M’Cheyne Bible Reading Plan
Påskhögtiden
9 Herren talade till Mose i Sinai öken i första månaden av det andra året[a] efter deras uttåg ur Egyptens land. Han sade: 2 ”Israels barn ska fira påskhögtid[b] på den bestämda tiden. 3 (A) På fjortonde dagen i denna månad, i skymningen, ska ni fira den, på bestämd tid. I enlighet med alla stadgar och föreskrifter ska ni fira den.”
4 Och Mose sade till Israels barn att de skulle fira påskhögtiden. 5 De firade den på fjortonde dagen i första månaden, i skymningen, i Sinai öken. Israels barn gjorde i allt så som Herren hade befallt Mose.
6 (B) Men det fanns några män som hade blivit orena genom en död människa så att de inte kunde fira påskhögtid på den dagen. De vände sig därför samma dag till Mose och Aron 7 och sade till Mose: ”Vi har blivit orena genom en död människa. Ska vi därför nekas att bland Israels barn frambära Herrens offergåva på bestämd tid?” 8 (C) Mose svarade dem: ”Stanna här, så ska jag höra vad Herren befaller om er.”
9 Herren talade till Mose. Han sade: 10 ”Säg till Israels barn: Om någon bland er eller era efterkommande har blivit oren genom en död människa, eller är ute på resa långt borta, kan han ändå fira Herrens påskhögtid. 11 (D) De ska då fira den i andra månaden, på fjortonde dagen, i skymningen. Med osyrat bröd och bittra örter ska de äta påskalammet. 12 (E) Inget av det ska lämnas kvar till morgonen, och inget ben på det ska krossas[c]. De ska fira påskhögtiden enligt alla dess föreskrifter. 13 Men den som är ren och inte är på resa men ändå underlåter att fira påskhögtiden, han ska utrotas ur sitt folk, därför att han inte har burit fram Herrens offergåva på bestämd tid. Den mannen får själv svara för sin synd.
14 (F) Om en främling bor hos er och vill fira Herrens påskhögtid, ska han fira den enligt de stadgar och föreskrifter som gäller för påskhögtiden. Ni ska ha en och samma stadga för främlingen och för den infödde i landet.”
Molnskyn över tabernaklet
15 (G) På den dag då tabernaklet sattes upp täckte molnskyn[d] tabernaklet, vittnesbördets tält. Från kvällen till morgonen var den över tabernaklet och den såg ut som eld. 16 (H) Så var det alltid: Molnskyn täckte det, och om natten såg den ut som eld. 17 (I) Så ofta molnskyn höjde sig från tältet bröt Israels barn upp, och på den plats där molnskyn stannade slog Israels barn läger. 18 På Herrens befallning bröt Israels barn upp, och på Herrens befallning slog de läger. Så länge molnskyn vilade över tabernaklet låg de kvar i lägret. 19 Om molnskyn stannade en längre tid över tabernaklet, iakttog Israels barn det Herren befallde dem och bröt inte upp. 20 Ibland stannade molnskyn över tabernaklet bara några få dagar. På Herrens befallning låg de då kvar i lägret, och på Herrens befallning bröt de sedan upp. 21 Ibland stannade molnskyn bara från kvällen till morgonen. När molnskyn höjde sig på morgonen bröt de upp. Om molnskyn stannade en dag och en natt, bröt de upp när molnskyn höjde sig. 22 Om molnskyn stannade två dagar eller en månad, eller om molnskyn blev kvar en längre tid över tabernaklet, så låg Israels barn stilla i läger och bröt inte upp. Men när den höjde sig bröt de upp. 23 På Herrens befallning slog de läger, och på Herrens befallning bröt de upp. De följde Herrens påbud i enlighet med Herrens befallning genom Mose.
Messiaskungen och hans brud
45 För körledaren, till "Liljorna". En vishetspsalm, en kärlekssång av Koras söner.
2 (A) Mitt hjärta flödar över av sköna ord,
jag säger: Min sång gäller en kung[a].
Min tunga är en snabb skrivares
penna.
3 (B) Skönast är du bland människors barn,
nåd är utgjuten över dina läppar.
Därför har Gud välsignat dig
för evigt.
4 Fäst ditt svärd vid din sida, du hjälte,
i din höghet och härlighet.
5 (C) Dra så segerrik ut i din härlighet
för sanning, ödmjukhet
och rättfärdighet.
Din högra hand ska visa dig
underbara ting.
6 Dina pilar är skarpa,
folken ska falla för dig,
kungens fiender ska träffas
i hjärtat.
7 (D) Gud, din tron består
i evigheters evighet,
ditt rikes spira är rättens spira.
8 (E) Du älskar rättfärdighet
och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud, har din Gud
smort dig[b] med glädjens olja
mer än dina medbröder.
9 Av myrra, aloe och kassia
doftar alla dina kläder,
från elfenbenspalats
gläder dig strängars klang.
10 (F) Kungadöttrar är bland dina utvalda[c],
drottningen står vid din högra sida
i guld från Ofir.
11 (G) Hör, dotter, se och lyssna!
Glöm ditt folk och din fars hus
12 och låt kungen åtrå din skönhet,
för han är din herre.
Böj dig och tillbe honom!
13 (H) Dottern Tyrus kommer med gåvor,
de rika bland folket
söker din gunst.
Brudgummen
7 Vad dina fötter är vackra
i sandaler, du furstedotter!
Dina höfters rundning
är som ett smycke,
ett verk av en konstnärs händer.
2 Din navel[a] är en rundad skål,
må vinet aldrig fattas!
Din midja är en vetehög,
omgiven av liljor.
3 (A) Dina bröst är som två killingar,
tvillingar av en gasell.
4 (B) Din hals är som ett elfenbenstorn,
dina ögon som dammarna
i Heshbon[b] vid Bat-Rabbimsporten.
Din näsa är som Libanonstornet
som vetter mot Damaskus.
5 (C) Ditt huvud höjer sig som Karmel,
och ditt hårsvall är som purpur.
Kungen är fångad i dess lockar.
6 (D) Vad du är skön och ljuv,
du kärlek, så full av njutning!
7 Din hållning är som palmens,
dina bröst som druvklasar.
8 (E) Jag tänker: Jag vill upp i den palmen,
jag vill gripa dess frukt.
Låt dina bröst vara som druvklasar,
din andedräkt som äppeldoft
9 och din mun som ljuvaste vin.
Bruden
Vinet rinner rakt ner i min vän
och fuktar de slumrandes läppar[c].
10 (F) Jag är min väns,
och till mig står hans åtrå.
11 Kom, min vän,
vi går ut på fälten
och övernattar i byarna[d].
12 (G) Vi går tidigt till vingårdarna och ser
om vinstocken har fått skott,
om knopparna öppnat sig
och granatäppelträden
gått i blom.
Där vill jag ge dig min kärlek.
13 Kärleksäpplena[e] sprider sin doft,
vid våra dörrar
finns alla slags härliga frukter,
både nya och gamla.
Min vän, jag har sparat dem åt dig.
Melkisedeks prästämbete
7 Denne Melkisedek[a] var kung i Salem[b] och präst åt Gud den Högste. Han mötte Abraham på hans väg tillbaka efter segern över kungarna. Melkisedek välsignade honom, 2 och Abraham gav honom tionde av allt. Melkisedek betyder för det första “rättfärdighetens kung", och dessutom är han Salems kung, det vill säga “fridens kung". 3 Han står där utan far, utan mor och utan släktregister. Hans dagar har ingen början och hans liv har inget slut: han är som Guds Son och förblir präst för evigt.
4 Se hur stor han är: till och med vår stamfar Abraham gav honom tionde av sitt bästa byte. 5 (A) De av Levis söner som blir präster ska enligt lagen få tionde av folket, alltså av sina bröder, trots att de också härstammar från Abraham. 6 Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, fick tionde av Abraham och välsignade honom som hade fått löftena. 7 Ingen kan förneka att det är den lägre som blir välsignad av den högre. 8 I ena fallet är det dödliga människor som får tionde, i det andra är det en som har fått vittnesbördet att han lever. 9 Och man kan säga att även Levi, som tar emot tionde, själv har gett tionde genom Abraham, 10 eftersom han fanns till som ofödd i sin förfaders kropp när Melkisedek mötte honom.
Kristi prästämbete
11 (B) Om nu fullkomlighet hade gått att nå genom den levitiska prästtjänsten – och på den grunden fick folket lagen – varför måste det då uppstå en annan präst, en som Melkisedek, en som inte sägs vara som Aron? 12 För om prästtjänsten ändras måste också lagen ändras. 13 Han som det talas om hör till en annan stam, och från den stammen har ingen gjort tjänst vid altaret. 14 (C) Det är tydligt att vår Herre har kommit ur Juda stam, och Mose har inget sagt om präster från den stammen.
15 Ännu tydligare blir det när det uppstår en annan präst som Melkisedek, 16 en som inte har blivit präst genom lagbud om härstamning utan genom kraften i ett oförstörbart liv. 17 Han får nämligen vittnesbördet: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.[c] 18 (D) Så åsidosätts ett tidigare bud eftersom det var svagt och kraftlöst, 19 (E) för lagen åstadkom aldrig något fullkomligt. Men ett bättre hopp har kommit, och genom det kan vi närma oss Gud.
Jesus är präst för evigt
20 Dessutom kom det inte utan ed. De andra blev präster utan ed, 21 men Jesus har blivit det genom en ed av den som sade till honom: Herren har gett sin ed och ska inte ångra sig: Du är präst för evigt.[d] 22 (F) Så mycket bättre är det förbund för vilket Jesus är garant.
23 De andra prästerna har blivit fler och fler, därför att döden hindrade dem från att stå kvar i sin tjänst. 24 Men Jesus lever för evigt, och därför har han ett prästämbete som är evigt. 25 (G) Därför kan han också helt och fullt[e] frälsa dem som kommer till Gud genom honom, eftersom han alltid lever för att be för dem.
26 (H) Det var en sådan överstepräst vi behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna. 27 (I) Han måste inte bära fram offer varje dag som de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv. 28 (J) Lagen insätter svaga människor som överstepräster, men ordet som bekräftades med ed och kom efter lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation