New Testament in a Year

^44 (A) Våra fäder hade vittnesbördets tält^[a] i öknen, utformat så som Gud hade bestämt. Han hade befallt Mose att göra det efter den förebild denne fått se. ^45 (B) Det tältet fick våra fäder i arv, och de förde det hit under Josuas ledning när de tog över landet efter folken som Gud drev undan för dem. Här stod det fram till Davids tid. ^46 (C) Han fann nåd inför Gud och bad att få finna en boning åt Jakobs Gud^[b]. ^47 (D) Men det blev Salomo som byggde ett hus åt honom.

^48 (E) Den Högste bor dock inte i hus som är byggda av människohand. Profeten säger:

⁵⁰ Har inte min hand gjort allt detta?

Avslutande anklagelse

^51 (F) Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron! Ständigt gör ni motstånd mot den helige Ande, ni som era fäder. ^52 (G) Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade den Rättfärdiges ankomst, och nu har ni förrått och mördat honom, ^53 (H) ni som fått lagen förmedlad av änglar men inte hållit den."

Stefanus stenas

^54 (I) När de hörde detta blev de ursinniga^[d] och gnisslade tänder mot Stefanus. ^55 (J) Men fylld av den helige Ande lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida, ^56 (K) och han sade: "Se! Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida."

⁵⁷ Då skrek de högt och höll för öronen och stormade fram mot honom alla på en gång, ^58 (L) och de släpade ut honom ur staden och stenade honom. Och vittnena lade sina mantlar vid fötterna på en ung man som hette Saulus. ^59 (M) Så stenade de Stefanus, medan han bad och sade: "Herre Jesus, ta emot min ande." ^60 (N) Sedan föll han på knä och ropade med hög röst: "Herre, ställ dem inte till svars för denna synd!" Med de orden somnade han in. Och Saulus hade samtyckt till att han dödades.