M’Cheyne Bible Reading Plan

Syndafallet

3 ^(A) Men ormen var listigare än alla^[a] markens djur som Herren Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av alla träd i lustgården?” ² Kvinnan svarade ormen: ”Vi får äta av frukten från träden i lustgården, ^3 (B) men om frukten på trädet mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, för då kommer ni att dö.” ^4 (C) Då sade ormen till kvinnan: ”Ni ska visst inte dö! ⁵ Men Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”

^6 (D) Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom det gav förstånd, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt. ^7 (E) Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv^[b] och gjorde sig höftskynken.

⁸ Vid kvällsbrisen hörde de Herren Gud vandra i lustgården. Och mannen och hans hustru gömde sig för Herren Guds ansikte bland lustgårdens träd. ⁹ Men Herren Gud kallade på mannen och sade till honom: ”Var är du?” ¹⁰ Han svarade: ”Jag hörde ljudet av dig^[c] i lustgården och blev rädd eftersom jag är naken. Därför gömde jag mig.” ¹¹ Då sade han: ”Vem har berättat för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?” ¹² Mannen svarade: ”Kvinnan som du satte vid min sida, hon gav mig av trädet och jag åt.” ^13 (F) Då sade Herren Gud till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Kvinnan svarade: ”Ormen förledde mig och jag åt.”

Syndafallets följder

¹⁴ Då sade Herren Gud till ormen:

²⁰ Mannen gav sin hustru namnet Eva, för hon blev mor till allt levande.^{[e] 21} Och Herren Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.

²² Herren Gud sade: ”Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte räcka ut handen och ta även av livets träd och så äta och leva för evigt.” ²³ Och Herren Gud skickade bort dem från Edens lustgård för att bruka jorden som de tagits från. ^24 (K) Han drev ut människan, och öster om Edens lustgård satte han keruberna^[f] och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd.

Johannes Döparen

3 ^(A) Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och förkunnade i Judeens öken ^2 (B) och sade: "Omvänd er! Himmelriket^[a] är nära." ³ Det var om honom det sades genom profeten Jesaja:

⁴ Johannes hade kläder av kamelhår och ett läderbälte^[c] runt midjan, och hans mat var gräshoppor^[d] och vildhonung. ⁵ Folket i Jerusalem och hela Judeen och hela Jordanområdet kom ut till honom, ⁶ och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.

^7 (C) Men när han såg att många fariseer och saddukeer^[e] kom till platsen där han döpte^[f], sade han till dem: "Huggormsyngel!^[g] Vem har visat er att ni ska fly den kommande vredesdomen? ⁸ Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. ^9 (D) Och tro inte att ni kan säga inom er: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud kan väcka upp barn åt Abraham ur dessa stenar.^{[h] 10 (E)} Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs bort och kastas i elden.

^11 (F) Jag döper er i vatten till omvändelse. Men den som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att ta av honom sandalerna^[i]. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. ^12 (G) Han har sin kastskovel^[j] i handen, och han ska rensa sin tröskplats och samla sitt vete i ladan. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar."

Jesus blir döpt

^13 (H) Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. ¹⁴ Men Johannes försökte hindra honom och sade: "Jag behöver döpas av dig – och du kommer till mig!" ¹⁵ Jesus svarade honom: "Låt det nu ske. Det är så vi ska uppfylla all rättfärdighet." Då lät han det ske.

^16 (I) När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Då öppnades himlen, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. ^17 (J) Och en röst från himlen sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje."

Offertjänsten börjar på nytt

3 ^(A) När sjunde månaden^[a] kom och Israels barn bodde i sina städer, samlades folket som en enda man i Jerusalem.

^2 (B) Jeshua, Josadaks son, hans bröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och dennes bröder började bygga Israels Guds altare för att offra brännoffer där, som det var föreskrivet i gudsmannen Moses lag. ^3 (C) De uppförde altaret på dess plats, eftersom de var rädda för folken där i länderna omkring. På altaret offrade de brännoffer åt Herren, morgonens och kvällens brännoffer. ^4 (D) De firade lövhyddohögtiden som det var föreskrivet och offrade brännoffer varje dag, det bestämda antalet för varje dag. ^5 (E) Sedan offrade de det dagliga brännoffret och det som hörde till nymånaderna och till Herrens alla andra helgade högtider, och alla offer som de frivilligt bar fram åt Herren. ⁶ Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, trots att grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd.

Grunden till templet läggs

^7 (F) De gav pengar åt stenhuggare och snickare och även mat, dryck och olja^[b] till sidonierna och tyrierna, för att dessa skulle föra cederträ sjövägen^[c] från Libanon till Jafo^[d] enligt det tillstånd som den persiske kungen Koresh hade gett dem. ⁸ I det andra årets andra månad^[e] efter att de kommit till Guds hus i Jerusalem påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, och deras övriga bröder: prästerna, leviterna och alla de som hade kommit till Jerusalem från fångenskapen. De anställde de leviter som var tjugo år gamla eller mer till att leda arbetet på Herrens hus. ^9 (G) Jeshua med sina söner och bröder och Kadmiel med sina söner, Juda söner, åtog sig som en enda man att ha uppsikt över dem som arbetade med Guds hus. Det gjorde även Henadads söner med sina söner och bröder leviterna.

^10 (H) När byggnadsarbetarna lade grunden till Herrens tempel intog prästerna sina platser i ämbetsskrud med trumpeter. Leviterna, Asafs söner, hade cymbaler, och tillsammans prisade de Herren efter den ordning som Israels kung David hade gett^[f]. ^11 (I) De sjöng lov och pris till Herren: ”Han är god, evig är hans nåd mot Israel!” Hela folket jublade högt och prisade Herren för att grunden var lagd till Herrens hus.

^12 (J) Men många av prästerna och leviterna och huvudmännen för familjerna, de gamla som hade sett det förra huset, grät högt när de såg grunden läggas till detta hus. Många andra jublade och var så glada att de ropade med hög röst. ¹³ Man kunde inte skilja mellan det glada jubelropet och folkets högljudda gråt, för folket ropade så högt att ljudet hördes vida omkring.

Petrus botar en förlamad man

3 Petrus och Johannes var på väg upp till templet vid bönetimmen, den nionde timmen.^{[a] 2 (A)} Då bar man dit en man som varit förlamad från födseln. Varje dag sattes han vid den tempelport som kallas Sköna porten^[b] för att tigga av dem som gick in i templet. ³ När han nu såg att Petrus och Johannes skulle gå in i templet, bad han om en gåva.

⁴ Då fäste de blicken på honom, och Petrus sade: "Se på oss!" ⁵ Mannen såg uppmärksamt på dem och väntade sig att få något. ⁶ Men Petrus sade: "Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I Jesu Kristi nasaréns namn: res dig och gå!" ⁷ Han grep honom i högra handen och reste honom upp, och genast fick mannen styrka i fötter och vrister. ⁸ Han hoppade upp och stod upprätt. Sedan började han gå och följde med dem in i templet där han gick runt och hoppade och prisade Gud. ⁹ Allt folket såg hur han gick omkring och prisade Gud, ¹⁰ och när de kände igen honom som mannen som hade brukat sitta och tigga vid Sköna porten utanför templet, fylldes de av bävan och förundran över det som hade hänt med honom.

Petrus vittnar om Livets furste

^11 (B) Mannen höll sig till Petrus och Johannes, och allt folket skyndade fram till dem i den gång som kallas Salomos pelarhall^[c]. De var utom sig av häpnad. ¹² När Petrus såg det sade han till folket: "Israeliter! Varför är ni förvånade över det här? Varför stirrar ni på oss, som om vi av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå?

^13 (C) Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus. Ni utlämnade och förnekade honom inför Pilatus när han hade bestämt sig för att frige honom. ^14 (D) Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och krävde att få en mördare fri! ^15 (E) Livets furste dödade ni, men Gud har uppväckt honom från de döda. Det är vi vittnen till. ^16 (F) Och genom tron på hans namn har det namnet gett styrka åt denne man som ni ser och känner. Tron som kommer genom det namnet har gett honom full hälsa, som ni alla ser.

^17 (G) Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era ledare visste vad ni gjorde. ^18 (H) Men Gud har med detta uppfyllt det som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida. ^19 (I) Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade ²⁰ och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. ^21 (J) Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det återupprättas som Gud från urminnes tid har förkunnat genom sina heliga profeters mun.

^22 (K) Mose har sagt: En profet lik mig ska Herren er Gud låta uppstå åt er, bland era bröder. Honom ska ni lyssna till i allt vad han säger er.^{[d] 23} Men var och en som inte lyssnar till den profeten ska utrotas ur folket.

²⁴ Alla profeterna, de som har talat från Samuel och framåt, har också förkunnat dessa dagar. ^25 (L) Ni är barn till profeterna och arvtagare till förbundet som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham: I din avkomma^[e] ska alla folk på jorden bli välsignade.^{[f] 26 (M)} Det var först och främst för er som Gud lät sin tjänare uppstå, och han har sänt honom för att välsigna er genom att vända var och en bort från sina onda gärningar."