M’Cheyne Bible Reading Plan
6 Och dessa äro de bud, stadgar och rätter som HERREN, eder Gud, har bjudit mig att lära eder, för att I skolen göra efter dem i det land dit I nu dragen, till att taga de i besittning --
2 detta på det att du må frukta HERREN, din Gud, så att du håller alla hans stadgar och bud, som jag giver dig, du med din som och din sonson, i all dina livsdagar, och på det att du må länge leva.
3 Så skall du nu höra, Israel, och hålla dem och göra efter dem, för att det må gå dig väl, och för att I mån föröka eder mycket, såsom HERREN, dina fäders Gud, har lovat dig -- ett land som flyter av mjölk och honung.
4 Hör, Israel! HERREN, vår gud, HERREN är en.
5 Och du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft.
6 Dessa ord som jag i dag giver dig skall du lägga på ditt hjärta.
7 Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om för dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.
8 Och du skall binda dem såsom ett tecken på din hand, och de skola vara såsom ett märke på din panna.
9 Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.
10 När nu HERREN, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob, att giva dig -- stora och vackra städer, som du icke har byggt,
11 och hus, fulla med allt gott, vilka du icke har fyllt, och uthuggna brunnar, som du icke har huggit ut, vingårdar och olivplanteringar, som du icke har planterat -- och när du då äter och bliver mätt,
12 så tag dig till vara för att förgäta HERREN, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.
13 HERREN, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du svärja.
14 I skolen icke följa efter andra gudar, någon av de folks gudar, som bo runt omkring eder,
15 ty en nitälskande Gud är HERREN, din Gud, mitt ibland dig, och du må taga dig till vara, så att icke HERRENS, din Guds, vrede upptändes mot dig, och han utrotar dig från jorden.
16 I skolen icke fresta HERREN, eder Gud, såsom I frestaden honom i Massa.
17 I skolen troget hålla HERRENS, eder Guds, bud och de vittnesbörd och stadgar som han hat givit dig.
18 Och du skall göra vad rätt och gott är i HERRENS ögon, för att det må gå dig väl, och för att du må komma in i det goda land som HERREN med ed har lovat åt dina fäder, och taga det i besittning,
19 därigenom att han driver undan för dig all dina fiender, såsom HERREN har lovat.
20 När din son i framtiden frågar dig: »Vad betyda de vittnesbörd och stadgar och rätter som HERREN, vår Gud, har givit eder?»
21 då skall du svara din son: »Vi voro Faraos trälar i Egypten, men med stark hand förde HERREN oss ut ur Egypten.
22 Och HERREN gjorde stora och gruvliga tecken och under i Egypten på Farao och hela hans hus inför våra ögon.
23 Men oss förde han ut därifrån, för att låta oss komma in och giva oss det land som han med ed har lovat åt våra fäder.
24 Och HERREN bjöd oss att göra efter all dessa stadgar och att frukta HERREN, vår Gud, för att det alltid skulle gå oss väl, i det att han behölle oss vid liv, såsom ock hittills har skett.
25 Och det skall lända oss till rättfärdighet, när vi hålla och göra efter alla dessa bud, inför HERREN, vår Guds, ansikte, såsom han har bjudit oss.»
89 En sång av esraiten Etan.
2 Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
3 Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
4 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
5 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.
6 Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
7 Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
8 Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
9 HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
10 Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
11 Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
12 Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
13 Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
14 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
15 Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
16 Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
17 I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
18 Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
19 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
20 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
21 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
22 Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
23 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
24 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
25 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
26 Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
27 Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
28 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
29 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
30 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
31 Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
32 om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
33 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
34 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
35 Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
36 En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
37 Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
38 såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.
39 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
40 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
41 Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
42 Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
43 Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
44 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
45 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
46 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.
47 Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
48 Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
49 Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.
50 Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
51 Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
52 tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ----
53 Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.
34 Träden fram, I folk, och hören; I folkslag, akten härpå. Jorden höre och allt vad på den är, jordens krets och vad som alstras därav.
2 Ty HERREN är förtörnad på alla folk och vred på all deras här; han giver dem till spillo, han överlämnar dem till att slaktas.
3 Deras slagna kämpar ligga bortkastade, och stank stiger upp från deras döda kroppar, och bergen flyta av deras blod.
4 Himmelens hela härskara förgås, och himmelen själv hoprullas såsom en bokrulle; hela dess härskara faller förvissnad ned, lik vissnade löv från vinrankan, lik vissnade blad ifrån fikonträdet.
5 Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himmelen; se, det far ned på Edom till dom, på det folk jag har givit till spillo.
6 Ja, ett svärd har HERREN, det dryper av blod och är dränkt i fett, i lamms och bockars blod, i fett ifrån vädurars njurar; ty HERREN anställer ett offer i Bosra, ett stort slaktande i Edoms land.
7 Vildoxar fällas ock därvid, tjurar, både små och stora. Deras land dricker sig rusigt av blod, och deras jord bliver dränkt i fett.
8 Ty detta är en HERRENS hämndedag, ett vedergällningens år, då han utför Sions sak.
9 Då bliva Edoms bäckar förvandlade till tjära och dess jord till svavel; ja, dess land bliver förbytt i brinnande tjära.
10 Varken natt eller dag skall den branden slockna, evinnerligen skall röken därav stiga upp. Från släkte till släkte skall landet ligga öde, aldrig i evighet skall någon gå där fram.
11 Pelikaner och rördrommar skola taga det i besittning, uvar och korpar skola bo däri; ty förödelsens mätsnöre och förstörelsens murlod skall han låta komma däröver.
12 Av dess ädlingar skola inga finnas kvar där, som kunna utropa någon till konung; och alla dess furstar få en ände.
13 Dess palatser fyllas av törne, nässlor och tistlar växa i dess fästen; och det bliver en boning för ökenhundar och ett tillhåll för strutsar.
14 Schakaler bo där tillsammans med andra ökendjur, och gastar ropa där till varandra; ja, där kan Lilit få ro, där kan hon finna en vilostad.
15 Där reder pilormen sitt bo och lägger sina ägg och kläcker så ut ynglet och samlar det i sitt skygd; ja, där komma gamarna tillhopa, den ene möter där den andre.
16 Söken efter i HERRENS bok och läsen däri; icke ett enda av de djuren skall utebliva, det ena skall icke fåfängt söka det andra. Ty det är hans mun, som bjuder det, det är hans Ande, som samlar dem tillhopa.
17 Det är han, som kastar lott för dem, hans hand tillskiftar dem deras mark efter mätsnöre; till evig tid skola de hava den till besittning, från släkte till släkte bo därpå.
4 Sedan fick jag se en dörr vara öppnad i himmelen; och den röst, lik ljudet av en basun, som jag förut hade hört tala till mig, sade: »Kom hit upp, så skall jag visa dig, vad som skall ske härefter.»
2 I detsamma kom jag i andehänryckning. Och jag fick se en tron vara framsatt i himmelen, och någon satt på den tronen;
3 och han som satt därpå var till utseendet såsom jaspissten och karneol. Och runt omkring tronen gick en regnbåge, som till utseendet var såsom en smaragd.
4 Och jag såg tjugufyra andra troner runt omkring tronen, och på de tronerna sutto tjugufyra äldste, klädda i vita kläder, med gyllene kransar på sina huvuden.
5 Och från tronen utgingo ljungeldar och dunder och tordön; och framför tronen brunno sju eldbloss, det är Guds sju andar.
6 Framför tronen syntes ock likasom ett glashav, likt kristall; och runt omkring tronen stodo fyra väsenden, ett mitt för var sida av tronen och de voro fullsatta med ögon framtill och baktill.
7 Och det första väsendet liknade ett lejon, det andra väsendet liknade en ung tjur, det tredje väsendet hade ett ansikte såsom en människa, det fjärde väsendet liknade en flygande örn.
8 Och vart och ett av de fyra väsendena hade sex vingar; runt omkring, jämväl under vingarna voro de fullsatta med ögon. Och dag och natt sade de utan uppehåll: »Helig, helig, helig är Herren Gud den Allsmäktige, han som var, och som är, och som skall komma.»
9 Och när väsendena hembära pris och ära och tack åt honom som sitter på tronen och tillbedja honom som lever i evigheternas evigheter,
10 då falla de tjugufyra äldste ned inför honom som sitter på tronen, och tillbedja honom som lever i evigheternas evigheter, och lägga sina kransar ned inför tronen och säga;
11 »Du, vår Herre och Gud, är värdig att mottaga pris och ära och makt, ty du har skapat allting, och därför att så var din vilja, kom det till och blev skapat.»