Previous Prev Day Next DayNext

Old/New Testament

Each day includes a passage from both the Old Testament and New Testament.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Hesekiel 24-26

Jerusalem, en kokande gryta

24 Herrens ord kom till mig i det nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden[a]. Han sade: (A) ”Människobarn, skriv upp namnet på denna dag, just denna dag, för Babels kung har just i dag ryckt fram mot Jerusalem. (B) Tala till det upproriska folket i en liknelse. Säg till dem: Så säger Herren Gud:

Sätt på grytan, ja, sätt på den
    och häll vatten i den.
Lägg köttstyckena i den,
    alla slags utvalda bitar,
        lår och bog,
    och fyll den med utsökta ben.
Du ska ta det bästa av hjorden.
    Lägg så ved under grytan
        för att koka benen.
    Låt den koka kraftigt
        så att även benen blir kokta.

(C) Därför säger Herren Gud:
    Ve över blodstaden,
        den rostiga grytan,
    som inte kunnat befrias
        från rost!
    Ta bort ur den
        köttstycke efter köttstycke
    utan att kasta lott om ordningen,
(D) för hennes blod är ännu kvar
        därinne.
    På den kala klippan
        lät hon det rinna ner.
    Hon göt inte ut det på marken
        så att mullen har kunnat dölja det.
(E) För att vreden skulle ha sin gång
        och hämnd utkrävas,
    lät jag det blod hon utgöt
        komma på kala klippan,
    där det inte kunde döljas.

(F) Så säger Herren Gud:
        Ve över blodstaden!
    Jag ska lägga mer bränsle under den.
10 Ja, lägg på mer ved,
    tänd upp eld,
        låt köttet kokas väl,
    låt spadet koka in
        och benen bli brända.
11 Sätt sedan grytan tom
    på den glödande kolen
        tills den blir så upphettad
            att kopparn glödgas
    och orenheten smälts bort ur den
        och rosten försvinner.
12 Den har gett mig mycket arbete
    men ändå har all rosten
        inte gått bort.
    In i elden med rosten!

13 (G) Din orenhet är skamlig, och därför att du inte blev ren hur jag än försökte rena dig, ska du nu inte mer bli fri från din orenhet förrän jag har släckt min vrede på dig. 14 Jag, Herren, har talat. Det kommer! Jag ska göra det! Jag ska inte släppa efter, inte visa mildhet och inte ångra mig. Efter ditt levnadssätt och dina gärningar ska man döma dig, säger Herren Gud.”

Profetens handlande – ett tecken

15 Herrens ord kom till mig: 16 ”Män­niskobarn, se, genom plötslig död ska jag ta ifrån dig dina ögons lust, men du ska inte klaga eller gråta eller fälla tårar. 17 (H) I tysthet får du sörja, men du ska inte hålla sorgefest som efter en död. Sätt på dig din huvudbindel och ta skor på dina fötter. Skyl inte ditt skägg och ät inte sorge­bröd.”

18 Nästa morgon talade jag till folket, men på kvällen dog min hustru. Nästa morgon gjorde jag som jag hade blivit befalld. 19 Då sade folket till mig: ”Vill du inte säga oss vad det du gör betyder?” 20 Jag svarade dem: ”Herrens ord kom till mig: 21 (I) Säg till Israels hus: Så säger Herren Gud: Se, jag ska vanhelga min helgedom, er stolta härlighet, era ögons lust och er själs längtan. Och era söner och döttrar, som ni har tvingats överge, ska falla för svärd.

22 Då ska ni göra som jag har gjort. Ni kommer inte att skyla skägget och inte äta sorgebröd. 23 (J) Ni ska behålla huvudbindlarna på era huvuden och skorna på era fötter. Ni ska inte hålla dödsklagan eller gråta utan tyna bort genom era missgärningar och sucka med varandra.

24 (K) Hesekiel ska vara ett tecken för er. Som han har gjort, ska ni komma att göra. När detta händer, ska ni inse att jag är Herren Gud.

25 Men du människobarn ska veta, att på den dag då jag tar ifrån dem deras värn, deras härliga fröjd, deras ögons lust och deras själs begär, deras söner och döttrar, 26 (L) den dagen ska en räddad flykting komma till dig och förkunna detta. 27 (M) Den dagen ska din mun öppnas, och du ska tala till flyktingen och inte mer vara stum. Du ska vara ett tecken för dem, och de ska inse att jag är Herren.”

Profetia mot Ammon

25 Herrens ord kom till mig:

(N) ”Människobarn, vänd ditt an­sikte mot ammoniterna[b] och profetera mot dem. (O) Säg till ammoniterna: Hör Herren Guds ord! Så säger Herren Gud:

Eftersom du ropade ’Ha ha!’ mot min helgedom när den blev vanhelgad och mot Israels land när det lades öde och mot Juda hus när det gick i landsflykt, se, därför ska jag ge dig till österlänningarna, så att de får slå upp sina tältläger och sätta upp sina boningar i dig. De ska äta din frukt och de ska dricka din mjölk. Jag ska göra Rabba till en betesmark för kameler och ammoniternas land till en lägerplats för fårhjordar, och ni ska inse att jag är Herren. (P) För så säger Herren Gud: Eftersom du klappar i händerna och stampar med fötterna och med allt det förakt du har i din själ gläder dig över Israels lands olycka, se, därför ska jag räcka ut min hand mot dig och ge dig till byte åt hednafolken. Jag ska utrota dig från folken och utplåna dig ur länderna. Jag ska förgöra dig, och du ska inse att jag är Herren.

Profetia mot Moab

(Q) Så säger Herren Gud:

Eftersom Moab och Seir säger: ’Se, det är med Juda hus som med alla andra folk’, därför ska jag öppna Moabs bergsluttningar så att de blir utan städer, utan sina gränsstäder, landets prydnad: Bet-Hajeshimot, Baal-Meon och Kirjatajim. 10 Till besittning åt österlänningarna ska jag ge bort dem tillsammans med ammoniterna, så att man inte mer minns ammoniterna bland folken. 11 Moab ska jag döma, och de ska inse att jag är Herren.

Profetia mot Edom

12 (R) Så säger Herren Gud:

Eftersom Edom har handlat så hämndgirigt mot Juda hus och dragit på sig svår skuld genom sin hämnd, 13 därför, säger Herren Gud, ska jag räcka ut min hand mot Edom[c] och utrota både människor och djur. Jag ska ödelägga det, och från Teman till Dedan ska de falla för svärd. 14 Jag ska hämnas på Edom genom mitt folk Israel, och de ska handla med Edom enligt min brinnande vrede. Edom ska så få känna min hämnd, säger Herren Gud.

Profetia mot filisteerna

15 (S) Så säger Herren Gud:

Eftersom filisteerna[d] har handlat så hämndgirigt och med förakt i själen velat hämnas och i sin eviga fiendskap velat fördärva, 16 (T) därför säger Herren Gud så: Se, jag ska räcka ut min hand mot filisteerna och utrota kereteerna[e] och förgöra dem som finns kvar i Kustlandet. 17 Jag ska hämnas stort på dem, när jag straffar dem i min vrede. Och de ska inse att jag är Herren, när jag låter min hämnd drabba dem.”

Profetia mot Tyrus

26 I elfte året, på första dagen i månaden,[f] kom Herrens ord till mig:

(U) ”Människobarn, eftersom Tyrus har sagt om Jerusalem:

’Ha ha! Folkens port har brutits ner.
    Då vänder man sig till mig,
        jag blir rik[g] när hon ligger
            i ruiner.’

(V) Därför säger Herren Gud så:

        Se, jag är emot dig, Tyrus.
    Jag ska få många hednafolk
        att resa sig mot dig,
    liksom havet
        låter sina böljor resa sig.
De ska förstöra Tyrus murar
        och riva ner hennes torn.
    Jag ska skrapa bort
        allt grus från henne
    och förvandla henne till
        en kal klippa.

En torkplats för fisknät ska hon bli,

            mitt ute i havet,
        för jag har talat,
            säger Herren Gud.
    Hon ska bli ett byte för hednafolken.

Och hennes döttrar på fastlandet

        ska dräpas med svärd.
    De ska inse att jag är Herren.

(W) För så säger Herren Gud:

Se, jag ska låta Nebukadressar,[h] Babels kung, kungarnas kung, norr­ifrån komma över Tyrus med hästar och vagnar och ryttare och med mycket folk.

Dina döttrar på fastlandet
        ska han dräpa med svärd.
    Han ska bygga en belägringsmur[i]
        mot dig,
    kasta upp en vall mot dig
        och resa sina sköldar mot dig.

Med sin murbräcka ska han

        rikta stötar mot dina murar,
    och dina torn ska han
        bryta ner med sina vapen.

10 Hans hästar är så många

    att dammet från dem
        ska täcka dig.
    Vid dånet av hans ryttare
        och av hans kärror och vagnar
            ska dina murar skaka
    när han drar in genom dina portar,
        så som man drar in
            i en erövrad stad.
11 (X) Hans hästar ska med sina hovar
        trampa sönder alla dina gator.
    Ditt folk ska han döda med svärd,
        och dina stolta stoder ska störta till marken.

12 Man ska röva bort dina skatter
        och plundra dina handelsvaror.
    Man ska riva dina murar,
        och dina vackra hus
            ska man bryta ner.
    Stenarna, trävirket och gruset
        ska kastas i havet.

13 (Y) Jag ska göra slut på

        din skräniga sång,
    dina harpors ljud
        ska inte höras mer.

14 Ja, jag ska göra dig till en kal klippa,

        en torkplats för fisknät
            ska du bli.
    Aldrig mer ska du byggas upp igen,
        för jag, Herren, har talat,
            säger Herren Gud.

15 Så säger Herren Gud till Tyrus: Kommer då inte kustländerna att bäva vid dånet av ditt fall, när dina sårade jämrar sig och man begår mord hos dig? 16 (Z) Alla furstar vid havet ska stiga ner från sina troner. De ska lägga bort sina mantlar och ta av sig sina broderade kläder. Skräck blir deras klädsel där de sitter på marken. De ska ständigt förfäras och häpna över dig.

17 (AA) De ska stämma upp en sorgesång över dig och säga:

Hur har du inte gått under,
        du som var bebodd av sjöfolk,
    du berömda stad,
        du som var så mäktig på havet,
    du och dina invånare,
        du som spred skräck
            hos alla dina invånare.

18 Nu darrar kustländerna

        den dag du faller,
    och öarna i havet förfäras
        den dag du går under.

19 För så säger Herren Gud: När jag gör dig till en ödelagd stad, lik städer som ingen bor i, när jag låter havets djup stiga upp över dig så att de väldiga vattnen täcker dig, 20 (AB) då störtar jag ner dig till dem som har farit ner i graven, till folk som levde för länge sedan. Likt en plats som sedan länge ligger öde får du ligga där i jordens djup hos dem som har farit ner i graven. Så ska du förbli obebodd medan jag gör härliga ting i de levandes land. 21 (AC) Jag ska låta dig få ett fasansfullt slut, och du ska inte mer finnas till. Man ska söka dig men aldrig någonsin finna dig säger Herren Gud.”

1 Petrusbrevet 2

(A) Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal. (B) Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning, när ni nu har smakat att Herren är god.[a]

Ett heligt prästerskap

(C) Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud. (D) Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap som ska bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje genom Jesus Kristus. (E) Det står ju i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den ska aldrig komma på skam.[b]

(F) För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna förkastade blivit en hörnsten,[c] (G) en stötesten och en klippa till fall.[d] De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var det också bestämt om dem.

(H) Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk för att förkunna hans härliga gärningar[e],[f] han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10 (I) Ni som förr inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet[g] har nu fått barmhärtighet.

Ett nytt liv

11 (J) Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen. 12 (K) Uppför er väl bland hedningarna, så att de som anklagar er för att vara onda ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han besöker dem.

13 (L) Underordna er alla mänskliga myndigheter för Herrens skull, både kejsaren som högste härskare 14 och ståthållarna[h], som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda. 15 (M) Det är Guds vilja att ni genom att göra gott ska tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor. 16 (N) Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud. 17 (O) Visa aktning för alla, älska era trossyskon, vörda Gud och ära kejsaren.

Kristus som föredöme och Frälsare

18 (P) Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda[i]. 19 (Q) Det är en nåd[j] när någon är medveten om Gud och därför håller ut när han får lida oskyldigt. 20 (R) Vad är det värt för beröm om ni står ut med straff när ni syndar? Men om ni står ut med att lida när ni gör det goda, då är det en nåd inför Gud.

21 (S) Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 22 (T) Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun.[k] 23 (U) När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. 24 (V) Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade. 25 (W) Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare[l].[m]

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation