Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
4 Moseboken 26

Den andra folkräkningen

26 Efter hemsökelsen sade Herren till Mose och till Eleasar, prästen Arons son: (A) ”Räkna antalet av Israels barn, hela församlingen, de män som är tjugo år eller äldre, efter deras familjer, alla i Israel som kan göra krigstjänst.” Mose och prästen Eleasar talade då till dem på Moabs hedar vid Jordan mitt emot Jeriko och sade: ”Räkna dem som är tjugo år eller äldre”, enligt vad Herren hade befallt Mose.

Dessa var de israeliter som drog ut ur Egyptens land:

Ruben var Israels förstfödde. Rubens barn var:

Av Henok henokiternas släkt,

av Pallu palluiternas släkt,

av Hesron hesroniternas släkt,

av Karmi karmiternas släkt.

Dessa var rubeniternas släkter. De mönstrade var 43 730.

Pallus söner var Eliab. (B) Eliabs söner var Nemuel, Datan och Abiram. Det var den Datan och den Abiram, båda utvalda från församlingen, som gjorde uppror mot Mose och Aron tillsammans med gruppen kring Kora när dessa gjorde uppror mot Herren. 10 Då öppnade jorden sitt gap och slukade dem tillsammans med Kora, och hans grupp omkom genom att elden förtärde de 250 männen, och de blev ett varnande exempel. 11 Men Koras söner omkom inte.

12 Simeons barn, efter deras släkter, var:

Av Nemuel nemueliternas släkt,

av Jamin jaminiternas släkt,

av Jakin jakiniternas släkt,

13 av Sera seraiternas släkt,

av Saul sauliternas släkt.

14 Dessa var simeoniternas släkter, 22 200.

15 Gads barn, efter deras släkter, var:

Av Sefon sefoniternas släkt,

av Haggi haggiternas släkt,

av Shuni shuniternas släkt,

16 av Osni osniternas släkt,

av Eri eriternas släkt,

17 av Arod aroditernas släkt,

av Areli areliternas släkt.

18 Dessa var Gads barns släkter. De mönstrade var 40 500.

19 (C) Judas söner var Er och Onan, men Er och Onan dog i Kanaans land.

20 Juda barn, efter deras släkter, var:

Av Shela shelaiternas släkt,

av Peres peresiternas släkt,

av Sera seraiternas släkt.

21 Peres barn var:

Av Hesron hesroniternas släkt,

av Hamul hamuliternas släkt.

22 Dessa var Juda släkter. De mönstrade var 76 500.

23 Isaskars barn, efter deras släkter, var:

Av Tola tolaiternas släkt,

av Puva puniternas släkt,

24 av Jashub jashubiternas släkt,

av Simron simroniternas släkt.

25 Dessa var Isaskars släkter. De mönstrade var 64 300.

26 Sebulons barn, efter deras släkter, var:

Av Sered serediternas släkt,

av Elon eloniternas släkt,

av Jaleel jaleeliternas släkt.

27 Dessa var sebuloniternas släkter. De mönstrade var 60 500.

28 Josefs barn, efter deras släkter, var Manasse och Efraim.

29 (D) Manasses barn var:

Av Makir makiriternas släkt. Och Makir blev far till Gilead.

Av Gilead kom gileaditernas släkt.

30 Dessa var Gileads barn:

Av Ieser ieseriternas släkt,

av Helek helekiternas släkt,

31 av Asriel asrieliternas släkt,

av Sikem sikemiternas släkt,

32 av Shemida shemidaiternas släkt,

av Hefer heferiternas släkt.

33 (E) Men Selofhad, Hefers son, hade inga söner utan endast döttrar. Selofhads döttrar hette Mahela, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. 34 Dessa var Manasses släkter. De mönstrade var 52 700.

35 Dessa var Efraims barn, efter deras släkter:

Av Shutela shutelaiternas släkt,

av Beker bekeriternas släkt,

av Tahan tahaniternas släkt.

36 Shutelas barn var:

Av Eran eraniternas släkt.

37 Dessa var Efraims barns släkter. De mönstrade var 32 500. Dessa var Josefs barn, efter deras släkter.

38 Benjamins barn, efter deras släkter, var:

Av Bela belaiternas släkt,

av Ashbel ashbeliternas släkt,

av Ahiram ahiramiternas släkt,

39 av Shufam[a] shufamiternas släkt,

av Hufam hufamiternas släkt.

40 Belas söner var Ard och Naaman:

av Ard[b] arditernas släkt,

av Naaman naamiternas släkt.

41 Dessa var Benjamins barn, efter deras släkter. De mönstrade var 45 600.

42 Dessa var Dans barn, efter deras släkter:

Av Shuham shuhamiternas släkt.

Dessa var Dans släkter efter deras släkter.

43 Suhamiternas släkter som mönstrades var 64 400.

44 Ashers barn, efter deras släkter, var:

Av Jimna jimnaiternas släkt,

av Jisvi jisviternas släkt,

av Beria beriaiternas släkt.

45 Av Berias barn:

Av Heber heberiternas släkt,

av Malkiel malkieliternas släkt.

46 Ashers dotter hette Sera.

47 Dessa var Ashers barns släkter. De mönstrade var 53 400.

48 Naftali barn, efter deras släkter, var:

Av Jaseel jaseeliternas släkt,

av Guni guniternas släkt,

49 av Jeser jeseriternas släkt,

av Shillem shillemiternas släkt.

50 Dessa var Naftalis släkter efter deras släkter. De mönstrade var 45 400.

51 (F) Dessa var de mönstrade av Israels barn, 601 730.

52 Herren talade till Mose. Han sade: 53 ”Åt dessa ska landet utskiftas till arvedel, efter antalet namn. 54 (G) Åt en större stam ska du ge en större arvedel och åt en mindre stam en mindre arvedel. Varje stam ska få sin arvedel efter antalet av dem som mönstrats. 55 Men landet ska utskiftas genom lottkastning. Efter namnen på sina fädernestammar ska de få sina arvedelar. 56 Efter lottens utslag ska varje stam, större eller mindre, få sin arvedel.”

57 (H) Dessa var de av Levi stam som mönstrades efter sina släkter:

Av Gershon gershoniternas släkt,

av Kehat kehatiternas släkt,

av Merari merariternas släkt.

58 Dessa var leviternas släkter:

libniternas släkt,

hebroniternas släkt,

mahliternas släkt,

mushiternas släkt,

koraiternas släkt.

Och Kehat var far[c] till Amram. 59 (I) Amrams hustru hette Jokebed, Levis dotter, som föddes åt Levi i Egypten. Hon födde åt Amram: Aron, Mose och deras syster Mirjam. 60 Åt Aron föddes Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar. 61 (J) Men Nadab och Abihu dog när de bar fram främmande eld inför Herrens ansikte.

62 De mönstrade var 23 000, alla av manligt kön som var en månad gamla eller äldre. De hade inte blivit mönstrade bland Israels barn, eftersom de inte hade fått någon arvedel bland Israels barn.

63 Dessa var de som mönstrades av Mose och prästen Eleasar, när de mönstrade Israels barn på Moabs hedar vid Jordan mitt emot Jeriko. 64 (K) Bland dessa fanns ingen av dem som förut hade mönstrats av Mose och prästen Aron när de mönstrade Israels barn i Sinai öken, 65 (L) för om dem hade Herren sagt: ”De ska dö i öknen.” Ingen fanns kvar av dem förutom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.

Psaltaren 69

Messias lidande

69 (A) För körledaren, till "Liljorna".

Av David.

(B) Fräls mig, Gud!
    Vattnet når mig till halsen.
(C) Jag har sjunkit i djupaste dy
        utan fotfäste,
    jag är ute på djupt vatten
        och strömmen sköljer över mig.
(D) Jag har ropat mig trött,
        min strupe är hes,
    min blick är matt
        av väntan på Gud.

(E) De som hatar mig utan anledning
        är fler än håren på mitt huvud.
    Många vill förgöra mig,
        de är mina fiender utan orsak.
    Vad jag inte har stulit
        måste jag ersätta.

Gud, du känner min dårskap,
    min skuld är inte dold för dig.
Herre, Gud Sebaot,
    låt inte dem som hoppas på dig
        få skämmas för min skull,
    låt inte dem som söker dig
        få vanära för min skull,
            du Israels Gud.
(F) För din skull får jag utstå hån,
    vanära täcker mitt ansikte.
(G) Jag har blivit en främling
        för mina bröder,
    främmande för min mors barn.
10 (H) Brinnande iver för ditt hus
        har förtärt mig,
    dina smädares smädelser
        föll över mig.[a]

11 Jag grät i min själ[b] och fastade,
    men det blev jag hånad för.
12 Jag klädde mig i sorgdräkt,
    men jag blev ett ordspråk för dem.
13 (I) De som sitter i porten
        pratar om mig,
    drinkare gör visor om mig.

14 (J) Men jag bär min bön
        till dig, Herre, i nådens tid.
    Gud, svara mig i din stora godhet,
        i din frälsande trofasthet!
15 Rädda mig ur dyn
        så att jag inte sjunker,
    rädda mig
        från dem som hatar mig
            och från de djupa vattnen.
16 Låt inte vattenströmmarna
        skölja över mig,
    låt inte djupet sluka mig,
        låt inte brunnens gap
            slå igen över mig.

17 Svara mig, Herre,
        för din nåd är god!
    Vänd dig till mig
        i din stora barmhärtighet.
18 (K) Dölj inte ditt ansikte för din tjänare,
    för jag är i nöd.
        Skynda dig, svara mig!
19 Kom till min själ, återlös den,
    friköp mig från mina fiender.

20 Du känner den skymf,
        skam och vanära jag får utstå.
    Du ser alla mina ovänner.
21 Förakt har krossat mitt hjärta,
        jag är sjuk.
    Jag hoppades på medlidande
        men fick inget,
    på tröstare men fann ingen.
22 (L) De gav mig galla att äta
    och ättika[c] att dricka i min törst.

23 (M) Låt deras bord framför dem
    bli en snara, ett straff och en fälla[d].
24 Låt deras ögon förmörkas
        så att de inte ser,
    låt deras ben ständigt vackla.[e]
25 Ös din vrede över dem,
    låt din glödande harm
        hinna upp dem.
26 (N) Låt deras gård bli öde,
    låt ingen bo i deras tält,[f]
27 (O) för de förföljer den du har slagit
    och pratar om plågan[g]
        hos den du har sårat.
28 (P) Lägg skuld till deras skuld,
    låt dem inte få del
        av din rättfärdighet.
29 (Q) Låt dem utplånas
        ur de levandes bok,
    låt dem inte bli skrivna
        bland de rättfärdiga.

30 Men jag är plågad och lider.
    Gud, låt din frälsning skydda mig!
31 Jag vill prisa Guds namn med sång
    och upphöja honom
        med tacksägelse.
32 (R) Det ska glädja Herren
    mer än tjurar och oxar
        med horn och klövar.
33 (S) De ödmjuka ska se det och glädjas.
    Ni som söker Gud,
        era hjärtan ska leva,
34 (T) för Herren lyssnar till de fattiga
    och föraktar inte sina fångna.

35 (U) Himmel och jord ska prisa honom,
    haven och allt som rör sig i dem,
36 för Gud ska frälsa Sion
        och bygga upp Juda städer.
    De ska bo där
        och ta Sion i besittning.
37 (V) Hans tjänares barn
        ska få det till arv,
    och de som älskar hans namn
        ska bo där.

Jesaja 16

Fortsättning av profetian om Moab

16 (A) Sänd lamm[a] till landets herre

    från Sela genom öknen
        till dottern Sions berg.
Som flyende fåglar utkastade
        ur fågelboet
    kommer Moabs döttrar
        till Arnons vadställen.
"Ge oss råd, döm oss rättvist.
    Låt din skugga vara som natten
        nu mitt på dagen.
    Göm de fördrivna,
        röj inte flyktingarna!
Låt Moabs fördrivna bo hos dig,
    var[b] ett gömställe för dem
        undan fördärvaren.
    När utpressaren inte finns mer,
        skövlingen är slut
    och förtryckaren försvunnen
        ur landet,
(B) då ska en tron befästas
        genom nåd.
    I trohet ska en furste sitta
        på den i Davids hydda,
    en som söker det rätta
        och främjar rättfärdighet."

Vi har hört om Moabs stolthet,
        hur stolt han är,
    om hans högfärd, högmod
        och våldsamma vrede,
    och hans tomma skryt.
Därför ska Moab jämra sig över Moab.
    Alla ska jämra sig.
        Över Kir-Haresets russinkakor
    ska ni sucka i djup bedrövelse,
(C) för Heshbons fält tynar bort,
        liksom Sibmas vinstockar.
    Deras ädla druvor slogs till marken
        av folkens herrar.
    Deras rankor nådde
            ända till Jaeser
        och bredde ut sig i öknen,
    deras grenar sträckte sig ut
        över havet.
Därför gråter jag
    över Sibmas vinstockar,
        så som Jaeser gråter.
    Med mina tårar tänker jag
        dränka dig, Heshbon,
            och dig, Eleale.
    Glädjeropen över din mogna frukt
        och din kornskörd har upphört.
10 (D) Glädje och fröjd har försvunnit
        från de bördiga fälten
    och i vingårdarna hörs ingen sång,
        inget jubel.
    Ingen trampar vin i pressarna,
        på glädjeropen har jag gjort slut.
11 (E) Därför klagar mitt inre
        som en harpa över Moab,
    mitt innersta över Kir-Heres.
12 (F) För hur Moab än träder upp
    på offerhöjden
        och arbetar sig trött där,
    hur han än går
        till sin helgedom och ber,
    så uträttar han ingenting med det.

13 (G) Detta är det ord som Herren på den tiden talade om Moab. 14 Men nu har Herren åter talat och sagt: Inom tre år, så som daglönaren räknar åren, ska Moab i sin härlighet förnedras med alla sina stora skaror. Och det lilla som blir kvar ska vara obetydligt och maktlöst.

1 Petrusbrevet 4

Ett liv efter Guds vilja

(A) När nu Kristus har fått lida till kroppen ska också ni beväpna er med samma sinne. Den som fått lida till kroppen har slutat med att synda, (B) så att han resten av tiden här i sin kropp inte längre lever efter människors begär utan efter Guds vilja.

(C) Länge nog har ni levt som hedningarna vill – i orgier, begär, fylleri, supkalas, vilda fester och förbjudna avgudakulter. Därför blir de förvånade och hånar er när ni inte längre följer med och kastar er ut i samma ström av utsvävningar. (D) Men de ska stå till svars inför honom som är redo att döma levande och döda. (E) Det var därför evangeliet förkunnades också för dem som nu är döda, för att de skulle dömas till kroppen så som människor döms men leva i anden så som Gud lever.

(F) Slutet på allting är nära. Var därför kloka och nyktra så att ni kan be. (G) Framför allt ska ni visa uthållig kärlek till varandra, för kärleken överskyler många synder.[a] (H) Var gästfria mot varandra utan att klaga.

10 (I) Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. 11 (J) Om någon talar ska han tala i enlighet med Guds ord. Om någon tjänar ska han tjäna med den kraft som Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus. Hans är äran och makten i evigheters evighet. Amen.

Glädje under lidandet

12 (K) Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er. 13 (L) Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då ska ni också få jubla och vara glada när han uppenbarar sig i sin härlighet.

14 (M) Saliga är ni om ni hånas för Kristi namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. 15 (N) Ingen av er ska behöva lida som mördare, tjuv, förbrytare eller för att han lägger sig i andras angelägenheter. 16 (O) Men om någon får lida som kristen ska han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet.

17 Tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad blir då slutet för dem som inte lyder[b] Guds evangelium? 18 (P) Och om den rättfärdige knappt blir frälst, hur går det då för den gudlöse och syndaren?[c] 19 (Q) Därför ska de som får lida efter Guds vilja anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare och göra det som är gott.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation