⁶ Vi har hört om Moabs stolthet,
        hur stolt han är,
    om hans högfärd, högmod
        och våldsamma vrede,
    och hans tomma skryt.
⁷ Därför ska Moab jämra sig över Moab.
    Alla ska jämra sig.
        Över Kir-Haresets russinkakor
    ska ni sucka i djup bedrövelse,
^8 (A) för Heshbons fält tynar bort,
        liksom Sibmas vinstockar.
    Deras ädla druvor slogs till marken
        av folkens herrar.
    Deras rankor nådde
            ända till Jaeser
        och bredde ut sig i öknen,
    deras grenar sträckte sig ut
        över havet.
⁹ Därför gråter jag
    över Sibmas vinstockar,
        så som Jaeser gråter.
    Med mina tårar tänker jag
        dränka dig, Heshbon,
            och dig, Eleale.
    Glädjeropen över din mogna frukt
        och din kornskörd har upphört.
^10 (B) Glädje och fröjd har försvunnit
        från de bördiga fälten
    och i vingårdarna hörs ingen sång,
        inget jubel.
    Ingen trampar vin i pressarna,
        på glädjeropen har jag gjort slut.
^11 (C) Därför klagar mitt inre
        som en harpa över Moab,
    mitt innersta över Kir-Heres.
^12 (D) För hur Moab än träder upp
    på offerhöjden
        och arbetar sig trött där,
    hur han än går
        till sin helgedom och ber,
    så uträttar han ingenting med det.

^8 (A) Jag har hört Moabs hån
    och ammoniternas
        förolämpningar,
    hur de hånat mitt folk
        och förhävt sig mot deras land.