Beginning
Inledning
1 (A) Ordspråk[a] av Salomo, Davids son, Israels kung.
2 Med dem lär man känna
vishet och förmaning
och förstår kloka ord,
3 man får förmaning
till att handla vist,
rättfärdigt, rättvist och rätt.
4 De ger de okunniga[b] klokhet,
de unga kunskap och omdöme.
5 Den vise hör dem
och ökar sin lärdom,
den förståndige får klok ledning.
6 Med dem förstår man
ordspråk och liknelser,
de visas ord och deras gåtor.
7 (B) Att vörda Herren
är början till kunskap,
men dårar[c] föraktar
vishet och förmaning.
Varning för att ledas vilse
8 (C) Hör, min son,
din fars förmaning
och förkasta inte
din mors undervisning,
9 (D) för de är en skön krans
för ditt huvud
och en vacker kedja
för din hals.[d]
10 (E) Min son, om syndare lockar dig,
så följ dem inte.
11 Om de säger:
”Kom med oss!
Vi ska ligga på lur efter blod,
i bakhåll för oskyldiga
utan orsak.
12 Som dödsriket
ska vi sluka dem levande,
friska och sunda
ska de fara ner i graven.
13 Allt dyrbart ska vi vinna,
vi ska fylla våra hus med byte.
14 Dela du vår lott med oss!
Vi alla ska ha gemensam kassa.”
15 Min son,
gå inte samma väg som de,
håll din fot borta från deras stig,
16 (F) för deras fötter
skyndar till det som är ont,
de rusar för att spilla blod.
17 Det är ingen mening
att lägga ut nätet
inför ögonen på alla fåglarna.
18 De ligger på lur efter sitt eget blod,
de gillrar fällor för sina egna liv[e].
19 (G) Så går det dem som söker
oärlig vinst,
den tar livet av sina ägare.
Visheten kallar och varnar
20 Visheten ropar på gatan,
hon höjer sin röst på torgen.
21 (H) Hon predikar i gathörnens buller[f],
vid ingången till stadens portar[g]
talar hon sina ord:
22 ”Hur länge ska ni okunniga
älska okunnighet,
ni hånare njuta av att håna
och ni dårar hata kunskap?
23 Vänd om till mig när jag varnar er.
Se, jag ska låta min Ande
flöda över er,
jag ska låta er lära känna mina ord.
24 (I) Men ni vägrade lyssna
när jag ropade,
ingen brydde sig
när jag räckte ut min hand.
25 Ni förkastade alla mina råd
och ville inte veta av
mina varningar.
26 (J) Därför ska också jag le åt er olycka
och håna när skräcken drabbar er,
27 när skräcken kommer som ett oväder
och er olycka drar in
som en storm,
när nöd och ångest drabbar er.
28 (K) Då ska de ropa till mig
utan att jag svarar,
de ska söka mig
utan att finna mig.
29 De hatade kunskap
och valde inte att vörda Herren,
30 de ville inte veta av mitt råd
utan föraktade alla mina varningar.
31 (L) Därför ska de få äta
sina gärningars frukt
och mättas av sina onda planer,
32 för de okunnigas avfällighet
ska döda dem
och dårarnas sorglöshet
förgöra dem.
33 Men den som lyssnar till mig
ska bo i trygghet
och inte behöva frukta något ont.”
Visheten bevarar från fördärv
2 Min son,
om du tar emot mina ord
och bevarar mina bud inom dig
2 (M) så att ditt öra lyssnar till visheten
och du böjer ditt hjärta
till klokheten,
3 (N) ja, om du ropar efter insikten
och höjer din röst efter klokheten,
4 (O) om du söker den som silver
och letar efter den
som efter skatter,
5 då ska du förstå
vad det är att vörda Herren
och finna kunskapen om Gud.
6 (P) För det är Herren som ger vishet,
från hans mun kommer kunskap
och klokhet.
7 Han har visa råd[h]
i förvar åt de ärliga,
han är en sköld
för dem som lever hederligt,
8 (Q) han beskyddar det rättas stigar
och bevarar sina frommas väg.
9 Då ska du förstå vad som är
rättfärdigt, rättvist och rätt,
det godas alla vägar.
10 För vishet ska komma in i ditt hjärta
och kunskap bli ljuvlig för din själ,
11 omdöme ska bevara dig
och klokhet beskydda dig.
12 Visheten ska rädda dig
från det ondas väg,
från dem som talar
det som är förvridet,
13 som överger det rättas stigar
för att vandra på mörkrets vägar,
14 som gläds över att göra det onda
och fröjdar sig över
ondskans förvrängningar,
15 som följer krokiga stigar
och går på villovägar.
16 (R) Visheten ska rädda dig
från den främmande kvinnan,
från din nästas hustru
som talar hala ord,
17 (S) hon som har övergett
sin ungdoms vän
och glömt sin Guds förbund[i].
18 (T) Hennes hus sjunker ner i döden,
hennes vägar går
till skuggornas boning.
19 De som går in till henne
kommer aldrig tillbaka,
de når inte livets stigar.
20 Därför ska du vandra
på de godas väg
och hålla dig
på de rättfärdigas stigar,
21 (U) för de ärliga får bo i landet
och de hederliga stanna där.
22 (V) Men de gudlösa[j] ska utrotas ur landet,
de trolösa ryckas bort därifrån.
Vishet och gudsfruktan hör ihop
3 (W) Min son,
glöm inte min undervisning,
bevara mina bud i ditt hjärta,
2 (X) för de ska ge dig långt liv
och många levnadsår och frid.
3 (Y) Låt inte godhet och sanning
lämna dig.
Bind dem runt din hals[k],
skriv dem på ditt hjärtas tavla,
4 (Z) så finner du nåd och gott förstånd
i Guds och människors ögon.
5 (AA) Förtrösta på Herren
av hela ditt hjärta,
förlita dig inte på ditt förstånd.
6 Räkna med honom
på alla dina vägar,
så ska han jämna dina stigar.
7 (AB) Var inte vis i dina egna ögon,
vörda Herren
och undvik det onda.
8 Det ska ge hälsa åt din kropp,
kraft åt alla dess ben.
9 (AC) Ära Herren med vad du äger
och med det första
av all din gröda.
10 Då ska dina lador fyllas
av rika skördar
och dina pressar
flöda över av vin.
11 (AD) Min son,
förakta inte Herrens fostran
och förarga dig inte
när han tuktar dig,
12 (AE) för den Herren älskar tuktar han
likt en far[l] den son han har kär.
Vishetens välsignelser
13 Lycklig den människa
som funnit visheten,
den människa som får förstånd,
14 (AF) för vishetens värde
är bättre än silvrets
och vinsten hon ger
är bättre än guld.
15 (AG) Hon är dyrbarare än pärlor,
ingen av dina skatter[m]
kan jämföras med henne.
16 (AH) Långt liv har hon i sin högra hand,
i sin vänstra rikedom och ära.
17 Hennes vägar är ljuvliga vägar,
alla hennes stigar är trygga.
18 (AI) Hon är ett livets träd[n]
för dem som får tag i henne,
lyckliga är de
som håller fast vid henne.
19 (AJ) Genom visheten har Herren
lagt jordens grund,
med förstånd har han
berett himlen.
20 Genom hans kunskap
bröt djupets vattenmassor fram
och molnen droppade av fukt.
21 Min son,
bevara klokhet och omdöme,
låt dem inte vika från din blick.
22 De ska ge liv åt din själ
och bli ett smycke för din hals.
23 (AK) Då ska du vandra trygg på din väg,
din fot ska inte slinta.
24 (AL) När du lägger dig
ska inget skrämma dig,
och när du lagt dig
ska du sova gott.
25 (AM) Du behöver inte vara rädd
för plötslig fara
eller för stormen
som drabbar de gudlösa,
26 för Herren ska vara din trygghet
och bevara din fot för snaran.
Gör gott mot din nästa
27 Neka inte en behövande något gott
när det står i din makt att hjälpa.
28 (AN) Säg inte till din nästa:
”Kom tillbaka senare,
i morgon ska jag ge dig”,
när du har något nu.
29 Tänk inte ut något ont mot din nästa
som bor trygg i din närhet.
30 Gräla inte med någon utan orsak
när han inte har gjort dig
något ont.
31 (AO) Avundas inte en våldsam man
och välj inte någon av hans vägar,
32 (AP) för Herren avskyr den som är falsk
men är förtrolig med de ärliga.
33 (AQ) Herrens förbannelse vilar
över den gudlöses hus,
men han välsignar
de rättfärdigas hem.
34 (AR) Föraktare föraktar han[o],
men ger nåd åt de ödmjuka.
35 De visa får ära till arvedel,
de dåraktiga får skam.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation