Old/New Testament
Vishet och gudsfruktan hör ihop
3 (A) Min son,
glöm inte min undervisning,
bevara mina bud i ditt hjärta,
2 (B) för de ska ge dig långt liv
och många levnadsår och frid.
3 (C) Låt inte godhet och sanning
lämna dig.
Bind dem runt din hals[a],
skriv dem på ditt hjärtas tavla,
4 (D) så finner du nåd och gott förstånd
i Guds och människors ögon.
5 (E) Förtrösta på Herren
av hela ditt hjärta,
förlita dig inte på ditt förstånd.
6 Räkna med honom
på alla dina vägar,
så ska han jämna dina stigar.
7 (F) Var inte vis i dina egna ögon,
vörda Herren
och undvik det onda.
8 Det ska ge hälsa åt din kropp,
kraft åt alla dess ben.
9 (G) Ära Herren med vad du äger
och med det första
av all din gröda.
10 Då ska dina lador fyllas
av rika skördar
och dina pressar
flöda över av vin.
11 (H) Min son,
förakta inte Herrens fostran
och förarga dig inte
när han tuktar dig,
12 (I) för den Herren älskar tuktar han
likt en far[b] den son han har kär.
Vishetens välsignelser
13 Lycklig den människa
som funnit visheten,
den människa som får förstånd,
14 (J) för vishetens värde
är bättre än silvrets
och vinsten hon ger
är bättre än guld.
15 (K) Hon är dyrbarare än pärlor,
ingen av dina skatter[c]
kan jämföras med henne.
16 (L) Långt liv har hon i sin högra hand,
i sin vänstra rikedom och ära.
17 Hennes vägar är ljuvliga vägar,
alla hennes stigar är trygga.
18 (M) Hon är ett livets träd[d]
för dem som får tag i henne,
lyckliga är de
som håller fast vid henne.
19 (N) Genom visheten har Herren
lagt jordens grund,
med förstånd har han
berett himlen.
20 Genom hans kunskap
bröt djupets vattenmassor fram
och molnen droppade av fukt.
21 Min son,
bevara klokhet och omdöme,
låt dem inte vika från din blick.
22 De ska ge liv åt din själ
och bli ett smycke för din hals.
23 (O) Då ska du vandra trygg på din väg,
din fot ska inte slinta.
24 (P) När du lägger dig
ska inget skrämma dig,
och när du lagt dig
ska du sova gott.
25 (Q) Du behöver inte vara rädd
för plötslig fara
eller för stormen
som drabbar de gudlösa,
26 för Herren ska vara din trygghet
och bevara din fot för snaran.
Gör gott mot din nästa
27 Neka inte en behövande något gott
när det står i din makt att hjälpa.
28 (R) Säg inte till din nästa:
”Kom tillbaka senare,
i morgon ska jag ge dig”,
när du har något nu.
29 Tänk inte ut något ont mot din nästa
som bor trygg i din närhet.
30 Gräla inte med någon utan orsak
när han inte har gjort dig
något ont.
31 (S) Avundas inte en våldsam man
och välj inte någon av hans vägar,
32 (T) för Herren avskyr den som är falsk
men är förtrolig med de ärliga.
33 (U) Herrens förbannelse vilar
över den gudlöses hus,
men han välsignar
de rättfärdigas hem.
34 (V) Föraktare föraktar han[e],
men ger nåd åt de ödmjuka.
35 De visa får ära till arvedel,
de dåraktiga får skam.
Vishetens storhet
4 (W) Lyssna, barn,
till er fars förmaning,
ta vara på den så att ni får förstånd.
2 God lärdom ger jag er,
överge inte min undervisning.
3 (X) För jag har själv varit barn
och haft en far,
varit liten och min mors ende son.
4 (Y) Då undervisade han mig
och sade till mig:
Låt ditt hjärta hålla fast
vid mina ord.
Bevara mina bud, så får du leva.
5 Vinn vishet, vinn förstånd!
Glöm inte vad min mun har sagt
och vik inte av från det.
6 Överge inte visheten,
så ska hon bevara dig.
Älska henne,
så ska hon skydda dig.
7 Visheten är det viktigaste.[f]
Vinn vishet, vinn förstånd
med allt du äger.
8 (Z) Håll henne högt,
så ska hon upphöja dig.
Hon ger dig ära
när du omfamnar henne.
9 (AA) En skön krans
ska hon sätta på ditt huvud,
en ärekrona ska hon räcka dig.
Ljusets och mörkrets väg
10 (AB) Hör, min son,
ta emot mina ord,
så blir dina levnadsår många.
11 (AC) Jag lär dig vishetens väg,
jag leder dig på rätta stigar.
12 (AD) När du går
ska inget hindra dina steg,
när du springer
ska du inte snava.
13 (AE) Håll fast vid min förmaning,
släpp den inte.
Bevara den, för den är ditt liv.
14 (AF) Gå inte in på de gudlösas stig,
vandra inte på de ondas väg.
15 Undvik den, gå inte in på den,
vik av från den och gå förbi.
16 De kan inte sova
om de inte fått göra något ont,
de mister sin sömn
om de inte fått någon på fall,
17 för de äter ondskans bröd
och dricker våldets vin.
18 De rättfärdigas stig
är som gryningens ljus,
som växer i klarhet
tills dagen når sin höjd.
19 Men de gudlösas väg
är som djupaste mörker,
de märker inte
vad som blir deras fall.
20 (AG) Min son,
ta vara på vad jag säger,
vänd ditt öra till mina ord.
21 (AH) Låt dem inte vika från din blick,
bevara dem i ditt hjärtas djup,
22 för de är liv för den som finner dem
och läkedom för hela hans kropp.
23 Mer än allt som ska bevaras,
bevara ditt hjärta[g],
för därifrån utgår livet.
24 Gör dig fri från munnens falskhet,
låt läpparnas svek
vara fjärran från dig.
25 Låt dina ögon se rakt fram,
rikta din blick rakt framför dig.
26 (AI) Tänk på[h] stigen
där din fot går fram,
låt alla dina vägar vara rätta.
27 (AJ) Vik inte av åt höger eller vänster,
håll din fot borta från det onda.
Varning för sexuell omoral
5 Min son, lyssna till min vishet,
vänd ditt öra till min klokhet,
2 så att du tar vara på gott omdöme
och dina läppar bevarar kunskapen.
3 (AK) För en trolös kvinnas läppar
dryper av honung,
hennes mun är halare än olja,
4 (AL) men till sist blir hon
bitter som malört,
vass som ett tveeggat svärd.
5 (AM) Hennes fötter styr ner mot döden,
till dödsriket drar hennes steg.
6 På livets väg tänker hon inte,
hennes stigar leder vilse
utan att hon märker det.
7 Lyssna nu på mig, barn,
vik inte bort från min muns ord.
8 Låt din väg gå långt från henne,
kom inte nära dörren
till hennes hus.
9 Annars får du ge din kraft åt andra,
dina år åt en grym herre.
10 Främlingar mättar sig
av din rikedom[i]
och ditt arbetes frukt hamnar
i en annans hus.
11 Till slut ska du sucka,
när din kropp och ditt hull
tynar bort,
12 och säga:
”Hur kunde jag hata förmaning,
hur kunde mitt hjärta
förakta tillrättavisning!
13 Varför lyssnade jag inte
till mina lärares röst?
Varför vände jag inte mitt öra
till dem som undervisade mig?
14 (AN) Hur nära var det inte
att jag drabbades[j] av allt ont
mitt i den samlade församlingen!”
15 (AO) Drick vatten ur din egen brunn,
det som rinner ur din egen källa.
16 Ska dina källor
rinna ut på gatan,
dina vattenbäckar på torgen?
17 Nej, de ska tillhöra dig, bara dig,
och inga främlingar jämte dig.
18 (AP) Må din källa vara välsignad,
och gläd dig över
din ungdoms hustru,
19 den älskliga hinden,
den sköna gasellen.
Låt hennes bröst
alltid tillfredsställa dig,
hennes kärlek ständigt berusa dig.
20 (AQ) Min son, varför låta dig berusas
av en främmande kvinna
och famna en som inte är din?
21 (AR) Inför Herrens ögon
är människans vägar uppenbara,
han betraktar alla hennes steg.[k]
22 (AS) Den gudlöse fångas
av sina egna missgärningar
och fastnar i sina synders snaror.
23 Han dör av brist på förmaning,
i sin stora dårskap går han vilse.
Hälsning
1 Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, och vår broder Timoteus[a]. Till Guds församling i Korint[b] och alla de heliga i hela Achaia[c]. 2 (A) Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.
All trösts Gud
3 (B) Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, barmhärtighetens Far och all trösts Gud! 4 (C) Han tröstar oss i all vår nöd så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud. 5 (D) Liksom Kristi lidanden flödar över oss, så överflödar också genom Kristus den tröst vi får. 6 (E) Om vi är trängda, är det för er tröst och frälsning. Om vi blir tröstade, är det för att ni ska få den tröst som ger kraft att uthålligt bära samma lidanden som vi. 7 Och vårt hopp om er står fast, eftersom vi vet att ni delar vår tröst liksom ni delar våra lidanden.
8 (F) Bröder[d], vi vill att ni ska veta hur svårt vi hade det i Asien. Det var mycket tyngre än vi kunde bära, så att vi till och med misströstade om livet.[e] 9 (G) Ja, inom oss hade vi redan fått dödsdomen, för att vi inte skulle lita på oss själva utan på Gud som uppväcker de döda. 10 (H) Från en sådan död räddade han oss, och han kommer att rädda oss igen. Vårt hopp till honom är att han ska fortsätta rädda oss, 11 (I) när också ni hjälper oss med er förbön. Så kommer många människor att tacka Gud för oss, för den nåd vi fått.
Ändrade resplaner
12 (J) Detta är vår stolthet och vårt samvetes vittnesbörd: här i världen, och särskilt mot er, har vi uppträtt heligt och rent inför Gud och inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd. 13 Det vi skriver till er är inget annat än det ni läser och kan förstå. Och jag hoppas att ni till slut[f] ska förstå 14 (K) det ni redan delvis har förstått om oss: att vi är er stolthet, liksom ni är vår, på Herren Jesu dag.
15 (L) Då jag litade på detta tänkte jag komma till er först, för att ni sedan skulle få välsignelsen av ett andra besök.[g] 16 (M) Jag ville besöka er på vägen till Makedonien och därifrån komma tillbaka till er och bli utrustad av er för resan till Judeen.
17 Var jag då tanklös när jag tog det beslutet? Eller tar jag mina beslut som jag själv finner bäst, så att mitt "ja, ja" också är ett "nej, nej"[h]? 18 (N) Så sant Gud är trofast: vårt budskap till er är inte både ja och nej. 19 (O) Guds Son, Jesus Kristus som vi har predikat hos er – jag och Silvanus[i] och Timoteus – han kom inte som både ja och nej, utan i honom har det kommit ett ja. 20 (P) Alla Guds löften[j] har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt Amen[k], för att Gud ska bli ärad genom oss. 21 (Q) Det är Gud som befäster oss och er i Kristus och som har smort oss. 22 (R) Han har även satt sitt sigill[l] på oss och gett oss Anden som en garant[m] i våra hjärtan.
23 (S) Jag tar Gud till vittne över min själ att det är för att skona er som jag inte har kommit än till Korint. 24 (T) Inte så att vi skulle vara herrar över er tro, men vi är medarbetare till er glädje, eftersom ni står fasta i tron.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation