4 Moseboken 16
Svenska Folkbibeln 2015
Kora, Datan och Abiram gör uppror
16 Kora[a], son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, tog med sig både Datan och Abiram[b], Eliabs söner, och On, Pelets son, av Rubens söner, 2 och gjorde uppror mot Mose. Tvåhundrafemtio män av Israels barn följde dem, furstar i församlingen, utvalda från folkförsamlingen, ansedda män. 3 De samlade sig mot Mose och Aron och sade till dem: ”Nu får det vara nog! Hela församlingen är helig, allesammans, och Herren är mitt ibland dem. Varför upphöjer ni er över Herrens församling?”
4 När Mose hörde det föll han ner på sitt ansikte. 5 Sedan talade han till Kora och hela hans grupp och sade: ”I morgon ska Herren visa vem som tillhör honom, vem som är helig och vem som får komma inför honom. Den han utväljer ska få komma inför honom. 6 Gör så här: Ta era fyrfat, du Kora och hela din grupp, 7 och lägg eld i dem och strö rökelse på dem inför Herrens ansikte[c] i morgon. Den man som Herren då utväljer, han är den helige. Nu får det vara nog, ni Levi söner!”
8 Och Mose sade till Kora: ”Hör, ni Levi söner! 9 (A) Är det inte nog för er att Israels Gud har avskilt er från Israels församling för att låta er komma inför sig och göra tjänst i Herrens tabernakel och stå inför församlingen och betjäna den. 10 Han har låtit dig och alla dina bröder, Levi söner, jämte dig komma inför sig. Och nu begär ni också prästämbetet! 11 Det är därför som du och hela din grupp har gaddat ihop er mot Herren. Vem är Aron att ni skulle klaga mot honom?”
12 Mose sände bud efter Datan och Abiram, Eliabs söner. Men de sade: ”Vi kommer inte. 13 Är det inte nog att du har fört oss hit upp från ett land som flödar av mjölk och honung för att låta oss dö i öknen? Nu vill du också göra dig till herre över oss! 14 Du har sannerligen inte fört oss in i ett land som flödar av mjölk och honung eller gett oss åkrar och vingårdar till arvedel. Tänker du sticka ut ögonen på dessa människor? Nej, vi kommer inte!” 15 (B) Då blev Mose mycket vred och sade till Herren: ”Se inte till deras offergåva. Inte en enda åsna har jag tagit av dem, och ingen av dem har jag gjort något ont.”
16 Mose sade till Kora: ”I morgon ska du och hela din grupp träda fram inför Herrens ansikte, du själv och de och Aron. 17 Och var och en av er ska ta sitt fyrfat och lägga rökelse på det och bära sitt fyrfat fram inför Herrens ansikte, tvåhundrafemtio fyrfat. Du själv och Aron ska också ta var sitt fyrfat.” 18 Och de tog var och en sitt fyrfat och lade eld på det och strödde på rökelse och ställde sig vid ingången till uppenbarelsetältet tillsammans med Mose och Aron. 19 Kora samlade hela församlingen mot dem vid ingången till uppenbarelsetältet.
Då visade sig Herrens härlighet för hela församlingen. 20 Och Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 21 ”Skilj er från denna församling, så ska jag förgöra dem på ett ögonblick.” 22 (C) Då föll de ner på sina ansikten och sade: ”O Gud, du Gud som råder över anden i allt kött! Ska du bli vred på hela församlingen för att en enda man syndar?” 23 Då talade Herren till Mose. Han sade: 24 ”Säg till församlingen: Dra er bort från lägerplatsen kring Kora, Datan och Abiram.”
25 Mose steg upp och gick till Datan och Abiram, och de äldste i Israel följde honom. 26 Mose talade till församlingen. Han sade: ”Vik bort från dessa ogudaktiga människors tält och rör inte något som tillhör dem, så att ni inte förgås genom alla deras synder.” 27 Då drog de sig bort från lägerplatsen kring Kora, Datan och Abiram. Men Datan och Abiram kom ut och ställde sig vid ingången till sina tält med sina hustrur och barn, stora och små.
28 Och Mose sade: ”Av detta ska ni förstå att det är Herren som har sänt mig att göra alla dessa gärningar. Jag har inte handlat efter eget tycke. 29 Om dessa dör på samma sätt som andra människor och får samma straff som alla andra, då har Herren inte sänt mig. 30 Men om Herren gör något nytt genom att marken spärrar upp sitt gap och slukar dem med allt de äger så att de far levande ner i dödsriket, då ska ni förstå att dessa människor har föraktat Herren.”
31 Just när han hade sagt detta, rämnade marken under dem. 32 (D) Jorden öppnade sitt gap och slukade dem och deras hus, allt Koras folk och alla deras ägodelar. 33 De föll levande ner i dödsriket med allt de ägde, och jorden täckte över dem. Så utrotades de ur församlingen. 34 Hela Israel som stod runt omkring dem flydde vid deras rop, för de sade: ”Annars slukas vi också av jorden!”
35 Och eld gick ut från Herren och förtärde de tvåhundrafemtio männen som hade burit fram rökelse.
36 Herren talade till Mose. Han sade: 37 ”Säg till Eleasar, prästen Arons son, att han ska ta ut fyrfaten ur branden och kasta elden långt bort, för de har blivit heliga. 38 Och dessa fyrfat som tillhörde männen som syndade och miste sina liv, dem ska man hamra ut till plåtar och täcka altaret med, för de har varit framburna inför Herrens ansikte och har därför blivit heliga. De ska vara ett tecken för Israels barn.”
39 Då tog prästen Eleasar de fyrfat av koppar som de uppbrända hade burit fram, och man hamrade ut dem för att täcka altaret. 40 De skulle vara till en påminnelse för Israels barn att ingen främling som inte var av Arons släkt skulle träda fram och tända rökelse inför Herrens ansikte, för att inte bli som Kora och hans grupp – allt i enlighet med vad Herren hade sagt honom genom Mose.
Folket klagar
41 Men dagen efter klagade hela Israels församling mot Mose och Aron och sade: ”Det är ni som har dödat Herrens folk!” 42 Och det hände att när församlingen samlades mot Mose och Aron och de vände sig mot uppenbarelsetältet, se, då täcktes det av molnskyn och Herrens härlighet visade sig. 43 Mose och Aron gick fram inför uppenbarelsetältet, 44 och Herren sade till Mose: 45 ”Gå bort ifrån denna församling, så ska jag i ett ögonblick förgöra dem.” Då föll de ner på sina ansikten.
46 Och Mose sade till Aron: ”Ta ditt fyrfat och lägg eld från altaret på det och strö på rökelse och bär det genast till församlingen och bringa försoning för dem, eftersom vrede har gått ut från Herrens ansikte. Hemsökelsen har börjat.”
47 Aron tog det Mose hade sagt och skyndade mitt in i församlingen. Och se, hemsökelsen hade redan börjat bland folket. Aron lade på rökelse och bringade försoning för folket. 48 Han stod mellan de döda och de levande, och hemsökelsen upphörde. 49 De som hade dött genom hemsökelsen utgjorde 14 700 förutom dem som dog för Koras skull. 50 Sedan vände Aron tillbaka till Mose vid uppenbarelsetältets ingång, eftersom hemsökelsen hade upphört.
Read full chapterFootnotes
- 16:1 Kora Som levit var han tempeltjänare men inte präst (3:6-10). Nämns som exempel på upprorsmakare i Jud v 11. Hans ättlingar (vers 21) blev dörrvakter i helgedomen (1 Krön 9:19) och psalmförfattare (Ps 42-49, 84-87).
- 16:1 Datan och Abiram Söner till fursten för Sebulons stam (10:16).
- 16:7 rökelse … inför Herrens ansikte Rökelseoffret var prästens uppgift (2 Mos 30:7f). Bristande respekt för det hade lett till Nadabs och Abihus död (3 Mos 10:1f, jfr 2 Krön 26:16f).
Psaltaren 106:17-48
Svenska Folkbibeln 2015
17 [a]Men jorden öppnade sig
och slukade Datan,
den begravde Abirams grupp.
18 Eld slog upp i deras grupp,
lågorna brände de gudlösa.
19 [b]De gjorde en kalv vid Horeb
och tillbad en avgudabild,
20 [c]de bytte bort sin härlighet
mot bilden av en tjur
som äter gräs.
21 De glömde Gud, sin Frälsare,
som gjort väldiga ting
i Egypten,
22 [d]underbara verk i Hams land,
förunderliga gärningar
vid Röda havet.
23 [e]Han hotade att förgöra dem,
men Mose, hans utvalde,
ställde sig i vägen
för att vända bort hans vrede
från att fördärva dem.
24 [f]De föraktade det ljuvliga landet,
de trodde inte hans ord.
25 De klagade i sina tält
och lyssnade inte
till Herrens röst.
26 [g]Då lyfte han sin hand mot dem
och svor att låta dem falla i öknen,
27 [h]att låta deras barn
falla bland hednafolken
och spridas ut i länderna.
28 [i]De band sig till Baal-Peor
och åt av offren till de döda,
29 de väckte Guds vrede
med sina gärningar
och en hemsökelse bröt ut
bland dem.
30 [j]Men Pinechas steg fram
och skipade rätt,
och hemsökelsen hejdades.
31 [k]Det räknades honom
till rättfärdighet
från släkte till släkte, för evig tid.
32 [l]De väckte hans vrede
vid Meribas vatten
och Mose fick lida för deras skull,
33 [m]för de trotsade[n] hans ande
så att tanklösa ord
kom över hans läppar.
34 [o]De förgjorde inte folken
som Herren befallt dem,
35 [p]de beblandade sig
med hednafolken
och lärde sig deras gärningar.
36 [q]De tjänade deras avgudar,
och dessa blev en snara för dem.
37 [r]De offrade sina söner och döttrar
åt onda andar,
38 [s]de spillde oskyldigt blod,
sina söners och döttrars blod
som de offrade åt
Kanaans avgudar
så att landet vanhelgades av blodet.
39 [t]De blev orena genom sina gärningar
och var trolösa i allt de gjorde.
40 Då upptändes Herrens vrede
mot hans folk,
och han avskydde sin arvedel.
41 [u]Han gav dem
i hednafolkens hand,
och de som hatade dem
fick härska över dem.
42 Deras fiender förtryckte dem,
de kuvades under deras hand.
43 [v]Han räddade dem gång på gång,
men de var upproriska
i sina planer[w]
och sjönk allt djupare
genom sin synd.
44 Men han såg till dem i deras nöd
när han hörde deras rop,
45 [x]han tänkte på sitt förbund med dem
och förbarmade sig
för sin stora nåds skull.
46 Han lät dem finna barmhärtighet
hos alla som fört dem bort
i fångenskap.
47 [y]Fräls oss, Herre vår Gud,
och samla oss från hednafolken,
så att vi får prisa ditt heliga namn
och ha vår ära i att lova dig.
48 [z]Välsignad är Herren, Israels Gud,
från evighet till evighet!
Och allt folket ska säga: "Amen!"
Halleluja!
Footnotes
- 106:17 4 Mos 16:31f, 5 Mos 11:6.
- 106:19 2 Mos 32:1f, 5 Mos 9:8, Apg 7:41.
- 106:20 Jer 2:11, Rom 1:23f.
- 106:22 Ps 105:27f.
- 106:23 2 Mos 32:9f, 5 Mos 9:14, 25f, 1 Tim 2:5.
- 106:24 4 Mos 14:2f, 5 Mos 9:23, Ps 78:32.
- 106:26 4 Mos 14:21f, 28f, Ps 95:11, Hes 20:23, 1 Kor 10:5f.
- 106:27 3 Mos 26:38, 5 Mos 28:36f, Ps 44:12.
- 106:28 4 Mos 25:2f, Ps 115:5f, Jer 10:3, Hos 9:10.
- 106:30 4 Mos 25:7f.
- 106:31 4 Mos 25:10f.
- 106:32 2 Mos 17:1f, 4 Mos 20:1f, Ps 81:8, 95:8.
- 106:33 4 Mos 20:10, Ps 107:11, Jes 63:10.
- 106:33 trotsade Annan översättning: "förbittrade".
- 106:34 5 Mos 7:1f, 12:2f, Dom 1:27f.
- 106:35 Dom 3:5f.
- 106:36 Dom 2:12f.
- 106:37 5 Mos 32:17, 2 Kung 21:6, 23:10, Hes 16:20f.
- 106:38 4 Mos 35:33.
- 106:39 2 Mos 34:15, 3 Mos 20:4f, Hos 4:12.
- 106:41 Dom 2:14, 3:8, 12f, 4:2, 6:1f, 10:7f, 13:1, Neh 9:27.
- 106:43 Dom 2:16f, Ps 81:13.
- 106:43 i sina planer Andra handskrifter: "mot hans plan".
- 106:45 5 Mos 30:3f, 32:36, Dom 2:18.
- 106:47 1 Krön 16:35f.
- 106:48 Ps 41:14, 72:18f, 89:53.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation