Old/New Testament
Profetia om Moab
Så säger Herren Sebaot,
Israels Gud:
Ve över Nebo,
för det har ödelagts!
Kirjatajim har kommit på skam
och intagits,
fästet har kommit på skam
och ligger krossat.
2 Moab prisas inte längre.
I Heshbon smider man
onda planer mot det:
”Kom, låt oss göra slut på det,
så att det inte mer är ett folk!”
Också du, Madmen, ska tystas,
svärdet ska förfölja dig.
3 Sorgerop hörs från Horonajim,
förödelse och stor förstörelse.
4 Moab är krossat,
högljutt klagar barnen där.
5 (B) Uppför backen mot Luhit
går man under gråt,
och på vägen ner till Horonajim
hörs ångestfulla sorgerop
över förstörelsen.
6 (C) Fly, rädda era liv
och bli som en buske i öknen!
7 (D) Eftersom du litar
till dina gärningar och dina skatter
ska också du intas.
Och Kemosh[b] ska gå i fångenskap
och hans präster
och furstar med honom.
8 Ödeläggaren ska drabba varje stad,
och ingen stad
ska komma undan.
Dalen ska bli fördärvad
och slätten läggas öde,
så som Herren har sagt.
9 Ge Moab vingar[c],
flygande måste han fly.
Hans städer ska bli öde,
och ingen ska bo i dem.
10 Förbannad är den som utför
Herrens verk försumligt,
förbannad är den som tvekar
att bloda ner sitt svärd!
11 (E) Moab har levt i trygghet
från sin ungdom,
han har legat i ro
som vin på sin bottensats.
Han har inte hällts från kärl till kärl,
inte vandrat bort i fångenskap.
Därför har han kvar sin smak,
och hans luktsinne
har inte förändrats.
12 Se, därför ska dagar komma, säger Herren, då jag sänder till honom vintappare, som ska tappa honom och tömma hans fat och krossa hans krukor. 13 (F) Då ska Moab skämmas för Kemosh, liksom Israels folk fick skämmas för Betel som de litade till.
14 Hur kan ni säga:
”Vi är hjältar
och tappra män i striden”?
15 Moab ska ödeläggas,
dess städer gå upp i rök
och dess utvalda unga män
komma ner för att slaktas.
Så säger Kungen,
Herren Sebaot är hans namn.
16 Moabs undergång är nära,
hans olycka kommer med hast.
17 Ha medlidande med honom,
alla ni som bor omkring honom,
alla ni som känner hans namn!
Säg: ”Hur sönderbruten är inte
den starka spiran,
den härliga staven!”
18 Kom ner från din härlighet
och sätt dig på torra marken,
du dotter Dibons folk,
för den som ödelägger Moab
drar upp mot dig
och förstör dina fästen.
19 Ställ dig vid vägen
och se dig omkring,
du som bor i Aroer.
Fråga honom som flyr
och henne som kommit undan,
säg: ”Vad har hänt?”
20 Moab har kommit på skam,
det är krossat, jämra er och ropa!
Berätta vid Arnon
att Moab är ödelagt.
21 Domen har drabbat slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat, 22 över Dibon, Nebo och Bet-Diblatajim, 23 över Kirjatajim, Bet-Gamul och Bet-Meon, 24 över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligger långt borta eller nära.
25 (G) Avhugget är Moabs horn
och sönderbruten är hans arm,
säger Herren.
26 (H) Gör honom drucken, för han har upphävt sig mot Herren. Moab ska vältra sig i spyor och bli till åtlöje, också han. 27 (I) Eller var inte Israel till åtlöje för dig? Ertappades han bland tjuvar, eftersom du skakar på huvudet så ofta du talar om honom?
28 (J) Överge städerna
och bygg bo i klippan,
ni Moabs invånare.
Gör som duvan
som bygger sitt näste
i sidorna på gapande klyftor.
29 (K) Vi har hört om Moabs högmod,
hans gränslöst stora högfärd,
hans stolthet,
högmod och överlägsenhet
och hans hjärtas förhävelse.
30 Jag känner hans fräckhet,
säger Herren,
hans tomma skryt
och svekfulla sätt.
31 Därför jämrar jag mig
för Moabs skull
och klagar över hela Moab.
Över Kir-Heres män
ska man sucka.
32 Mer än Jaeser gråter,
gråter jag över dig,
du Sibmas vinstock.
Dina rankor gick över havet
och nådde till Jaesers hav.
Mitt i din sommar
och din vinbärgning
har ödeläggaren slagit ner.
33 (L) Glädjen och jublet har ryckts bort
från de bördiga fälten
och från Moabs land.
Jag har gjort slut
på vinet i pressarna,
man trampar inte längre vin
under glädjerop –
rop hörs men inte glädjerop.
34 (M) Från Heshbon hörs rop
ända till Eleale,
ända till Jahas
höjer man sin röst
och från Soar ända till Horonajim,
till Eglat-Selisia,
för också Nimrims vatten
har blivit torr mark.
35 Jag ska i Moab göra slut på dem
som bär fram offer
på offerhöjden
och tänder rökelse åt sina gudar,
säger Herren.
36 (N) Därför klagar mitt hjärta
som en flöjt över Moab,
mitt hjärta klagar som en flöjt
över Kir-Heres män.
Det som är kvar
av vad de förvärvat
går förlorat.
37 (O) Alla huvuden är rakade
och alla skägg avskurna.
På alla händer finns ristningar
och runt höfterna bär de säcktyg.
38 (P) På alla Moabs tak och på dess torg
hörs bara dödsklagan,
för jag har krossat Moab
som ett värdelöst kärl,
säger Herren.
39 Hur nerbruten är han inte,
hur jämrar de sig inte!
Hur vänder inte Moab ryggen till
i skam!
Moab blir ett åtlöje och en skräck
för alla som bor omkring honom.
40 (Q) För så säger Herren:
Se, han svävar fram som en örn,
han breder ut sina vingar
över Moab.
41 Keriot intas, fästena erövras.
Hjärtat hos Moabs hjältar
blir på den dagen
som hjärtat hos en kvinna
i barnsnöd.
42 Moab ska förgöras
så att det inte mer är ett folk,
för han har förhävt sig mot Herren.
43 (R) Fruktan, fallgrop och fälla
väntar er, ni Moabs invånare,
säger Herren.
44 (S) Den som flyr från skräcken
störtar i fallgropen,
och den som kommer upp
ur fallgropen fastnar i fällan,
för jag ska låta ett hemsökelsens år
drabba Moab, säger Herren.
45 (T) I Heshbons skugga stannar de,
det är slut
med flyktingarnas kraft,
för en eld gick ut från Heshbon,
en låga från Sichon.
Den förtärde Moabs sida,
hjässan på stridslarmets söner.
46 Ve dig Moab!
Förlorat är Kemosh folk,
för dina söner har tagits till fånga,
dina döttrar har förts bort
i fångenskap.
47 (U) Men i kommande dagar
ska jag göra slut
på Moabs fångenskap,
säger Herren.
Så långt domen över Moab.
Profetia om Ammon
Så säger Herren:
Har Israel inga barn,
eller har han ingen arvinge?
Eller varför har deras kung[e]
tagit Gad[f] i besittning,
och varför bor hans folk
i dess städer?
2 Se, därför ska dagar komma,
säger Herren,
då jag ska låta ett stridsrop höras
mot Rabba i ammoniternas land.
Det ska bli en öde grushög,
och dess lydstäder
ska brännas upp i eld.
Israel ska då ta i besittning
dem som tog hans arv,
säger Herren.
3 (W) Jämra dig, Heshbon,
för Ai är ödelagt!
Ropa, ni Rabbas döttrar!
Klä er i säcktyg,
klaga och gå runt i gårdarna,
för deras kung går bort
i fångenskap
och hans präster och furstar
med honom.
4 Varför skryter du om dina dalar,
att din dal flödar över,
du trolösa dotter?
Du litar på dina skatter och säger:
”Vem kan komma åt mig?”
5 Se, jag ska låta fruktan drabba dig,
säger Herren Gud Sebaot,
från alla som bor runt omkring dig.
Och ni ska drivas bort,
var och en åt sitt håll,
och ingen ska samla dem som flyr.
6 (X) Men därefter ska jag göra slut
på Ammons fångenskap,
säger Herren.
Profetia om Edom
Så säger Herren Sebaot:
Finns det ingen vishet mer
i Teman?
Har de förståndiga inget råd att ge?
Är deras vishet borta?
8 Fly, vänd om,
göm er djupt nere i dalarna,
ni Dedans invånare,
för jag ska låta olycka drabba Esau
när jag straffar honom.
9 (Z) Om vinbärgare kommer till dig
lämnar de ingen efterskörd kvar,
om tjuvar kommer om natten
fördärvar de så mycket de kan.
10 För det är jag som har klätt av Esau,
jag har avslöjat hans gömställen
så att han inte kan hålla sig dold.
Ödeläggelse har drabbat hans barn,
hans bröder och grannar.
Han finns inte mer.
11 Lämna dina faderlösa,
jag ska hålla dem vid liv.
Dina änkor kan lita på mig.
12 (AA) För så säger Herren: Se, de som inte blev dömda att dricka ur bägaren tvingas att dricka. Skulle då du bli ostraffad? Nej, du ska inte bli ostraffad utan tvingas att dricka.
13 För jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra ska bli till häpnad och vanära. Det ska ödeläggas och bli en förbannelse, och alla dess lydstäder ska bli ödemarker för all framtid.
14 (AB) Jag har hört ett budskap
från Herren,
en budbärare har sänts ut
bland hednafolken:
”Kom samman och dra ut mot det
och res er till strid.”
15 För se, jag ska göra dig
liten bland hednafolken,
föraktad bland människorna.
16 (AC) Skräcken du spred
och ditt hjärtas högmod
har bedragit dig,
du som bor bland bergsklyftorna
och har ditt tillhåll uppe
på höjden.
Även om du byggde ditt bo
så högt som örnen
skulle jag ändå störta dig
ner därifrån, säger Herren.
17 (AD) Edom ska bli till häpnad. Var och en som går där förbi ska häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor. 18 (AE) Som när Sodom och Gomorra ödelades med sina grannstäder, säger Herren, så ska ingen bo där mer och ingen människa vistas där.
19 (AF) Se, som ett lejon ska han dra upp från Jordanbygdens täta snår till frodiga betesmarker. På ett ögonblick ska jag jaga bort dem därifrån. Och den som är utvald ska jag sätta över dem. För vem är min like och vem kan ställa mig till svars? Eller vem är den herde som kan stå emot mig? 20 Hör därför vad Herren har beslutat om Edom och tankarna som han tänkt om dem som bor i Teman:
Även de minsta i hjorden
ska släpas bort,
och deras betesmark
ska häpna över dem.
21 (AG) Vid dånet av deras fall bävar jorden.
Man skriar så att ljudet hörs
ända till Röda havet.
22 (AH) Se, han lyfter som en örn,
han svävar fram och breder ut
sina vingar över Bosra.
Hjärtat hos Edoms hjältar
blir på den dagen
som hjärtat hos en kvinna
i barnsnöd.
Profetia om Damaskus
23 (AI) Om Damaskus.
Hamat och Arpad kommer
på skam,
för de har hört ett ont budskap.
De fylls av ångest,
som ett upprört hav
som inte kan bli stilla.
24 Damaskus har tappat modet
och vänt för att fly,
skräcken har fått grepp,
de grips av ångest och vånda
som en barnaföderska.
25 Hur övergiven är inte
den berömda staden,
min glädjes stad?
26 (AJ) Därför måste de unga männen
falla på gatorna,
och alla krigsmän förgöras
på den dagen,
säger Herren Sebaot.
27 (AK) Jag ska tända eld
på Damaskus murar,
och den ska förtära
Ben-Hadads palats.
Profetia om Kedar och Hasor
28 Om Kedar och Hasors riken[h] som besegrades av Nebukadressar, Babels kung.
Så säger Herren:
Res dig, dra upp mot Kedar
och härja Österlandets söner.
29 (AL) Deras hyddor och hjordar
ska rövas bort,
deras tält och allt deras bohag,
deras kameler ska föras bort
från dem,
och man ska ropa över dem:
Skräck från alla håll!
30 Fly, vandra långt bort,
göm er djupt ner,
ni Hasors invånare, säger Herren,
för Babels kung Nebukadressar
har fattat beslut om er
och tänkt ut en plan mot er.
31 (AM) Bryt upp, säger Herren, och dra ut
mot ett obekymrat folk
som bor i trygghet,
utan portar eller bommar.
De bor för sig själva.
32 (AN) Deras kameler ska bli ert byte,
och deras stora boskapshjordar
ska bli ert rov.
Jag ska skingra dem
åt alla väderstreck,
männen med kantklippt hår.
Från alla håll
ska jag låta ofärd drabba dem,
säger Herren.
33 Hasor ska bli en boning
för schakaler,
en ödemark för alltid.
Ingen ska bo där mer
och ingen människa vistas där.
Profetia om Elam
34 (AO) Detta är Herrens ord som kom till profeten Jeremia om Elam[i] i början av Juda kung Sidkias regering. Han sade:
35 Så säger Herren Sebaot:
Se, jag ska bryta Elams båge,
deras främsta makt.
36 Jag ska låta fyra vindar
komma mot Elam
från himlens fyra hörn.
Jag ska skingra dem
åt alla väderstreck,
och det ska inte finnas något folk
dit de fördrivna från Elam
inte ska komma.
37 Jag ska göra elamiterna
förfärade för sina fiender
och för dem som vill ta deras liv.
Jag ska låta olycka drabba dem,
min brinnande vrede,
säger Herren.
Jag ska sända svärdet efter dem
tills jag har gjort slut på dem.
38 Jag ska sätta upp min tron i Elam
och utrota både kung
och furstar där, säger Herren.
39 (AP) Men i kommande dagar
ska jag göra slut på
Elams fångenskap,
säger Herren.
Melkisedeks prästämbete
7 Denne Melkisedek[a] var kung i Salem[b] och präst åt Gud den Högste. Han mötte Abraham på hans väg tillbaka efter segern över kungarna. Melkisedek välsignade honom, 2 och Abraham gav honom tionde av allt. Melkisedek betyder för det första “rättfärdighetens kung", och dessutom är han Salems kung, det vill säga “fridens kung". 3 Han står där utan far, utan mor och utan släktregister. Hans dagar har ingen början och hans liv har inget slut: han är som Guds Son och förblir präst för evigt.
4 Se hur stor han är: till och med vår stamfar Abraham gav honom tionde av sitt bästa byte. 5 (A) De av Levis söner som blir präster ska enligt lagen få tionde av folket, alltså av sina bröder, trots att de också härstammar från Abraham. 6 Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, fick tionde av Abraham och välsignade honom som hade fått löftena. 7 Ingen kan förneka att det är den lägre som blir välsignad av den högre. 8 I ena fallet är det dödliga människor som får tionde, i det andra är det en som har fått vittnesbördet att han lever. 9 Och man kan säga att även Levi, som tar emot tionde, själv har gett tionde genom Abraham, 10 eftersom han fanns till som ofödd i sin förfaders kropp när Melkisedek mötte honom.
Kristi prästämbete
11 (B) Om nu fullkomlighet hade gått att nå genom den levitiska prästtjänsten – och på den grunden fick folket lagen – varför måste det då uppstå en annan präst, en som Melkisedek, en som inte sägs vara som Aron? 12 För om prästtjänsten ändras måste också lagen ändras. 13 Han som det talas om hör till en annan stam, och från den stammen har ingen gjort tjänst vid altaret. 14 (C) Det är tydligt att vår Herre har kommit ur Juda stam, och Mose har inget sagt om präster från den stammen.
15 Ännu tydligare blir det när det uppstår en annan präst som Melkisedek, 16 en som inte har blivit präst genom lagbud om härstamning utan genom kraften i ett oförstörbart liv. 17 Han får nämligen vittnesbördet: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.[c] 18 (D) Så åsidosätts ett tidigare bud eftersom det var svagt och kraftlöst, 19 (E) för lagen åstadkom aldrig något fullkomligt. Men ett bättre hopp har kommit, och genom det kan vi närma oss Gud.
Jesus är präst för evigt
20 Dessutom kom det inte utan ed. De andra blev präster utan ed, 21 men Jesus har blivit det genom en ed av den som sade till honom: Herren har gett sin ed och ska inte ångra sig: Du är präst för evigt.[d] 22 (F) Så mycket bättre är det förbund för vilket Jesus är garant.
23 De andra prästerna har blivit fler och fler, därför att döden hindrade dem från att stå kvar i sin tjänst. 24 Men Jesus lever för evigt, och därför har han ett prästämbete som är evigt. 25 (G) Därför kan han också helt och fullt[e] frälsa dem som kommer till Gud genom honom, eftersom han alltid lever för att be för dem.
26 (H) Det var en sådan överstepräst vi behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna. 27 (I) Han måste inte bära fram offer varje dag som de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv. 28 (J) Lagen insätter svaga människor som överstepräster, men ordet som bekräftades med ed och kom efter lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation