulle dödas, men han flydde bort till midjaniternas land.En gång när han vilade vid en brunn,

^16-17 kom sju flickor dit. De var döttrar till prästen i Midjans land och hade kommit för att vattna sin fars får. När de skulle fylla hoarna med vatten kom några herdar och försökte mota bort dem. Då kom Mose till deras hjälp och gav fåren vatten.

¹⁸ När flickorna kom hem frågade deras far Reguel dem: Hur kunde ni ge djuren vatten så fort i dag?

¹⁹ Det var en egyptier där som försvarade oss mot herdarna, förklarade de. Han hämtade upp vatten åt oss och gav fåren.

²⁰ Men var har ni gjort av honom? frågade deras far. Lämnade ni honom kvar därborta? Be honom komma hit och äta med oss.

²¹ Mose tackade ja till en inbjudan från Reguel att bli kvar hos dem och bosätta sig där, och Reguel gav honom en av flickorna, Sippora, till hustru.

²² De fick en son, Gersom, som betyder främling, för Mose sa: Jag är en främling i ett främmande land.

²³ Flera år senare dog kungen i Egypten. Israels barn dignade under tunga bördor och led oerhört under slaveriet. De grät bittert inför Herrens ansikte, och han hörde deras rop

²⁴ och tänkte på sitt löfte till Abraham, Isak och Jakob att föra deras ättlingar tillbaka till Kanaans land.

²⁵ Gud såg israeliternas belägenhet och förstod att tiden var inne att befria dem.

⁹ Men så är det inte för er. Ni är utvalda av Gud själv. Ni är kungens präster, heliga och rena. Ni är Guds eget folk och ska berätta om honom som ledde er ut ur mörkret till sitt underbara ljus.

¹⁰ En gång var ni mindre än ingenting. Nu är ni Guds eget folk. En gång visste ni inte om Guds godhet, nu har hela ert liv förvandlats av den.

Var goda föredömen

¹¹ Kära vänner, ni är bara gäster här. Eftersom ert verkliga hem är i himlen, uppmanar jag er att hålla er borta från denna världens ondska och själviskhet som påverkar och skadar er.

¹² Tänk på hur ni uppträder bland dem som inte tror, för även om de är misstänksamma mot er och angriper er nu, kommer de till slut att prisa Gud för era goda gärningar, när Kristus återvänder.