Old/New Testament
22 (A) Om du ser att din broders oxe eller får har kommit vilse, ska du inte låta dem vara utan föra dem tillbaka till din broder. 2 Om din broder inte bor i din närhet eller om du inte känner ägaren, ska du ta djuret till ditt hus och det ska vara hos dig tills din broder frågar efter det. Då ska du lämna tillbaka det åt honom. 3 På samma sätt ska du göra med hans åsna, på samma sätt ska du göra med hans kläder och på samma sätt ska du göra med allt annat som din broder kan ha förlorat och som du hittar. Du får inte dra dig undan.
4 (B) Om du ser din broders åsna eller oxe falla på vägen, får du inte låta dem vara. Du ska hjälpa honom att resa upp djuret.
5 En kvinna ska inte bära manskläder och en man ska inte klä sig i kvinnoplagg, för var och en som gör så är avskyvärd för Herren din Gud.
6 Om du på din väg råkar finna ett fågelbo i något träd eller på marken, med ungar eller ägg, och modern ligger på ungarna eller på äggen, ska du inte ta både modern och ungarna. 7 Du ska släppa i väg modern, men ungarna kan du ta för din räkning. Gör så för att det ska gå väl för dig och du ska få ett långt liv.
8 När du bygger ett nytt hus ska du förse taket[a] med ett räcke, så att du inte drar blodskuld över ditt hus om någon skulle falla ner från det.
9 (C) Du ska inte så i din vingård två slags grödor. Gör du det kommer alltsammans, både det du har sått och det som själva vingården avkastar, att tillfalla helgedomen.
10 Du ska inte plöja med oxe och åsna tillsammans.
11 Du ska inte klä dig i tyg av olika garn, av ull och lin tillsammans[b].
12 (D) Du ska göra tofsar[c] i de fyra hörnen på den mantel du höljer dig i.
Brott mot äktenskapsregler
13 Om en man tar sig en hustru och går in till henne, men sedan får motvilja mot henne 14 och beskyller henne för skamliga ting och sprider onda rykten om henne och säger: ”Jag tog den här kvinnan till hustru, men när jag kom in till henne fann jag inga bevis på att hon var jungfru”, 15 då ska flickans far och mor föra beviset på att hon var jungfru till stadens äldste som sitter i porten. 16 Och flickans far ska säga till de äldste: ”Jag gav min dotter till hustru åt den här mannen, men han har fått motvilja mot henne. 17 Och se, nu beskyller han henne för skamliga ting och säger: Jag har inte funnit något bevis på att din dotter var jungfru. Men här är beviset på att min dotter var jungfru.” Och de ska breda ut klädet[d] inför de äldste i staden. 18 Stadens äldste ska då ta mannen och bestraffa honom. 19 De ska ålägga honom att böta hundra siklar silver[e], som de ska ge till flickans far, därför att han har spritt onda rykten om en jungfru i Israel. Och hon ska vara hans hustru och han får inte skilja sig från henne så länge han lever.
20 Men om det var sanning, om det inte fanns något bevis på att flickan var jungfru, 21 då ska man föra ut flickan utanför dörren till hennes fars hus, och männen i staden ska stena henne till döds, därför att hon har gjort en galenskap i Israel genom att begå otukt i sin fars hus. Du ska skaffa bort det onda från dig.
22 (E) Om en man ertappas med att ligga med en annan mans hustru ska de båda dö, både mannen som låg med kvinnan, och kvinnan. Du ska skaffa bort det onda från Israel.
23 Om en jungfru är trolovad[f] med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne, 24 ska ni föra dem båda ut till stadens port och stena dem till döds: flickan för att hon inte ropade på hjälp fast hon var i staden, och mannen för att han kränkte en annan mans trolovade. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig.
25 Men om mannen träffade den trolovade flickan ute på marken och han där tog henne med våld och låg med henne, ska bara mannen som låg med henne dö. 26 Men mot flickan ska du inte göra något. Hon har inte begått någon synd som förtjänar döden. Det är med detta som när en man överfaller en annan man och mördar honom. 27 Han träffade på henne ute på marken, och den trolovade flickan kan ha ropat men det fanns ingen som kunde rädda henne.
28 Om en man träffar en jungfru som inte är trolovad och griper tag i henne och ligger med henne, och de ertappas, 29 så ska mannen som låg med flickan ge femtio siklar silver[g] åt flickans far och henne själv ska han ta till sin hustru, därför att han har kränkt henne. Han får inte skilja sig från henne så länge han lever.
30 (F) En man får inte ta sin fars hustru och därmed vanära sin fars bädd.
De utestängda från församlingen
23 Ingen som är kastrerad, vare sig genom krossning eller stympning, ska komma in i Herrens församling[h]. 2 Ingen som är född i äktenskapsbrott eller blodskam ska komma in i Herrens församling. Inte ens efterkommande i tionde led ska komma in i Herrens församling.
3 (G) Ingen ammonit eller moabit ska komma in i Herrens församling, inte ens efterkommande i tionde led ska någonsin komma in i Herrens församling, 4 (H) eftersom de inte mötte er med mat och dryck på vägen när ni drog ut ur Egypten, och därför att de mot dig lejde Bileam[i], Beors son, från Petor i Aram-Naharajim för att han skulle förbanna dig. 5 (I) Men Herren din Gud ville inte lyssna på Bileam, utan Herren din Gud förvandlade förbannelsen till välsignelse för dig, för Herren din Gud älskade dig. 6 Du ska aldrig någonsin fråga efter deras välfärd och lycka.
7 (J) Du ska inte avsky edomiten, för han är din broder. Du ska inte heller avsky egyptiern, för i hans land har du bott som främling. 8 Barn som föds av dem i tredje led får komma in i Herrens församling.
Renhet i lägret
9 När du drar ut mot dina fiender och slår läger, ska du hålla dig borta från allt som är ont. 10 (K) Om någon av dina män är oren[j] därför att något hänt honom under natten, ska han gå utanför lägret. Han får inte komma in i lägret. 11 Mot kvällen ska han bada sig i vatten, och när solen går ner får han gå in i lägret.
12 Du ska ha en plats utanför lägret dit du kan gå avsides. 13 Tillsammans med andra redskap ska du ha en pinne, och när du vill sätta dig där ute ska du med den gräva en grop och sedan täcka över din avföring. 14 Herren din Gud går omkring i ditt läger för att rädda dig och ge dina fiender till dig. Därför ska ditt läger vara heligt, så att han inte ser något orent hos dig och vänder sig bort ifrån dig.
Lagar och bestämmelser
15 En slav som har flytt till dig från sin herre ska du inte utlämna[k] till hans herre. 16 Låt honom få stanna hos dig, på den plats han väljer inom någon av dina städer, var han finner för gott. Du ska inte behandla honom illa.
17 Ingen tempelprostituerad[l] får finnas varken bland Israels döttrar eller bland Israels söner. 18 (L) Du får inte komma med lönen från kvinnlig eller manlig prostitution till Herren din Guds hus på grund av något löfte, för Herren din Gud avskyr bådadera.
19 (M) Du ska inte ta ränta av din broder, varken på pengar, livsmedel eller på något annat som man kan ta ränta på. 20 Av en utlänning får du ta ränta, men du ska inte ta ränta av din broder, för att Herren din Gud ska välsigna dig i allt du företar dig i det land dit du nu kommer för att ta det i besittning.
21 (N) Om du avger ett löfte åt Herren din Gud ska du inte dröja att uppfylla det, för Herren din Gud ska utkräva det av dig och synd kommer att vila på dig. 22 Men om du låter bli att avge något löfte, kommer inte synd att vila på dig. 23 Vad dina läppar har talat ska du hålla och göra i enlighet med det frivilliga löfte du med din mun har avgett inför Herren din Gud.
24 När du kommer in i en vingård som tillhör din nästa får du äta så mycket druvor du vill så att du blir mätt, men du får inte lägga något i ditt kärl. 25 (O) När du kommer in på din nästas sädesfält får du plocka ax med din hand[m], men du får inte röra din nästas säd med en skära.
Giftermål och skilsmässa
24 (P) Om en man gifter sig med en kvinna och är tillsammans med henne och sedan inte vill veta av henne, därför att han har kommit på henne med något oanständigt[n], och han skriver ett skilsmässobrev[o] åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, 2 och hon lämnar hans hus och går och blir en annans hustru, 3 och även denne andre man får motvilja mot henne och skriver skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, eller om den andre mannen som tagit henne till hustru dör, 4 då får inte hennes förste man som skickade i väg henne på nytt ta henne till sin hustru, sedan hon blivit orenad. Det vore något avskyvärt inför Herren. Du ska inte dra synd över det land som Herren din Gud ger dig till arvedel.
Olika lagar
5 (Q) Om en man nyligen har tagit sig hustru, behöver han inte gå i krigstjänst eller åläggas någon annan tjänstgöring. Han ska vara fri ett år för att stanna hemma och glädja den hustru han tagit.
6 Man får inte ta handkvarnen[p] eller den övre kvarnstenen i pant, för det vore att ta livet i pant.
7 (R) Om en man ertappas med att ha rövat bort någon av sina bröder bland Israels barn, och han behandlar denne som en slav eller säljer honom, ska kidnapparen dö. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig.
8 (S) När någon blir angripen av spetälska[q], ska du vara mycket noga med att göra allt som de levitiska prästerna lär er. Vad jag har befallt dem ska ni noggrant följa. 9 (T) Kom ihåg vad Herren din Gud gjorde med Mirjam[r] på vägen när ni drog ut ur Egypten.
10 Om du ger ett lån åt din nästa, ska du inte gå in i hans hus och ta pant av honom. 11 Du ska stanna utanför, och mannen som du har lånat åt ska bära ut panten till dig. 12 Om det är en fattig man, ska du inte sova med manteln du fått i pant. 13 (U) Du måste ge honom panten tillbaka när solen går ner, så att han kan ha sin mantel på sig när han sover och så välsigna dig. Detta ska bli dig till rättfärdighet inför Herren din Gud.
14 (V) Du ska inte göra orätt mot en fattig och nödställd daglönare, vare sig han är en av dina bröder eller en av främlingarna som finns i någon stad i ditt land. 15 (W) Varje dag ska du ge honom hans lön före solnedgången, eftersom han är fattig och längtar efter sin lön. Han kunde annars ropa till Herren mot dig och synd skulle då vila på dig.
16 (X) Föräldrar ska inte dödas för sina barns skull, och barn ska inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en ska lida döden genom sin egen synd.
17 (Y) Du ska inte förvanska rätten för främlingen eller den faderlöse, och inte ta en änkas kläder i pant. 18 (Z) Du ska komma ihåg att du har varit slav i Egypten och att Herren din Gud har befriat dig därifrån. Därför befaller jag dig att iaktta detta.
19 (AA) När du skördar din åker och glömmer kvar en kärve på åkern, ska du inte gå tillbaka för att hämta den. Den ska tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. Då ska Herren din Gud välsigna dig i allt du företar dig. 20 När du slår ner dina oliver, ska du inte sedan söka genom grenarna. Det som finns kvar ska tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. 21 När du plockar druvorna i din vingård, ska du inte göra någon efterskörd. Det som finns kvar ska tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. 22 Kom ihåg att du själv har varit slav i Egyptens land. Därför befaller jag dig att iaktta detta.
Onda planer mot Jesus
14 (A) Det var nu två dagar kvar till påsken[a] och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att gripa Jesus med list och döda honom. 2 Men de sade: "Inte under högtiden, då kan det bli upplopp bland folket."
En kvinna smörjer Jesus
3 (B) När Jesus var i Betania[b] och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom det en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja[c]. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. 4 Några blev upprörda och sade till varandra: "Varför detta slöseri med oljan? 5 Den kunde man ha sålt för mer än tre hundra denarer och gett till de fattiga." Och de grälade på henne.
6 Men Jesus sade: "Låt henne vara! Varför besvärar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. 7 De fattiga har ni alltid hos er, och ni kan göra gott mot dem när ni vill. Men mig har ni inte alltid. 8 Hon har gjort vad hon kunde, hon har i förväg smort min kropp för begravningen[d]. 9 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."
Judas förråder Jesus
10 (C) Men Judas Iskariot, en av de tolv, gick bort till översteprästerna för att utlämna Jesus åt dem. 11 När de hörde det, blev de glada och lovade att ge honom pengar. Sedan sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda honom.
Den sista påskmåltiden
12 (D) På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, frågade hans lärjungar honom: "Vart vill du att vi ska gå och göra i ordning så att du kan äta påskalammet?" 13 Då sände han i väg två av sina lärjungar och sade till dem: "Gå in i staden. Där ska ni mötas av en man som bär en vattenkruka[e]. Följ honom. 14 Där han går in ska ni säga till husets ägare: Mästaren frågar: Var är mitt gästrum där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? 15 Då ska han visa er en stor sal på övervåningen som står inredd[f] och färdig. Gör i ordning för oss där." 16 Lärjungarna gick och kom in i staden, och de fann att det var som Jesus hade sagt. Och de gjorde i ordning påskalammet.
17 (E) När det blev kväll kom Jesus dit med de tolv. 18 (F) Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: "Jag säger er sanningen: En av er kommer att förråda mig, en som äter med mig." 19 Då blev de bedrövade och frågade honom en efter en: "Det är väl inte jag?" 20 Jesus svarade dem: "Det är en av de tolv, den som doppar i skålen tillsammans med mig. 21 Människosonen går bort som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född."
Den första nattvarden
22 (G) Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Ta detta, det är min kropp." 23 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många. 25 Jag säger er sanningen: Jag ska inte dricka av vinstockens frukt förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."
26 (H) När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget.[g]
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation