Read the Gospels in 40 Days
Johannes döparen banar väg för Jesus
(Matt 3:1-12; Luk 3:2-16; Joh 1:19-28)
1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus[a], Guds Son.
2 Det står skrivet genom profeten Jesaja:
”Se! Jag ska sända min budbärare före dig,
och han ska bereda vägen för dig.[b]
3 En röst ropar i ödemarken:
’Bana väg för Herren!
Jämna en väg för honom![c]’ ”
4 Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse. 5 Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden. 6 Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung. 7 Han förkunnade:
”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.[d] 8 Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.”
Jesus blir döpt
(Matt 3:13-17; Luk 3:21-22; Joh 1:32-34)
9 Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden. 10 När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han[e] se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. 11 Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”
Jesus prövas av Satan
(Matt 4:1-11; Luk 4:1-13)
12 Då förde Anden ut Jesus i ödemarken, 13 och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren[f], och änglarna betjänade honom.
Jesus talar till folket i Galileen
(Matt 4:12-17; Luk 4:14-15)
14 När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud.
15 Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”
De första lärjungarna
(Matt 4:18-22; Luk 5:2-11)
16 En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.
17 Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” 18 De lämnade genast sina nät och följde honom.
19 När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. 20 Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.
Jesus undervisar med makt
(Luk 4:31-37)
21 De kom nu till Kafarnaum, och när det blev sabbat[g] gick de till synagogan, där Jesus undervisade. 22 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som de skriftlärda.
23 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa: 24 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”
25 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” 26 Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.
27 De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!”
28 Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen.
Jesus botar Simons svärmor och många andra
(Matt 8:14-16; Luk 4:38-41)
29 När de hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Där låg Simons svärmor sjuk i feber, och det berättade de genast för Jesus. 31 Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
32 På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. 33 Hela staden hade samlats utanför dörren. 34 Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var.
Jesus talar till folket i Galileen
(Luk 4:42-44)
35 Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att be.
36 Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom, 37 och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.”
38 Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan förkunna där också. Det var därför jag kom hit.”
39 Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och drev ut onda andar.
Jesus botar en spetälsk man
(Matt 8:2-4; Luk 5:12-16)
40 En gång kom en spetälsk[h] man och föll ner på knä framför honom och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.”
41 Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” 42 Och genast försvann spetälskan, och mannen var ren. 43 Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom: 44 ”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,[i] till ett vittnesbörd för dem.” 45 Men mannen gick genast iväg och berättade detta öppet för alla. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.
Jesus botar en förlamad man
(Matt 9:2-8; Luk 5:18-26)
2 Några dagar senare kom Jesus tillbaka till Kafarnaum igen, och nyheten om att han kommit hem spred sig snabbt. 2 Då samlades där så mycket folk att de inte ens fick plats utanför dörren. Och han förkunnade ordet för dem.
3 Då kom fyra män till honom bärande på en förlamad man. 4 Men när de inte kunde tränga sig igenom folkmassan och komma fram till Jesus gjorde de hål i taket ovanför honom. Genom öppningen firade de sedan ner bädden med den förlamade. 5 När Jesus såg deras tro, sa han till den förlamade: ”Min son, dina synder är förlåtna.”
6 Men några skriftlärda satt där, och de tänkte i sina hjärtan: 7 ”Hur kan han tala på det viset och häda? Vem utom Gud kan förlåta synder?”
8 Men Jesus förstod i sin ande vad de tänkte, och frågade dem: ”Varför tänker ni sådana tankar i era hjärtan? 9 Vilket är lättare, att säga till den förlamade: ’Dina synder är förlåtna’, eller att säga: ’Res dig upp, ta din bädd och gå?’ ” 10 ”Men för att ni ska veta att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden,” – nu talade han till den förlamade: 11 ”säger jag till dig: Res dig upp, ta din bår och gå hem!”
12 Då steg mannen upp, tog sin bädd och gick ut, mitt framför ögonen på de förbluffade människorna. Och man hyllade Gud och sa: ”Aldrig förr har vi sett något sådant!”
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
(Matt 9:9-13; Luk 5:27-32)
13 Sedan gick Jesus längs Galileiska sjön igen, och stora folkmassor kom till honom, och han undervisade dem. 14 När han gick där fick han se Levi, Alfaios son, sitta vid tullhuset. ”Kom och följ mig”, sa Jesus till honom. Och Levi reste sig och följde Jesus.
15 När Jesus senare åt i hans hus, fanns där många tullindrivare och syndare som åt tillsammans med honom och hans lärjungar, för många av dem hade också börjat följa Jesus.
16 Då de skriftlärda bland fariseerna[j] såg Jesus i detta sällskap, sa de till hans lärjungar: ”Äter han verkligen med tullindrivare och syndare?” 17 Men Jesus hörde det och sa till dem: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
(Matt 9:14-17; Luk 5:33-39)
18 Johannes döparens lärjungar och fariseerna fastade. Då kom några och frågade Jesus: ”Varför fastar inte dina lärjungar som Johannes lärjungar och fariseerna gör?”
19 Jesus svarade: ”Bröllopsgästerna kan väl inte fasta medan brudgummen är hos dem? Nej, så länge brudgummen är tillsammans med dem kan de inte fasta. 20 Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta. 21 Ingen lagar ett gammalt klädesplagg med ett stycke nytt, okrympt tyg, för då krymper det nya tyget och river sönder plagget, så att hålet blir ännu större. 22 Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna, och allt blir förstört, både vinet och säckarna. Nej, nytt vin häller man i nya säckar.”
Jesus lärjungar plockar ax på sabbaten
(Matt 12:1-8; Luk 6:1-5)
23 En gång när det var sabbat gick Jesus och hans lärjungar genom några sädesfält, och medan de gick ryckte hans lärjungar av ax.
24 Fariseerna sa då till Jesus: ”Varför gör de så där? Det där är ju inte tillåtet på sabbaten.”
25 Men Jesus svarade dem: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta?[k] 26 Han gick in i Guds hus – då var Evjatar överstepräst – och åt av skådebröden som bara prästerna får äta och delade med sig till de andra.” 27 Sedan sa Jesus till dem: ”Sabbaten blev till för människans skull, och inte människan för sabbatens skull. 28 Därför är Människosonen också Herre över sabbaten.”
Jesus botar en man på sabbaten
(Matt 12:9-14; Luk 6:6-11)
3 En annan gång gick Jesus in i en synagoga, och där var en man som hade en förtvinad hand.
2 De höll noga ögonen på honom för att se om han skulle bota mannen på sabbaten, så att de skulle få något att anklaga honom för.
3 Men Jesus sa till mannen med den förtvinade handen: ”Res dig upp och kom hit fram.” 4 Sedan frågade han dem: ”Vad är tillåtet att göra på sabbaten, göra gott eller ont, rädda liv eller döda någon?” Men ingen ville säga något. 5 Då såg han på dem med vrede, djupt bedrövad över hårdheten i deras hjärtan. Sedan sa han till mannen: ”Räck fram din hand!” Och då mannen gjorde det, blev handen normal igen.
6 Men fariseerna gick ut och började genast göra upp planer tillsammans med Herodes anhängare[l] på hur de skulle få Jesus dödad.
Mycket folk följer Jesus
(Matt 4:23-25; 12:15-16; Luk 6:17-19)
7 Jesus och hans lärjungar drog sig nu till sjön, och massor av människor från Galileen, men också från Judeen, 8 Jerusalem och Idumeen, från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom när de hörde om allt han gjorde.
9 Jesus bad sina lärjungar att ha en båt färdig, för att han skulle slippa bli trängd av folkmassan. 10 Många människor hade blivit botade, och de sjuka trängde därför på från alla håll för att röra vid honom.
11 När de orena andarna fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: ”Du är Guds Son!” 12 Men Jesus förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.
Jesus utser sina tolv lärjungar
(Matt 10:2-4; Luk 6:14-16; Apg 1:13)
13 Sedan gick Jesus upp på ett berg och tog med sig några som han hade valt ut. När de kom till honom, 14 utsåg han tolv av dem, som han kallade apostlar, till att följa honom och sändas ut för att predika, 15 och han gav dem makt att driva ut onda andar.[m] 16 De tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus, 17 Sebedaios söner Jakob och Johannes, som han kallade Boanerges, ”åsksönerna”, 18 Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon ”den ivrige”[n] 19 och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.
Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen
(Matt 12:22-29; Luk 11:14-23; 12:10)
20 När Jesus kom hem, började folk att samlas igen, i en sådan mängd att varken han eller hans lärjungar ens fick tid att äta. 21 När hans familj fick höra det, gick de dit för att ta hand om honom. ”Han är från sina sinnen!” sa de.
22 Men de skriftlärda, som hade kommit från Jerusalem, sa: ”Han är besatt av Beelsebul[o]. Han driver ut de onda andarna med hjälp av de onda andarnas härskare.”
23 Jesus kallade då till sig dem och talade till dem i liknelser: ”Hur kan Satan driva ut Satan? 24 Ett rike där man strider mot varandra går ju under. 25 Och en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera. 26 Om nu Satan är kluven och strider mot sig själv, då kan han inte bestå, utan det är snart ute med honom. 27 Ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger utan att först binda honom. Sedan kan man plundra hans hus.
28 Sannerligen säger jag er: Människor kan få förlåtelse för alla slags synder och hädelser, hur mycket man än hädar. 29 Men den som hädar den heliga Anden kan aldrig i evighet få förlåtelse. Då gör man sig skyldig till en evig synd.”
30 De hade nämligen sagt att han hade en oren ande.[p]
Jesus riktiga familj
(Matt 12:46-50; Luk 8:19-21)
31 Nu kom Jesus mor och hans bröder och stannade utanför och skickade bud till honom för att kalla på honom.
32 Skaran som satt runt Jesus sa då till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig.” 33 Men han svarade: ”Min mor och mina bröder! Vilka är det?” 34 Sedan såg han på dem som satt runt omkring honom och sa: ”Det här är min mor och mina syskon. 35 Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.