M’Cheyne Bible Reading Plan

Skapelsen

(1:1—2:25)

Hur allting började

1 I början skapade Gud himlarna och jorden.^{[a] 2} Jorden var öde och tom, mörker låg över djupet, och Guds Ande^[b] svävade över vattnen.

³ Gud sa: ”Ljus, bli till!” Då blev det ljust. ⁴ Gud såg att ljuset var gott och skilde det från mörkret. ⁵ Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen^[c].

⁶ Gud sa: ”Vattnet ska dela sig för att forma himlavalvet där uppe och haven där nere.” ⁷ Gud skapade på så sätt himlavalvet, och skilde vattnet ovanför från vattnet nedanför. Det blev så. ⁸ Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen.

⁹ Sedan sa Gud: ”Vattnet under himlen ska samlas till en enda plats, så att torrt land kommer fram.” Det blev så, ¹⁰ och Gud kallade det torra jord, och vattnet kallade han hav. Gud såg att det var gott. ¹¹ Gud sa: ”Jorden ska producera grönska: det ska växa fram alla slags fröbärande växter och fruktträd med kärnor i frukten.” Det blev så. ¹² Jorden grönskade: det växte fram fröbärande växter och träd, allt efter sina respektive sorter^[d]. Gud såg att det var gott. ¹³ Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.

¹⁴ Gud sa: ”Det ska bli ljus på himlen som ska skilja dagen från natten. De ska bestämma tiderna på jorden och utmärka dagarna och åren. ¹⁵ De ska vara ljus på himlen som lyser över jorden.” Det blev så. ¹⁶ Gud skapade två stora ljus^[e], det större ljuset för att härska över dagen och det mindre ljuset för att härska över natten. Han skapade också stjärnorna. ¹⁷ Gud placerade dem alla på himlen för att lysa upp jorden, ¹⁸ härska över dagen och natten och skilja ljuset från mörkret. Gud såg att det var gott. ¹⁹ Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.

²⁰ Gud sa: ”Vattnet ska vimla av levande varelser och fåglar flyga under himlavalvet över marken.” ²¹ Gud skapade de stora havsdjuren efter sina sorter, likaså alla levande varelser som vattnen vimlar av och fåglar av alla slag. Gud såg att det var gott. ²² Han välsignade dem och sa: ”Var fruktsamma och föröka er och fyll haven! Fåglarna ska också föröka sig och uppfylla jorden.” ²³ Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen.

²⁴ Gud sa: ”Jorden ska bära fram djur av alla slag, boskap, kräldjur och vilda djur.” Det blev så. ²⁵ Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud såg att det var gott.

²⁶ Sedan sa Gud: ”Vi ska göra människor till vår avbild, lika oss själva. De ska härska över fiskarna i havet och fåglarna i luften och boskapen, över hela jorden, och alla kräldjuren på jorden.”

²⁸ Gud välsignade dem och sa: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er! Härska över fiskarna, fåglarna och alla djur som rör sig på jorden!” ²⁹ Gud sa: ”Jag ger er de fröbärande växterna på hela jorden och alla fruktträden med frö i sin frukt. De ska vara er mat. ³⁰ Åt markens djur, himlens fåglar, alla kräldjur på marken, och åt allt som lever ger jag alla gröna växter som föda.” Det blev så. ³¹ Sedan såg Gud att allt som han hade skapat var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

Jesus släkttavla

(Luk 3:23-38)

1 Detta är släkttavlan för Jesus Kristus^[a], som var ättling till David och Abraham:

¹⁷ Det var alltså fjorton släktled från Abraham fram till David, fjorton släktled från David fram till bortförandet till Babylon och fjorton släktled från bortförandet till Babylon fram till Kristus.

Jesus föds

¹⁸ När Jesus Kristus föddes gick det till så här: Hans mor Maria var trolovad^[c] med Josef. Men redan innan de gift sig blev hon med barn genom den heliga Anden. ¹⁹ Josef, hennes blivande man, var rättfärdig och ville inte skämma ut Maria offentligt utan tänkte skilja sig från henne i hemlighet.^[d]

²⁰ Medan han fortfarande grubblade över detta visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm. Ängeln sa: ”Josef, du ättling till David, tveka inte att gifta dig med Maria, för barnet hon bär har blivit till genom den heliga Anden. ²¹ Hon ska få en Son, och du ska låta honom heta Jesus, för han ska rädda sitt folk från deras synder.^[e]”

²² Genom detta gick det som Herren förutsagt genom profeten Jesaja i uppfyllelse:

(Det betyder: Gud med oss).^[f]

²⁴ När Josef vaknade gjorde han som ängeln hade befallt och gifte sig med Maria, ²⁵ men de hade inget sexuellt umgänge förrän Sonen hade fötts. Och Josef lät honom heta Jesus.

Serubbabels grupp och byggandet av templet

(1:1—6:22)

Den första gruppen av återvändande

(1:1—2:70)

Kung Kyros låter folket återvända

(2 Krön 36:22-23)

1 Under den persiske kungen Kyros första regeringsår ingav Herren Kyros tanken att sända ut en förordning som skulle förkunnas över hela hans rike både skriftligt och muntligt, detta för att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas:

² ”Så säger Kyros, kung av Persien:

’Herren, himlens Gud, har gett mig alla jordens riken, och han har befallt mig att bygga ett tempel åt honom i Jerusalem i Juda. ³ Vem det än är bland er som tillhör hans folk – må hans Gud vara med honom – ska han nu bege sig till Jerusalem i Juda och bygga Herrens, Israels Guds, hus, som är i Jerusalem. ⁴ Alla som finns kvar ska få hjälp av invånarna på de platser där de bor. De ska få silver och guld, gods och boskap och frivilliga gåvor till Guds hus i Jerusalem.’ ”

Återvändandet ur exilen med Sheshbassar

⁵ Överhuvudena för Juda och Benjamin och prästerna och leviterna, alla, vilkas sinnen Gud hade påverkat, förberedde sig nu för att ge sig iväg och bygga Herrens hus i Jerusalem. ⁶ Alla deras grannar bistod dem med föremål av silver, med guld, gods och boskap och dyrbara gåvor, utöver frivilliga gåvor.

⁷ Kung Kyros lät också hämta de föremål från Herrens hus som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem och ställt i sina egna gudars tempel. ⁸ Kung Kyros av Persien överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat, som redovisade dem för Sheshbassar, fursten av Juda.

¹¹ Totalt var det 5 400 guld- och silverföremål. Sheshbassar tog allt detta med sig när de deporterade kom från Babylonien till Jerusalem.

Löftet om den heliga Anden – Jesus återvänder till himlen

1 I min första bok^[a] berättade jag, ärade Theofilos, om allt som Jesus började göra och undervisa om ² ända fram till den dag då han togs upp till himlen, efter att han genom den heliga Anden gett sina befallningar till apostlarna^[b] som han hade utvalt. ³ Han visade sig för dem efter sitt lidande och bevisade på många sätt för dem att han levde. Under fyrtio dagar visade han sig för dem och talade om Guds rike.

⁴ Vid ett av dessa tillfällen då han åt med dem, sa han till dem: ”Lämna inte Jerusalem, utan vänta på vad Fadern har utlovat och som ni har hört mig tala om! ⁵ Johannes döpte er i vatten men om några få dagar ska ni bli döpta i den heliga Anden.”

⁶ När de var samlade frågade de Jesus: ”Herre, är det nu du ska återupprätta Israel som kungarike?” ⁷ Han svarade då: ”Det är inte er sak att veta tider och stunder som Fadern i sin makt har bestämt. ⁸ Men när den heliga Anden kommer över er ska ni få kraft och ni ska vittna om mig, både i Jerusalem, i Judeen, i Samarien och över hela jorden.”

⁹ Strax efter att han sagt detta, såg de honom lyftas upp och ett moln tog honom ur deras åsyn. ¹⁰ De försökte titta upp mot himlen när han uppsteg, då plötsligt två vitklädda män stod bland dem ¹¹ och sa: ”Ni män från Galileen, varför står ni här och tittar upp mot himlen? Denne Jesus som har tagits upp från er till himlen ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom fara upp på.”

Mattias blir vald att ersätta Judas

(Matt 10:2-4; Mark 3:16-19; Luk 6:14-16)

¹² De återvände då till Jerusalem från det berg som kallas Olivberget och som ligger en sabbatsväg^[c] från staden. ¹³ När de kom fram, gick de upp till det rum på andra våningen där de brukade hålla till. Det var Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippos, Tomas, Bartolomaios, Matteus, Jakob, son till Alfaios, Simon seloten^[d], och Judas, son till Jakob. ¹⁴ Alla dessa höll ihop och bad ständigt tillsammans, så också flera kvinnor, Maria, Jesus mor och Jesus bröder.

¹⁵ En gång under dessa dagar när omkring 120 troende var samlade, reste sig Petrus upp bland dem och sa: ¹⁶ ”Mina syskon, det som var förutsagt i Skriften skulle gå i uppfyllelse,^[e] som den heliga Anden meddelade genom David om Judas, han som vägledde dem som grep Jesus. ¹⁷ Han var en av oss med samma uppdrag som vi. ¹⁸ (Men för de pengar han fick för sitt brott köpte han en åker och där föll han framstupa så att hans kropp sprack och inälvorna rann ut. ¹⁹ Hela Jerusalems invånare fick kännedom om det, och platsen kallades på deras eget språk Akeldamak som betyder ’Blodsåkern’.) ²⁰ Det står nämligen i Psaltaren:

och:

²¹ Därför måste nu någon annan som har varit med oss under hela den tid då Herren Jesus kom och gick mitt ibland oss, ²² från det att han döptes av Johannes till den dag då han togs upp till himlen, någon av dem måste tillsammans med oss vittna om hans uppståndelse.”

²³ Man föreslog då två män: Josef Barsabbas som också kallades Justus och Mattias. ²⁴ Sedan bad de: ”Herre, du känner allas hjärtan. Visa oss vilken av de här två som du har utvalt ²⁵ till denna tjänst som apostel istället för Judas som svek sitt uppdrag och har gått till den plats där han hör hemma.”

²⁶ Sedan kastade de lott som föll på Mattias och han blev vald till apostel tillsammans med de elva.