Revised Common Lectionary (Complementary)

Att känna Gud är livet

^1-2 Djupt i de gudlösa människornas hjärtan ligger synden på lur och uppmanar dem ständigt att handla ogudaktigt. De har ingen gudsfruktan som kan hindra dem.

³ De inbillar sig att de kan dölja allt ont de gör och inte bli straffade.

⁴ Men allt de säger är lögn och bedrägeri. De gör inte längre sådant som är rätt och riktigt.

⁵ Ända tills de somnar smider de onda planer. De har medvetet bestämt sig för att göra det som är ont och ingen kan rubba dem.

⁶ Herre, din kärlek är utan gräns, precis som himlen. Din trofasthet sträcker sig bortom molnen.

⁷ Din rättvisa är lika orubblig som väldiga berg. Dina beslut är lika fyllda av vishet som havet med vatten. Både människor och djur är i din hand.

⁸ Vad dyrbar din eviga kärlek är, Gud! Alla människor får skydd under dina vingars skugga.

⁹ Du matar alla med välsignelser från ditt eget bord och låter dem dricka ur dina glädjekällor.

¹⁰ Du är livets källa. Vårt ljus kommer från ditt ljus.

¹¹ Ge oss din kärlek. Den sviker aldrig dem som känner dig! Upphör aldrig med att göra gott mot dem som längtar efter att göra din vilja.

¹² Låt inte dessa stolta män få trampa på mig. Och låt inte dessa ogudaktiga människor få knuffa undan mig med sina händer.

¹³ Titta! De har störtat till marken. De har knuffats omkull och kommer aldrig mer att resa sig.

Josef sänder efter Jakob

45 Nu kunde Josef inte behärska sina känslor längre. Gå ut härifrån allesammans, beordrade han till sina tjänare. När han blev ensam med sina bröder,

² grät han så högt att hans snyftningar kunde höras i hela palatset, och snart blev det känt även för Farao.

³ Jag är Josef, sa han till sina bröder. Lever verkligen far fortfarande? Men hans bröder kunde inte svara honom. De var helt förstummade.

⁴ Kom fram hit, sa han. Då kom de närmare, och än en gång sa han: Jag är Josef, er bror, som ni sålde till Egypten!

⁵ Men sörj nu inte över att ni gjorde detta, för Gud hade sitt finger med i spelet! Han skickade hit mig i förväg för att rädda era liv.

⁶ Dessa två år av svält kommer att följas av fem år till, då det varken kommer att plöjas eller att bli någon skörd.

⁷ Gud har skickat mig hit för att hålla er och era familjer vid liv, så att ni ska kunna bli ett stort folk.

⁸ Ja, det var Gud som skickade mig hit och inte ni! Han har dessutom gjort mig till rådgivare åt Farao, ledare för hela folket och härskare över hela Egyptens land.

⁹ Skynda er nu hem till far. Berätta för honom att hans son Josef lever och säg att Gud har satt mig som härskare över hela Egyptens land. Be honom komma hit till mig omedelbart!

¹⁰ Han ska få bo i Gosens land, så att han finns nära mig med alla sina barn, barnbarn, sina djur och allt annat han äger.

^11-12 Jag ska ta hand om honom här. Fortfarande återstår fem års hungersnöd. Om ni inte kommer hit, kommer ni och hela er släkt att bli fullständigt utfattiga.

¹³ Berätta för far om all min makt här i Egypten och om hur alla lyder mig. Ni har ju själva sett det, och det har min käre bror Benjamin också. Skynda er hem och hämta far!

¹⁴ Medan han grät av glädje omfamnade han Benjamin, och Benjamin började också gråta.

¹⁵ Sedan omfamnade han alla sina bröder, och bröderna började att samtala med honom.

⁹ Dessa bröder var mycket avundsjuka på Josef och sålde honom som slav till Egypten. Men Gud var med honom

¹⁰ och räddade honom ur alla svårigheter och lät honom bli framgångsrik hos kung Farao. Gud gav också Josef en ovanlig vishet, och Farao utsåg honom därför till att styra över hela Egypten. Dessutom gav han honom ansvaret för den kungliga förvaltningen.

¹¹ Men sedan blev det hungersnöd i Egypten och i Kanaan, och våra förfäder fick det mycket svårt. När de inte hade någon mat kvar

¹² hörde Jakob att det fortfarande fanns säd i Egypten, och därför sände han sina söner dit för att köpa säd.

¹³ Andra gången de for dit avslöjade Josef för dem vem han var, och bröderna blev presenterade för Farao.

¹⁴ Sedan skickade Josef efter sin far Jakob och alla sina bröders familjer, så att de kunde komma till Egypten. Tillsammans var de sjuttiofem personer.

¹⁵ På så sätt kom Jakob till Egypten, där han och alla hans söner dog.

¹⁶ De fördes alla till Sikem och begravdes i den grav som Abraham där hade köpt för pengar av Emmors söner.