Revised Common Lectionary (Complementary)

¹² Mitt liv försvinner lika hastigt som kvällens skuggor. Jag vissnar som gräset.

¹³ Men du, Herre, är kungars kung, och din berömmelse kommer att bestå i alla tider.

¹⁴ Jag vet att du ska gripa in och visa barmhärtighet mot Jerusalem. Nu är det dags att visa medlidande med staden. Nu är den tiden inne.

¹⁵ Ditt folk älskar till och med varje sten i stadens murar, trots att de ligger i ruiner.

^16-17 Men Herren ska bygga upp dem på nytt för att visa hur stor han är. Då kommer folken att frukta honom och kungarna på jorden ska erkänna hans makt.

¹⁸ Han ska lyssna till de hjälplösas böner och till allt vad de ber om.

¹⁹ Jag skriver ner detta för att kommande generationer också ska kunna prisa Herren för allt han har gjort, ja, så att de som ännu inte är födda ska kunna prisa Herren.

²⁰ Säg till dem att Gud från sitt tempel i himlen såg ner till oss här på jorden.

²¹ Han hörde folkets klagan, och de som var dödsdömda befriade han.

^22-23 Därför ska folk från hela världen samlas i Jerusalem för att prisa honom. I hela staden kommer man då att sjunga lovsånger, och många folk och folkslag kommer för att tjäna honom.

²⁴ Han har gjort mig kraftlös trots att jag är i mina bästa år. Han har gjort mig gammal i förtid.

²⁵ Därför ropar jag till honom: Gud, du som lever i evighet! Låt mig inte dö nu när jag är ung.

²⁶ Gud, för länge sedan lade du jordens grund och skapade himlen med dina händer.

²⁷ Allt detta ska försvinna, men du består i evighet. Ja, allt kommer att falla sönder som gamla utslitna kläder, som du kastar bort och byter ut mot nya.

²⁸ Men själv blir du aldrig gammal. Du lever i evighet, och dina år tar aldrig slut.

En kvinna får tillbaka sin mark

8 Elisa hade sagt till kvinnan, vars son han hade uppväckt från de döda: Ta din familj och flytta till ett annat land, för Herren ska låta en hungersnöd drabba Israel, och den kommer att vara i sju år.

² Kvinnan lydde profetens uppmaning och bosatte sig med sin familj i filisteernas land under sju år.

³ När hungersnöden var över, återvände hon till Israel, där hon sökte upp kungen för att få tillbaka rätten till sitt hus och sin mark.

⁴ Just som hon kom in, höll kungen på att tala med Gehasi, Elisas tjänare.Berätta lite för mig om de under Elisa har gjort, bad kungen honom.

⁵ Gehasi berättade då om undret när den lille pojken uppväcktes från de döda, och just i det ögonblicket råkade pojkens mor komma in.Nej, men titta! utbrast Gehasi. Här är ju kvinnan och pojken, som Elisa förde tillbaka till livet!

⁶ Är det verkligen sant? frågade kungen henne.Hon berättade då för honom hur det hade gått till. Sedan gav kungen en av sina tjänstemän i uppdrag att se till att hon fick tillbaka allt det hon hade ägt och dessutom ersättning för den inkomst hon förlorat medan hon varit borta.

Paulus och Barnabas skiljs åt

³⁶ En tid senare föreslog Paulus Barnabas att de skulle återvända till Turkiet och besöka de städer som de tidigare predikat de goda nyheterna i, och för att se till de nyomvända.

³⁷ Barnabas instämde i förslaget och ville ta med sig Johannes Markus,

³⁸ men Paulus gillade inte alls den idén, eftersom Johannes Markus hade övergett dem i Pamfylien.

³⁹ Deras oenighet om detta blev så djup att de skildes åt. Barnabas tog Markus med sig och seglade till Cypern,

^40-41 medan Paulus valde Silas. Sedan for han med de troendes välsignelse till Syrien och Kilikien för att uppmuntra församlingarna där.