Beginning
Herren både dömer och räddar
1-2 Herre, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta och berätta om alla dina under.
3 Jag är glad, och jag jublar inför dig. Jag vill sjunga en lovsång till dig, du den Högste, som är Gud över alla gudar.
4 Mina fiender drar sig tillbaka och faller ner döda när du visar dig.
5 Du har försvarat mig och min sak som en rättvis domare.
6 Du har varnat folken och gjort slut på de ogudaktiga och utplånat deras namn för all framtid.
7 Mina fiender är dömda för evigt. Herren kommer att utplåna deras städer, ja, man ska inte ens komma ihåg dem.
8-9 Men Herren kommer att leva för all framtid. Han sitter på sin tron för att med rättvisa döma folken i världen.
10 Alla som är förtryckta får komma till honom. Han räddar dem i deras svårigheter.
11 Alla som känner ditt namn, Herre, räknar med din hjälp, för du har ännu aldrig övergett dem som litar på dig.
12 Sjung din lovsång till Gud, han som bor i Jerusalem! Berätta för världen vad han har gjort!
13 Han lyssnar noga till dem som ropar till honom om rättvisa, och han hämnas mord. Han bryr sig om människor i svårigheter, när de ropar till honom om hjälp.
14 Herre, förbarma dig över mig! Se hur jag får lida, därför att mina fiender hatar mig! Herre, rädda mig från döden
15 så att jag kan prisa dig öppet inför allt folk i Jerusalem och vara glad över att du har räddat mig!
16 Folken faller i de gravar de grävt åt andra, och den fälla de har gillrat slår igen över dem själva.
17 Herren är känd för att han fångar de ogudaktiga i deras egna snaror!
18 De ogudaktiga ska skickas bort till dödsriket. Detta öde väntar alla som har glömt Herren.
19 De fattiga ska inte glömmas bort, och de förtrycktas hopp ska inte grusas.
20 Grip in, Herre! Döm och straffa folken! Låt dem inte triumfera!
21 Sätt folken på plats, och låt dem darra av fruktan tills de förstår att de inte är något annat än maktlösa människor!
Herre, varför visar du dig inte?
10 Herre, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig när jag behöver dig som bäst?
2 Kom och ta hand om alla dessa ogudaktiga och högmodiga människor, som av elakhet förföljer de fattiga. Låt all ondska som de tänkt ut för andra komma över dem själva!
3 De skryter med allt ont de tänker göra. De hånar Gud och gratulerar dem som Herren avskyr, dem som bara är ute efter pengar.
4 Dessa ogudaktiga människor är högfärdiga och dryga och säger: Det finns ingen Gud. De tänker inte längre än så.
5 Ändå lyckas de i allt vad de gör, och deras fiender faller inför dem. De ser inte det straff, som väntar dem.
6 De skryter med att varken Gud eller människor kan slå ner dem. På något sätt kommer de att finna en utväg!
7 Deras munnar är fyllda av gudlöshet, lögn och utpressning. De skryter alltid med sina onda planer.
8 De lägger sig i bakhåll i stadens mörka gränder och mördar dem som går förbi.
9 De smyger tysta omkring som lejon och väntar på att få kasta sig över de fattiga, ja, som jägare fångar de sina offer i fällor.
10 Deras hjälplösa offer krossas brutalt av deras överlägsna styrka och faller av deras slag.
11 Gud ser oss inte, han kommer aldrig att få veta det! säger de ogudaktiga för sig själva.
12 Herre, res dig! Gud, krossa dem! Glöm inte de fattiga och alla andra som har det svårt!
13 Varför låter du de ogudaktiga komma undan? De tror ju att du aldrig kommer att ställa dem inför rätta.
14 Herre, du ser allt vad de gör. Du har lagt märke till varje ond handling. Du vet vilken nöd och vilka lidanden de har orsakat. Straffa dem nu! Herre, de fattiga litar på dig. Och du är känd som den som hjälper de föräldralösa.
15 Ta ifrån dessa onda människor deras makt! Förfölj dem tills de allesammans är utrotade.
16 Herren är kung för evigt. De som följer andra gudar måste försvinna från hans land.
17 Herre, du känner till de ödmjuka människornas längtan. Du lyssnar till deras rop och tröstar deras hjärtan, och du hjälper dem.
18 Du hör ropen från de föräldralösa och från alla som är förtryckta, så att dessa dödliga människor inte längre kan skrämma dem.
Den som tror behöver inte fly.
11 Jag litar på Herren. Varför säger ni då till mig: Fly upp till bergen, där du kan hitta en säker plats?
2 De ogudaktiga har spänt sina bågar, de siktar från sina bakhåll och är beredda att avlossa pilar mot Guds folk. Oordning råder
3 och allt har brutit samman. Vad kan de rättfärdiga göra, utom att fly?
4 Men Herren är fortfarande i sitt heliga tempel och han regerar alltjämt från himlen. Han vakar noga över allt som händer här på jorden.
5 Han prövar både de rättfärdiga och de ogudaktiga. Han hatar dem som älskar våld.
6 Han ska låta eld och svavel regna ner över de ogudaktiga och hans glödande vind ska bränna upp dem.
7 Gud är god och älskar rättfärdighet. De gudfruktiga ska få se hans ansikte.
Gud håller vad han lovat
1-2 Herre, hjälp oss! Det finns snart inga gudfruktiga människor längre. Var i hela världen kan man träffa på någon som man kan lita på?
3 Alla ljuger och förtalar varandra. Det tycks inte finnas någon ärlighet kvar.
4-5 Men Herren kommer inte att se mellan fingrarna med de människor som handlar på det sättet. Han ska förgöra dessa högfärdiga lögnare som säger: Vi kan ljuga oss till vad som helst. Vi säger vad vi vill, och vem kan hindra oss?
6 Herren svarar: Jag kommer att resa mig och försvara de förtryckta, de fattiga och dem som har det svårt. De har längtat efter att jag ska befria dem.
7 Herrens löfte är sant. Han säger inget förhastat. Hans ord är klart och tydligt, det är som äkta silver som renats sju gånger.
8 Herre, vi vet att du alltid ska se till att dina egna är utom räckhåll för onda människor,
9 även om dessa stryker omkring dem på alla sidor i detta land där uselheten applåderas.
Hur länge till, Herre
1-2 Hur länge, Herre, ska jag vara glömd av dig? I evighet? Hur länge ska du gömma dig för mig?
3 Hur länge måste jag stå ut med alla mina bekymmer som plågar mig natt och dag? Hur länge ska mina fiender ha övertaget?
4 Svara mig, Herre, min Gud! Skingra mitt mörker, annars dör jag!
5 Mina fiender ska inte få triumfera och säga: Vi har besegrat honom! Låt dem inte få njuta av mina motgångar.
6 Jag litar alltid på dig och på din barmhärtighet, och jag är glad över din frälsning. Jag vill sjunga till din ära, Herre, för du har varit god mot mig.
Det finns ingen som gör något gott
14 Dårarna säger för sig själva: Det finns ingen Gud! De talar om sådant som de inte begriper, de är fulla av ondska och har inte gjort något gott.
2 Från himlen ser Herren ner på människorna för han vill se om det åtminstone finns någon med förstånd, någon som frågar efter Gud.
3 Men nej, alla har vänt sig bort, alla är lika korrumperade. Det finns ingen som är god, inte en enda!
4 De lever av att slå ihjäl mitt folk, och de kan aldrig tänka sig att be till mig! Vet de verkligen inte av något bättre?
5 Men de ska bli skräckslagna, för Gud är med dem som älskar honom.
6 Han räddar de fattiga och ödmjuka, när onda människor förtrycker dem.
7 O, om deras befrielse redan var här! Tänk om Gud ändå ville komma från berget Sion för att frälsa sitt folk! Vilken glädje det ska bli när Herren har befriat Israel!
Vem får komma till Gud
15 Herre, vem får fly till ditt tempel uppe på ditt heliga berg?
2 Jo, den som lever ett oklanderligt liv och alltid är uppriktig och talar sanning.
3 Den som vägrar att förtala andra, den som inte lyssnar till skvaller och aldrig skadar sin medmänniska.
4 Den som inte är vän med dem som Gud hatar. Den som håller sina löften även om det skulle ruinera honom.
5 Den som inte lånar ut pengar till ockerränta och vägrar att vittna mot de oskyldiga, trots de mutor som erbjuds honom. Den som lever så kommer inte att falla.
Herren är min lycka
16 Skydda mig, Gud, för du är min räddning och min tillflykt.
2 Jag sa till Herren: Du är min Herre, och allt gott kommer från dig.
3 Min största lycka är att vara tillsammans med människor som gör din vilja, för de är de verkligt ädla människorna i landet.
4 Alla som väljer andra gudar kommer att dra olycka över sig. Jag tänker inte offra tillsammans med dem, och jag vill inte ens uttala deras gudars namn.
5 Herren själv är mitt arv, ja, mitt allt. Han ger mig allt jag behöver,
6 och min framtid ligger i hans händer. Vilket underbart arv!
7 Jag vill lova Herren, som ger mig råd och under natten talar till mitt samvete. Det är då Herren säger till mig vad jag ska göra.
8 Jag tänker alltid på honom, och eftersom han är så nära, behöver jag aldrig snubbla eller falla.
9 Mitt hjärta är fyllt av glädje, och jag får bo i trygghet, för du kommer inte att lämna mig bland de döda.
10 Du tänker inte tillåta att den som du älskar får ruttna i graven.
11 Du har låtit mig uppleva livets glädje och din egen underbara, eviga närvaro.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®