Read the New Testament in 24 Weeks

Domen över den stora skökan

17 En av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade till mig och sade: "Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan som tronar på många vatten.^{[a] 2} Jordens kungar har bedrivit otukt med henne, och dess invånare har blivit berusade av hennes otukts vin." ³ I anden förde han mig då bort till en öken. Och jag såg en kvinna sitta på ett scharlakansrött vilddjur, som var fullt med hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn. ⁴ Kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. I handen hade hon en guldbägare, full av skändligheter och smuts från hennes otukt. ⁵ På hennes panna var skrivet ett namn, en hemlighet: det stora Babylon, modern till skökorna och skändligheterna på jorden. ⁶ Och jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod, av Jesu vittnens blod. Och när jag såg henne blev jag mycket förundrad.

⁷ Och ängeln sade till mig: "Varför är du så förundrad? Jag skall tala om för dig hemligheten med kvinnan och vilddjuret, som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen. ⁸ Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.

⁹ Detta är det sinne som ger vishet: de sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på. De är också sju kungar. ¹⁰ Fem har fallit, en är, och en har ännu inte kommit, och när han kommer får han bli kvar bara en kort tid. ¹¹ Vilddjuret som var och inte är, han är själv den åttonde men hör till de sju, och han går mot sin undergång. ¹² Och de tio hornen du såg är tio kungar, som ännu inte har fått något rike. Men tillsammans med vilddjuret får de makt att regera som kungar under en enda timme. ¹³ De behärskas av ett och samma sinne och överlämnar sin makt och myndighet åt vilddjuret. ¹⁴ De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung."

¹⁵ Och han sade till mig: "Vattnen som du såg, där skökan tronar, de är folk och människomassor och folkslag och språk. ¹⁶ Och de tio hornen som du såg och vilddjuret, de kommer att hata skökan och göra henne utblottad och naken. De skall äta hennes kött och bränna upp henne i eld. ¹⁷ Ty Gud har ingett dem tanken att utföra hans plan och handla i en och samma avsikt och att ställa sin kungamakt i vilddjurets tjänst, till dess Guds ord går i uppfyllelse. ¹⁸ Och kvinnan som du såg är den stora staden, som regerar över kungarna på jorden."

Babylons fall

18 Sedan såg jag en annan ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av strålglansen från honom. ² Och han ropade med stark röst och sade: "Fallet, fallet är det stora Babylon! Det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla orena andar och ett näste för alla orena och avskyvärda fåglar. ³ Ty av hennes otukts vredesvin har alla folk druckit, och jordens kungar har bedrivit otukt med henne, och jordens köpmän har blivit rika genom hennes omåttliga lyx."

⁴ Och jag hörde en annan röst från himlen säga: "Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor. ⁵ Ty hennes synder har nått upp till himlen, och Gud har kommit ihåg hennes brott. ⁶ Ge henne lika för lika, ge henne dubbelt igen för vad hon har gjort. Blanda dubbelt åt henne i den bägare som hon har blandat. ⁷ Ge henne lika mycket plåga och sorg som hon har skaffat sig ära och lyx. Hon säger i sitt hjärta: Jag sitter som drottning, jag är inte änka och skall aldrig behöva känna någon sorg. ⁸ Därför skall hennes plågor komma på en enda dag: död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld. Ty mäktig är Herren Gud, han som har dömt henne.

⁹ Jordens kungar, som har bedrivit otukt med henne och levt i lyx, skall gråta och sörja över henne, när de ser röken från den eld som bränner upp henne. ¹⁰ Skrämda av hennes plåga står de på avstånd och säger: Ve, ve, du stora stad, Babylon, du mäktiga stad! På en enda timme kom domen över dig. ¹¹ Jordens köpmän gråter och sörjer över henne, eftersom ingen längre köper deras fartygslaster ¹² med guld och silver, ädelstenar och pärlor, fint linnetyg och purpur, siden och scharlakan, allt slags tujaträ och alla slags föremål av elfenben och av mycket dyrbart trä, brons, järn och marmor, ¹³ vidare kanel och dyrbar salva, rökelse och myrra^[b] och välluktande harts, vin och olja, fint mjöl och säd, nötkreatur och får, hästar och vagnar, slavar och livegna. ¹⁴ Den frukt du längtade efter har gått dig ur händerna. All lyx och glans har du förlorat, och man skall aldrig mer finna den.

¹⁵ Köpmännen som drivit handel med sådana varor och blivit rika genom henne, skall stå där på avstånd, skrämda av hennes plåga, och gråta och klaga: ¹⁶ Ve, ve, du stora stad, som var klädd i fint linne, purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. ¹⁷ På en enda timme har denna stora rikedom ödelagts. Alla kaptener och alla kustfarare, sjömän och alla som arbetar till sjöss, alla stod de på avstånd ¹⁸ och ropade, när de såg röken från den eld som brände upp henne: Vilken stad är som den stora staden? ¹⁹ Och de strödde jord på huvudet och grät och klagade högljutt: Ve, ve, över den stora staden, där alla som hade fartyg på havet blev rika genom dess rikedom. På en enda timme har den blivit ödelagd. ²⁰ Gläd dig över den, du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter. Ty Gud har dömt staden och skaffat er rätt."

²¹ Och en väldig ängel tog upp en sten, stor som en kvarnsten, och slungade den i havet och sade: "Så skall Babylon, den stora staden, med våldsam kraft störtas ner, och man skall aldrig mer finna den. ²² Aldrig mer skall ljudet av harpospelare och sångare, av flöjtblåsare och basunblåsare höras i dig, och ingen hantverkare av något slag skall längre finnas därinne. Aldrig mer skall ljudet från en kvarnsten höras i dig, ²³ och ingen lampas sken skall längre lysa i dig. Och ljudet från brud och brudgum skall aldrig mer höras i dig. Dina köpmän var jordens stormän, ty genom din svartkonst blev alla folk vilseledda. ²⁴ I den staden fanns blod av profeter och heliga och av alla som hade blivit slaktade på jorden."