Revised Common Lectionary (Complementary)
Länge leve fredskungen
72 Gud, hjälp kungen att i ditt ställe döma med rättvisa. Låt din rättfärdighet också bli hans.
2 Hjälp honom att regera opartiskt över ditt folk, och ge de rättslösa sin rätt.
3 När han regerar ska fred och välstånd råda i landet.
4 Han ska försvara de fattiga och behövande och krossa deras förtryckare.
5 Han ska regera så länge jorden består, och så länge som människan finns.
6 Hans sätt att styra landet ska vara som ett uppfriskande vårregn, som med sina skurar vattnar jorden!
7 Godhet och rättvisa ska blomstra under hans regering och fred och välstånd ska råda till tidens slut.
8 Hans välde ska sträcka sig från hav till hav, från floden Eufrat till jordens ändar.
9 Folken som bor i öknen ska böja sig för honom och hans fiender ska kasta sig ner med ansiktet mot marken.
10 Kungarna runt Medelhavet, de som kommer från Tarsis och öarna, och kungarna från Arabien och Etiopien, ska alla komma med sina gåvor.
11 Ja, kungar ska komma från alla håll och alla ska de buga sig för honom! Ja, alla folk ska tjäna honom!
12 Han tar hand om hjälplösa och fattiga när de ropar till honom.
13 Han känner medlidande med svaga och behövande, och bevarar dem från en säker död.
14 Han räddar dem undan våld och förtryck, för deras liv är dyrbara för honom.
15 Länge leve kungen! Han ska få guld från Arabien, och man ska alltid be för honom. Hans folk ska alltid välsigna honom.
16 Låt det bli rika skördar i hela landet. Låt skördarna på bergssluttningarna bli lika frodiga som Libanons skogar. Låt våra städer bli lika fyllda av människor som ängarna är fyllda med gräs.
17 Kungens namn ska man aldrig glömma. Så länge solen finns till ska människor tala om honom, och alla ska bli välsignade av honom, ja, alla folk kommer att prisa honom.
18 Välsignad vare Herren Gud, Israels Gud, han som själv gör allt detta underbara!
19 Välsignat vare hans namn i evighet! Hela jorden ska fyllas av hans härlighet! Amen, ja, amen!
20 (Här slutar bönerna av David, Isais son.)
Daniel tyder kungens dröm
2 En natt under sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar en fruktansvärd mardröm, och när han vaknade var han rädd och bekymrad. Till råga på allt kunde han inte komma ihåg vad det var han hade drömt!
2 Han kallade in sina spåmän, trollkonstnärer, häxmästare och astrologer och bad dem tala om för honom vad det var han hade drömt.
3 Jag hade en fruktansvärd mardröm, men jag kan inte minnas den, sa han när de kommit in till honom. Den bekymrar mig och jag vill veta vad den innebär.
4 Då sa astrologerna till kungen på arameiska: Tala om drömmen för oss, Ers Majestät, så ska vi sedan förklara vad den betyder.
5 Men kungen svarade: Jag säger er ju att jag har glömt den. Jag kan inte komma ihåg den. Tala nu om för mig vad det var jag drömde och vad det betyder, annars ska jag se till att ni slits i stycken och att era hus förvandlas till grushögar!
6 Men ni ska få både dyrbara gåvor och många hedersbevis, om ni talar om för mig vad jag drömde och vad drömmen betyder. Så sätt i gång nu!
7 De sa än en gång: Hur ska vi kunna tala om för Ers Majestät vad drömmen betyder, om vi inte får höra vad det var för dröm?
8-9 Kungen svarade dem mycket skarpt: Jag kan nog genomskåda er! Ni försöker vinna tid. Men om ni inte kan tala om vad jag drömde, kan ni givetvis inte räkna med att jag ska tro på er förklaring heller!
10 De vise männen svarade kungen: Det finns inte en levande människa som kan tala om för en annan vad hon har drömt. Ingen kung har någonsin bett om något liknande!
11 Det Ers Majestät begär är en omöjlighet. Ingen utom gudarna kan tala om drömmen för Ers Majestät, och de är ju inte här så att de kan hjälpa oss.
12 När kungen hörde detta blev han rasande och skickade ut en order att alla visa män och rådgivare i Babylon skulle avrättas,
13 och man sökte även efter Daniel och hans kamrater, för att döda också dem.
14 Men när Arjok, befälhavaren över kungens livvakt, kom för att döda dem, handlade Daniel mycket klokt och frågade försiktigt:
15 Varför är kungen så rasande? Vad är det som har hänt? Då berättade Arjok för Daniel vad som hade hänt.
16 Daniel gick genast in till kungen och sa: Om jag får lite tid på mig så ska jag berätta vad drömmen betyder.
17 Sedan gick han hem och talade om för Hananja, Misael och Asarja hur det låg till.
18 De bad himlens Gud visa dem barmhärtighet och avslöja drömmen för dem så att ingen skulle behöva dö.
19 Och den natten talade Gud i en syn om för Daniel vad kungen hade drömt.Daniel prisade då himlens Gud
Hur kristna ska leva
17-18 Låt mig säga detta på Herrens uppdrag: Lev inte längre som människor som inte känner Gud. För dem har livet ingen mening. Hela deras tankevärld är begränsad, och de vet inte om vad det innebär att leva med Gud. De har tillslutit sina sinnen för honom och deras hjärtan är hårda som sten.
19 De bryr sig inte längre om vad som är rätt eller orätt, och de kastar sig hänsynslöst ut i alla former av orenhet och begär. De drar sig inte för någonting, eftersom de är ledda av sina onda sinnen och hänsynslösa begär.
20 Men detta är inte den väg som Kristus har visat er!
21 Om ni verkligen har hört hans röst och av honom lärt er sanningen om honom själv,
22 så ska ni sluta leva som förut. Ni ska lägga bort ert gamla jag, som var fyllt av ondska och begär, och som var er följeslagare på de onda vägarna.
23 Nu måste hela er inställning till livet och era tankar ständigt förändras till det bättre.
24 Ja, ni måste vara nya och annorlunda människor, heliga och goda. Klä er själva i denna nya natur.
25 Ljug inte längre för varandra! Tala sanning, för vi tillhör varandra, och när vi ljuger för varandra skadar vi också oss själva.
26 Om ni blir arga, så synda inte genom att ge mer näring åt er ilska. Låt inte oförsonligheten bestå till dess solen går ner. Kom över det fort,
27 för annars får djävulen fotfäste i era hjärtan.
28 Den som tidigare har levt av att stjäla måste sluta med det och i stället skaffa sig ett hederligt arbete, så att han kan ge till andra som har det svårt.
29 Undvik allt onödigt prat. Säg bara sådant som är gott och till hjälp för dem som ni samtalar med, och som kan bli dem till välsignelse.
30 Gör inte den helige Ande bedrövad genom det liv ni lever. Kom ihåg att det är han som sätter sin stämpel på er för att bevara er, och som garanterar att den dag kommer när Gud ska befria er helt från synden.
31 Var inte längre snåla, sura och arga. Gräl, hårda ord och motvilja mot andra bör inte ha någon plats i era liv.
32 Ni ska i stället vara vänliga mot varandra, ömhjärtade och förlåta varandra, precis som Gud har förlåtit er, därför att ni tillhör Kristus.
Ett liv i kärlek
5 Följ Guds exempel i allt vad ni gör, på samma sätt som ett barn försöker likna sin far.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®