Chronological

Profetia över Babylon

13 Detta är den syn som Gud visade Jesaja, Amos son, beträffande domen över Babylon.

² Res stridsbanéret på en höjd. Ropa till dem och vädja till dem att angripa de förnäma.

³ Jag, Herren, har avdelat mina styrkor för detta uppdrag. Jag har befallt dem som gläds över min seger att utföra detta uppdrag för att min vrede ska stillas.

⁴ Vilket oväsen det är där uppe på bergen bland folkmassorna! Många nationer samlas och är i uppror. Det är Herren, härskarornas Gud,

⁵ som har fört dem hit från många olika länder långt bortifrån. De är hans vapen mot dig, du Babylon. De representerar hans vrede och kommer för att ödelägga ditt land.

⁶ Skrik av fasa, för nu har Herrens tillfälle kommit! Dagen är inne för den Allsmäktige att krossa er.

⁷ Era armar är som förlamade av fruktan, och även de starkaste bävar av förskräckelse.

⁸ Fruktan griper er och smärtan är som en kvinnas födslovåndor. Ni ser hjälplöst på med hettande kinder.

⁹ Det är Herrens dag som kommer, hans fruktansvärda vredes dag. Landet med alla dess syndare ska förgöras.

¹⁰ Himlen ska förmörkas över dem. Inget ljus ska nå dem från vare sig sol, måne eller stjärnor.

¹¹ Jag ska straffa världen för dess ondska, och de ogudaktiga för deras synder. Jag ska krossa den stoltes övermod och den rikes högmod.

¹² Det är få som fortfarande kommer att vara vid liv när jag har avslutat mitt verk.Människor kommer att vara lika sällsynta som guld, ja, värdefullare än guld från Ofir.

¹³ Jag ska i min vrede få himlen att darra, och jorden ska flytta sig från sin plats på Herrens vredes dag.

¹⁴ Var och en ska fly tillbaka till sitt eget land, som hjortar jagade av hundar eller som vilsna får utan herde.

¹⁵ De som inte flyr kommer att slaktas.

¹⁶ Deras spädbarn kommer att krossas mot marken inför deras ögon. Deras hem kommer att plundras och kvinnorna att våldtas av de anfallande trupperna.

¹⁷ Jag ska sätta mederna i rörelse mot Babylon, och inget silver eller guld ska vara tillräckligt för att kunna köpa dem fria.

¹⁸ Deras anfallande arméer kommer inte att ha något förbarmande med de unga i Babylon och inte heller med barn eller spädbarn.

¹⁹ På så sätt ska Babylon, det mäktigaste av kungarikena, den kaldeiska kulturens blomma, bli ödelagt, precis som Sodom och Gomorra när Gud sände eld från himlen över dem.

²⁰ Babylon kommer aldrig mer att resa sig. Generation efter generation ska komma och gå, men landet kommer aldrig mer att bli bebott. Inte ens nomader ska slå upp sina tält där. Ingen herde kommer att låta sina får vila där.

²¹ Det blir ett tillhåll för vilda djur, och i husen ska schakaler bo. Ugglor ska flyga omkring och demoner ska dansa där.

²² Hyenor ska yla i dess borgar, och schakaler kommer att uppehålla sig i palatsen. Ja, Babylons dagar är räknade, och snart är tiden inne för domen.

Herren är trofast

14 Men Herren ska förbarma sig över israeliterna, för de är fortfarande hans utvalda. Han ska föra dem tillbaka hem, så att de än en gång kan bosätta sig i Israels land. Många nationer ska komma och förena sig med dem där och bli deras trogna vänner.

² Världens nationer ska hjälpa dem att återvända. De som kommer för att bo i landet ska bli deras tjänare. De som gjorde Israels folk till slavar ska själva bli slavar. Israel kommer att regera över sina fiender!

³ Den underbara dag när Herren ger sitt folk vila från sorg och fruktan, från slaveri och bojor,

⁴ ska du håna kungen i Babylon och säga: Du, din förtryckare! Äntligen har du fått vad du förtjänar!

⁵ Herren har krossat ditt ogudaktiga välde och gjort slut på din onda regim.

⁶ Du förföljde mitt folk. I ditt raseri gav du det slag efter slag, och du höll folken i ditt skoningslösa grepp. Du var våldsam i din tyranni.

⁷ Men nu har äntligen hela jorden kommit till ro och är stilla! Hela världen sjunger!

⁸ Till och med skogens träd, cypresser och Libanons cedrar, sjunger och jublar: Din makt är krossad. Ingen kan längre störa oss. Äntligen har vi fått fred.

⁹ Dödsrikets invånare trängs för att möta dig när du kommer till dem. Världshärskare och jordens mäktigaste kungar, som varit döda länge, reser sig från sina platser för att få träffa dig.

¹⁰ Med en mun ropar de: Nu är du lika svag som vi!

¹¹ Din makt och styrka är borta. Den har begravts med dig. All skön musik i ditt palats har tystnat. Din bädd är förruttnelse och ditt täcke är maskar!

¹² Vilket fall från himlen är inte detta, du morgonstjärna och son av gryningen! Du som en gång kuvade nationer har blivit störtad från din tron.

¹³ Du sa för dig själv: Jag ska stiga upp till himlen och regera över änglarna. Jag ska bestiga den högsta tronen och regera från gudaförsamlingens berg långt uppe i norr.

¹⁴ Jag ska bli lik den Högste.

¹⁵ Men i stället ska du kastas ner i dödsriket, längst ner i avgrunden.

¹⁶ Alla där kommer att stirra på dig och fråga: Kan detta vara den som fick jorden och världens alla kungadömen att darra?

¹⁷ Kan detta vara han som förvandlade hela jorden till en öken och lade dess största städer i ruiner och som inte hade någon barmhärtighet med sina fångar?

¹⁸ Folkens kungar ligger med ära i sina gravar,

¹⁹ men din kropp kastas ut som en avbruten gren. Du ligger i en öppen grav, täckt av de döda som stupat i striden. Du ligger som ett kadaver på vägen och trampas ner av hästarnas hovar.

²⁰ Det kommer inte att resas något monument över dig för du har förstört ditt land och slagit ihjäl ditt folk. Din son ska inte efterträda dig som kung.

²¹ Slå ihjäl barnen till denne syndare. Låt dem inte resa sig. Låt dem inte inta landet eller bygga upp världens städer på nytt.

²² Jag har själv rest mig mot honom, säger Herren, och jag ska förhindra att hans barn eller barnbarn någonsin kommer att sitta på Babylons tron.

²³ Jag ska göra Babylon till en sumpmark och ett tillhåll för nattfåglar. Jag ska sopa landet med ödeläggelsens kvast, säger Herren, härskarornas Gud.

²⁴ Herren har svurit att göra detta! Detta är hans syfte och plan:

²⁵ Jag har beslutat att bryta ner den assyriska armén, när den är i Israel, och krossa den mot mina berg. Mitt folk ska inte längre behöva vara deras slavar.

²⁶ Detta är min plan för hela jorden, och jag ska utföra den genom min väldiga makt, som sträcker sig över hela världen.

²⁷ Herren, härskarornas Gud, har själv talat, och vem kan ändra hans planer? När han räcker ut sin hand för att göra något, vem kan då stoppa honom?

Profetia över filisteerna

²⁸ Detta budskap kom till mig samma år som kung Ahas dog:

²⁹ Gläd er inte, ni filisteer, över att den kung som besegrade er är död. Det är sant att den piska som slog er är sönderbruten, men hans son kommer att bli ett ännu värre gissel för er än han själv någonsin var! Ormen ska föda ännu en orm, en stingande giftorm!

³⁰ De fattigaste bland fattiga ska få vad de behöver. De ska få ro och vila! Men dig och dina ättlingar ska jag utplåna med hungersnöd och krig.

³¹ Gråt och jämra er, ni filisteernas städer, för ni är dömda. Hela er nation kommer att drabbas. En vältränad armé ska falla över er från norr som ett mörkt moln.

³² Vad ska vi säga till deras sändebud? Jo, tala om för dem att Herren har grundat Jerusalem och att han har beslutat att de fattiga bland hans folk ska få ta sin tillflykt inom dess murar.

Profetia över Moab

15 Detta är Guds budskap till Moab:Över en natt ska dina städer Ar och Kir läggas i ruiner.

² Folket i Dibon ska gå till sina tempel för att gråta över det öde som drabbat Nebo och Medeba. Man ska raka av sig håret och skägget i sorg

³ och gå omkring på gatorna klädda i säcktyg. Överallt hörs jämmer och klagan.

⁴ Klagoropen i Hesbon och Eleale ska höras ända bort till Jahas. Moabs soldater kommer att ropa högt, bleka av skräck.

⁵ Jag gråter och sörjer över Moab! Dess folk flyr till Soar och Eglat-Selisia. Gråtande tar man sig uppför vägen till Halluhit, och jämmer och klagan hörs efter vägen till Horonaim.

⁶ Till och med floden Nimrim torkar ut! Gräset utmed stranden vissnar bort, och växtligheten dör.

⁷ I en desperat flykt släpar man sina ägodelar över Pilträdsbäcken.

⁸ Förtvivlade rop hörs längs hela Moabs gräns ända bort till Eglaim och Beer-Elim.

⁹ Dimons vatten är rött av blod, men mer ska komma! Lejon ska jaga dem som överlever, både bland de flyende och dem som stannar kvar.

Moab krossas för sin stolthet

16 Moabs flyktingar från Sela på andra sidan öknen sänder lamm som gåva i hopp om fred med kungen i Juda.

² Kvinnorna i Moab är som hemlösa fåglar vid floden Arnons vadställen.

³ Budbärarna som har med sig gåvan till Jerusalem ber om råd och hjälp. Skydda oss! Överlämna oss inte till våra motståndare!

^4-5 Låt våra utstötta stanna bland er! Göm dem undan våra fiender! Gud kommer att löna er för er vänlighet mot oss. Om ni låter Moabs flyktingar slå sig ner bland er, ska Gud, när förstörelsen är över, upprätta Davids tron för alltid. På den tronen ska han sätta en god och rättvis kung.

⁶ Är detta det stolta Moab, som vi hört talas så mycket om? Nu är all dess överlägsenhet borta!

⁷ Därför gråter alla i Moab och sörjer över det hemsökta Kir-Hareset,

⁸ över Hesbons övergivna fält och Sibmas tomma vingårdar. De fientliga krigsherrarna har trampat ner de plantor som gav utsökta viner, kända ända bort till Jaser i öknen och ner till havet.

⁹ Därför gråter jag som Jaser över Sibmas vingårdar. Mina tårar ska flöda för Hesbon och Eleale, där sommarens frukt och gröda har förstörts.

¹⁰ Nu är all glädje och all förväntan inför skördetiden borta. De glada sångerna i vingården hörs inte längre, och trampet i vinpressarna har upphört. Jag har gjort slut på all deras skördeglädje.

¹¹ Jag gråter och sörjer över Moab, och min förtvivlan över Kir-Heres är djup.

¹² Moabs folk ska i ångest och förtvivlan be till sina avgudar på bergshöjderna, men de kan inte hjälpa dem. De ska bönfalla dem i sina tempel, men de kan inte rädda dem.

^13-14 Allt detta som rör Moab har sagts förut, men nu säger Herren än en gång, att inom tre år ska Moabs ära och glans vara försvunnen och endast några få ska fortfarande vara vid liv.

Profetia över Syrien

17 Detta är Guds budskap till Damaskus, Arams huvudstad:Se, Damaskus är borta! Staden finns inte längre. Bara en hög ruiner!

² Aroers städer är övergivna. Där betar får, och de lägger sig ner lugnt och stilla. Ingen finns som kan störa dem.

³ Israels styrka och Damaskus makt ska ta slut, och det som finns kvar av Aram ska förstöras. På samma sätt som Israels härlighet försvunnit, ska nämligen också deras härlighet försvinna, förklarar Herren, härskarornas Gud.

⁴ Ja, Israels härlighet ska fördunklas, när fattigdomen smyger sig över landet.

⁵ Israel ska vara lika tomt och övergivet som de skördade sädesfälten i Refaimsdalen.

⁶ Bara några få människor ska bli kvar, som kvarblivna oliver på träd som redan skördats - två eller tre i trädets topp och fyra eller fem längst ut på grenarna.

⁷ Då ska de till sist tänka på sin Skapare och Gud och få respekt för den Helige i Israel.

⁸ De ska inte längre be sina avgudar om hjälp och inte heller dyrka de gudar de själva har tillverkat. De ska inte längre ha något till övers för bilderna av Astarte och solgudarna.

⁹ Deras största städer, som de övergav för Israels skull, ska ligga övergivna, igenväxta och förödda.

¹⁰ Varför? Därför att du vänt dig bort från den Gud som kan rädda dig, från den klippa där du kan få skydd. Därför ska du aldrig få skörda, även om du planterar de dyrbaraste plantor.

¹¹ Inte ens om de växer så fint att de blommar redan samma dag du planterat dem. Din enda skörd ska vara sorg och obotlig plåga.

¹² Se på alla de nationer som stormar fram mot Guds land!

¹³ Men även om de ryter som vågor när de bryts invid land, ska Gud ändå tysta dem. De kommer att fly, spridda som agnar för vinden och som flygsand.

¹⁴ På kvällen väntar Israel i skräck, men i gryningen är dess fiender döda. Det är den rättvisa lönen för dem som plundrar och förgör Guds folk.