M’Cheyne Bible Reading Plan

Joahas kung i Juda

36 Folket i landet tog Joahas, Josias son, och gjorde honom till kung i Jerusalem efter hans far. ² Han var tjugotre år när han blev kung, och han regerade tre månader i Jerusalem. ³ Kungen i Egypten avsatte honom i Jerusalem och tvingade landet betala en skatt på etthundra talenter silver och en talent guld. ⁴ Och kungen i Egypten gjorde hans bror Eljakim till kung över Juda och Jerusalem och ändrade hans namn till Jojakim. Men Neko tog med sig hans bror Joahas och förde honom till Egypten.

Jojakim kung i Juda

⁵ Jojakim var tjugofem år när han blev kung, och han regerade elva år i Jerusalem. Han gjorde det som var ont i Herrens, sin Guds, ögon. ⁶ Och Nebukadnessar, kungen i Babel, drog upp mot honom och fängslade honom med kopparbojor och förde honom bort till Babel. ⁷ En del av kärlen i Herrens hus förde Nebukadnessar också till Babel, och han satte in dem i sitt palats i Babel.

⁸ Vad som mer finns att säga om Jojakim och om de avskyvärda ting han gjorde och vad som i övrigt blev funnet hos honom, det är skrivet i boken om Israels och Juda kungar. Hans son Jojakin blev kung efter honom.

Jojakin kung i Juda

⁹ Jojakin var åtta^[a] år när han blev kung, och han regerade tre månader och tio dagar i Jerusalem. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. ¹⁰ I början av följande år lät kung Nebukadnessar hämta honom och förde honom till Babel tillsammans med de dyrbara kärlen i Herrens hus. Och han gjorde hans bror Sidkia till kung över Juda och Jerusalem.

Sidkia siste kungen över Juda

¹¹ Sidkia var tjugoett år när han blev kung, och han regerade elva år i Jerusalem. ¹² Han gjorde det som var ont i Herrens, sin Guds, ögon. Han ödmjukade sig inte under profeten Jeremia, som talade Herrens ord. ¹³ Och han gjorde uppror mot kung Nebukadnessar, som hade tagit en ed av honom vid Gud. Han var hårdnackad och förhärdade sitt hjärta, så att han inte omvände sig till Herren, Israels Gud.

Jerusalems fall

¹⁴ Också alla de ledande prästerna och folket gick allt längre i sin trolöshet mot Gud. De bedrev hednafolkens alla styggelser och orenade Herrens hus, det som han hade helgat i Jerusalem. ¹⁵ Herren, deras fäders Gud, skickade sina budskap till dem gång på gång genom sina sändebud, ty han hade medlidande med sitt folk och sin boning. ¹⁶ Men de gjorde narr av Guds sändebud, de föraktade hans ord och hånade hans profeter, till dess att Herrens vrede över hans folk växte så att det inte mer fanns någon bot. ¹⁷ Då sände han emot dem kaldeernas kung, som dödade deras unga män med svärd i deras helgedom och inte skonade vare sig unga män eller unga kvinnor, inte heller gamla och gråhårsmän. Allt gavs i hans hand. ¹⁸ Och alla kärl i Guds hus, både stora och små, och skatterna i Herrens hus, liksom de skatter som tillhörde kungen och hans förnämsta män, allt förde han till Babel. ¹⁹ De satte eld på Guds hus och bröt ner Jerusalems mur. Alla stadens palats brände de upp i eld och förstörde alla dyrbara föremål. ²⁰ Dem som hade undkommit svärdet förde han bort i fångenskap till Babel, och de blev slavar åt honom och hans söner till dess att perserna kom till makten. ²¹ Herrens ord genom Jeremias mun skulle uppfyllas, nämligen att landet skulle få gottgörelse för sina sabbater - så länge det låg öde hade det sabbat - till dess att sjuttio år hade gått.

²² För att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas hände sig i den persiske kungen Koresh första regeringsår att Herren påverkade perserkungen Koresh sinne så att han över hela sitt rike lät utropa följande som också skriftligt kungjordes:

²³ "Så säger Koresh, kungen i Persien: Herren, himmelens Gud, har givit mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. Den bland er som tillhör hans folk må bege sig dit upp, och hans Gud ska vara med honom."

22 Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. ² Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. ³ Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. ⁴ De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor. ⁵ Någon natt skall inte finnas mer, och de behöver inte någon lampas sken eller solens ljus. Ty Herren Gud skall lysa över dem, och de skall regera som kungar i evigheternas evigheter.

⁶ Och han sade till mig: "Dessa ord är trovärdiga och sanna, och Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske."

Jag kommer snart

⁷ "Och se, jag kommer snart. Salig är den som håller fast vid profetians ord i denna bok."

⁸ Det är jag, Johannes, som har hört och sett detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe framför fötterna på ängeln som hade visat mig detta. ⁹ Men han sade till mig: "Gör inte det! Jag är tjänare liksom du och dina bröder profeterna och de som håller fast vid orden i denna bok. Gud skall du tillbe."

¹⁰ Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok. Ty tiden är nära. ¹¹ Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig."

¹² "Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar. ¹³ Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. ¹⁴ Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar. ¹⁵ Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning.

¹⁶ Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna för er om allt detta i församlingarna. Jag är Davids rotskott och hans ättling, den klara morgonstjärnan."

¹⁷ Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det må säga: "Kom!" Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet.

¹⁸ För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. ¹⁹ Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok. ²⁰ Han som betygar detta säger: "Ja, jag kommer snart." Amen, kom, Herre Jesus! ²¹ Herren Jesu nåd vare med alla.

Herrens domedag

Jesus uppenbarar sig vid Tiberias sjö

21 Därefter uppenbarade sig Jesus än en gång för lärjungarna. Det var vid Tiberias sjö, och det gick till så här: ² Simon Petrus och Thomas som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedeus söner och två andra av hans lärjungar var tillsammans. ³ Simon Petrus sade till dem: "Jag ger mig ut och fiskar." De andra sade: "Vi går också med dig." De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting. ⁴ Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte att det var han. ⁵ Jesus sade till dem: "Mina barn, har ni något att äta?" De svarade: "Nej." ⁶ Han sade: "Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så skall ni få." De kastade ut nätet, och nu orkade de inte längre dra upp det för all fisken. ⁷ Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: "Det är Herren." När Simon Petrus hörde att det var Herren, tog han på sig ytterplagget, för han var lätt klädd, och kastade sig i sjön. ⁸ De andra lärjungarna kom efter i båten. De var inte långt från land.

⁹ När de kom i land, fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. ¹⁰ Jesus sade till dem: "Bär hit av fisken som ni fått." ¹¹ Simon Petrus steg i båten och drog in nätet. Det var fullt av stora fiskar, etthundrafemtiotre stycken. Och fast de var så många gick nätet inte sönder. ¹² Jesus sade till dem: "Kom och ät." Ingen av lärjungarna vågade fråga honom vem han var. De förstod att det var Herren. ¹³ Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. ¹⁴ Detta var tredje gången som Jesus uppenbarade sig för lärjungarna sedan han hade uppstått från de döda.

Jesus och Petrus

¹⁵ När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes son, älskar du mig mer än dessa?" Han svarade: "Ja, Herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "För mina lamm på bete." ¹⁶ För andra gången frågade han: "Simon, Johannes son, älskar du mig?" Han svarade: "Ja, Herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "Var en herde för mina får." ¹⁷ För tredje gången frågade han: "Simon, Johannes son, har du mig kär?" Petrus blev bedrövad över att Jesus för tredje gången frågade: "Har du mig kär?" och han svarade: "Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina får på bete. ¹⁸ Amen, amen säger jag dig: När du var yngre, spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir äldre, skall du sträcka ut dina händer och en annan skall spänna bältet om dig och leda dig dit du inte vill." ¹⁹ Detta sade han för att ge till känna med vilken död Petrus skulle förhärliga Gud. Sedan sade han till honom: "Följ mig!"

²⁰ Petrus vände sig om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade följde efter. Det var han som vid måltiden hade legat vid Jesu sida och frågat: "Herre, vem är det som skall förråda dig?" ²¹ När Petrus fick se honom, frågade han Jesus: "Herre, hur blir det med honom?" ²² Jesus svarade: "Om jag vill att han skall vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Följ du mig!" ²³ Så kom det ryktet ut bland bröderna att den lärjungen inte skulle dö. Men Jesus hade inte sagt till honom att han inte skulle dö, utan: "Om jag vill att han skall vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig?"

Slutord

²⁴ Det är den lärjungen som vittnar om detta och har skrivit detta, och vi vet att hans vittnesbörd är sant. ²⁵ Jesus gjorde också mycket annat. Om varje händelse skulle skrivas ner, tror jag att inte ens hela världen kunde rymma de böcker som då skulle skrivas.