Beginning

Lova Herren, min själ!
    Hela mitt inre,
        prisa hans heliga namn!
² Lova Herren, min själ,
    och glöm inte allt gott han gör –
^3 [b]han förlåter dig alla dina synder
    och botar alla dina sjukdomar,
^4 [c]han friköper ditt liv från graven
    och kröner dig med nåd
        och barmhärtighet,
^5 [d]han mättar ditt begär med sitt goda
    så att du blir ung på nytt
        som en örn.

^6 [e]Herren handlar rättfärdigt
    och skipar rätt för alla förtryckta.
^7 [f]Han visade Mose sina vägar,
    Israels barn sina gärningar.
^8 [g]Barmhärtig och nådig är Herren,
    sen till vrede och stor i nåd.
⁹ Han går inte ständigt till rätta
    och behåller inte sin vrede
        för evigt.
¹⁰ Han behandlar oss inte
        efter våra synder
    och lönar oss inte
        efter våra missgärningar.

^11 [h]Så hög som himlen
        är över jorden,
    så väldig är hans nåd
        över dem som vördar honom.
¹² Så långt som öster är från väster,
    så långt avlägsnar han
        våra synder från oss.
^13 [i]Så som en far förbarmar sig
        över barnen,
    så förbarmar sig Herren
        över dem som vördar honom,
^14 [j]för han vet hur vi är skapade,
    han tänker på att vi är stoft.

^15 [k]Människans dagar är som gräset,
    hon blomstrar som blomman
        på ängen.
¹⁶ Vinden sveper fram över den
        och den är borta,
    dess plats minns den inte mer.
^17 [l]Men Herrens nåd varar
    från evighet till evighet
        över dem som vördar honom
    och hans rättfärdighet
        ända till barnbarnen,
^18 [m]när man håller hans förbund
    och tänker på hans befallningar
        och följer dem.

^19 [n]Herren har grundat sin tron
        i himlen,
    hans rike råder över allt.
^20 [o]Lova Herren, ni hans änglar,
        ni starka hjältar
    som utför hans befallning
        så snart ni hör ljudet av den.
²¹ Lova Herren, alla hans härar,
    ni hans tjänare
        som gör hans vilja.
²² Lova Herren, alla hans verk,
        överallt i hans välde.
    Lova Herren, min själ!

¹⁰ Du låter källor flyta fram i dalarna,
    de forsar fram mellan bergen.
¹¹ De vattnar markens alla djur,
    vildåsnor släcker sin törst.
¹² Vid dem har himlens fåglar
        sina bon,
    bland grenarna hörs deras sång.
¹³ Du vattnar bergen från dina salar,
    jorden mättas av det du skapar.
^14 [y]Du låter gräs skjuta upp för djuren
        och örter till människans tjänst^[z].
    Så låter du bröd
        komma från jorden,
^15 [aa]och vin som ger glädje
        åt människans hjärta.
    Med olja ger du glans
        åt hennes ansikte,
    och brödet styrker hennes hjärta.

¹⁶ Herrens träd blir mättade,
    Libanons cedrar
        som han har planterat.
¹⁷ Fåglarna bygger där sina bon,
    storken har sitt hem i cypresserna.
¹⁸ Stenbockarna har fått
        de höga bergen,
    klyftorna är klippgrävlingars
        tillflykt.

^19 [ab]Månen har du gjort
        för att visa tider,
    solen vet när den ska gå ner.
²⁰ Du sänder mörker
        och det blir natt,
    då kommer skogens alla djur
        i rörelse.
^21 [ac]Unga lejon ryter efter rov
    och begär sin föda av Gud.
²² Solen går upp,
    då drar de sig undan
        och lägger sig ner i sina hålor.
²³ Då går människan ut till sin gärning
    och arbetar tills kvällen kommer.
^24 [ad]Hur mångfaldiga
        är inte dina verk, Herre!
    Med vishet har du gjort dem alla,
        jorden är full av vad du har
            skapat.
^25 [ae]Där är havet, det stora och vida,
    med ett oräkneligt vimmel av djur,
        både stora och små.
^26 [af]Där går skeppen fram,
    och Leviatan som du skapat
        för att leka där.
^27 [ag]Alla hoppas de på dig,
    att du ska ge dem mat i rätt tid.
^28 [ah]Du ger dem och de samlar in,
    du öppnar din hand
        och de mättas av goda gåvor.
^29 [ai]Du döljer ditt ansikte
        och de blir förskräckta,
    du tar ifrån dem deras ande,
        de dör och blir åter till stoft.
^30 [aj]Du sänder din Ande, då skapas de
    och du förnyar jordens ansikte.

^31 [ak]Må Herrens härlighet
        bestå för evigt!
    Må Herren glädja sig
        över sina verk.
^32 [al]Han ser på jorden och den bävar,
    han rör vid bergen och de ryker.

^33 [am]Jag vill sjunga till Herren
        så länge jag lever,
    jag vill lovsjunga min Gud
        så länge jag är till.
^34 [an]Må min bön behaga honom,
    jag vill glädja mig i Herren.
³⁵ Må syndare försvinna från jorden
        och inga gudlösa mer finnas till.
    Lova Herren, min själ!
        Halleluja!

⁷ Han är Herren vår Gud,
    över hela jorden når hans domar.
^8 [aq]Han minns för evigt sitt förbund,
    i tusen släktled ordet han gett,
^9 [ar]förbundet han slöt med Abraham
    och eden han gav till Isak.
^10 [as]Han bestämde det
    för Jakob som en lag,
        för Israel som ett evigt förbund:
¹¹ "Till dig ger jag Kanaans land
    som er arvedel och egendom."

¹² Då var de en liten skara,
    de var få och främlingar i landet.
^13 [at]De vandrade från folk till folk,
    från ett rike till ett annat.
^14 [au]Han lät ingen förtrycka dem,
    han straffade kungar
        för deras skull:
¹⁵ "Rör inte mina smorda,
    gör inte mina profeter något ont!"

^16 [av]Han sände svält över landet
    och lät dem lida brist på bröd,
^17 [aw]men han sände en man
        framför dem,
    Josef som såldes till slav.
^18 [ax]Man slog hans fötter i bojor
    och lade järn om hans hals,
^19 [ay]tills det han sagt slog in
    och Herrens ord
        bevisade hans oskuld.
^20 [az]Då släpptes han
        på kungens befallning,
    folkens härskare gav honom fri.
^21 [ba]Han satte honom till herre
        över sitt hus,
    till härskare över allt han ägde,
^22 [bb]till att binda^[bc] hans furstar
        efter sin vilja
    och lära hans äldste vishet.

^23 [bd]Och Israel kom till Egypten,
    Jakob blev gäst i Hams land.
^24 [be]Herren gjorde sitt folk
        mycket fruktsamt,
    starkare^[bf] än deras fiender.
^25 [bg]Han vände deras hjärtan
    till att hata hans folk,
        till att handla svekfullt
            mot hans tjänare.

^26 [bh]Han sände Mose, sin tjänare,
    och Aron som han utvalt.
^27 [bi]De gjorde hans tecken^[bj] bland dem
    och under i Hams land.
^28 [bk]Han sände mörker
        och allt blev mörkt,
    och de stod inte emot^[bl] hans ord.
^29 [bm]Han förvandlade deras vatten
        till blod
    och lät deras fisk dö.
^30 [bn]Deras land vimlade av grodor,
    ända in i deras kungars kamrar.
^31 [bo]Han befallde,
    och det kom flugsvärmar
            och mygg
        över hela deras rike.
^32 [bp]Han gjorde regnet till hagel
    och sände eldslågor i deras land.
³³ Han slog ner deras vinstockar
        och fikonträd
    och knäckte träden i deras rike.
^34 [bq]Han befallde,
    och det kom gräshoppor
        och gräshoppslarver
            i oräknelig mängd.
³⁵ De åt upp all grönska i landet,
    slukade grödan på marken.
^36 [br]Han slog allt förstfött i landet,
    förstlingen av all deras livskraft.

^37 [bs]Så förde han ut dem
        med silver och guld,
    i hans stammar stapplade ingen.
³⁸ Egypten gladde sig när de drog ut,
    skräck för Israel hade fallit
        över dem.
^39 [bt]Han bredde ut ett moln till skydd
    och en eld till att lysa i natten.
^40 [bu]De bad, och han sände vaktlar
    och mättade dem
        med bröd från himlen.
^41 [bv]Han öppnade klippan
        och vattnet flödade,
    det rann i öknen som en ström,
⁴² för han tänkte på sitt heliga löfte
    till sin tjänare Abraham.

⁴³ Så förde han ut
    sitt folk med fröjd,
        sina utvalda med jubel.
^44 [bw]Han gav dem hednafolkens länder,
    det folken förvärvat fick de ärva,
^45 [bx]för att de skulle hålla hans lagar
    och följa hans undervisning.
        Halleluja!