Beginning

De förtorkade benen får liv

37 ^(A) Herrens hand kom över mig, och genom Herrens Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i en dal som var full med ben. ² Han förde mig fram bland dem, och se, de låg där i stora mängder över dalen. Och se, de var alldeles förtorkade. ³ Han sade till mig: ”Människobarn, kan de här benen få liv igen?” Jag svarade: ”Herre Gud, du vet det.”

⁴ Då sade han till mig: ”Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör Herrens ord: ^5 (B) Så säger Herren Gud till dessa ben: Se, jag ska låta ande komma in i er så att ni får liv. ⁶ Jag ska sätta senor på er och låta kött växa ut på er och täcka er med hud och ge er ande så att ni får liv. Och ni ska inse att jag är Herren.”

⁷ Jag profeterade som jag blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett ljud, det blev ett rassel, och benen kom tillsammans så att ben fogades till ben. ⁸ Medan jag såg på, växte ­senor och kött på dem och de täcktes med hud. Men ännu fanns det ingen ande i dem.

⁹ Då sade han till mig: ”Profetera till Anden, ja profetera, du männi­skobarn, och säg till Anden: Så säger Herren Gud: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken och blås^[a] på dessa slagna så att de får liv.” ^10 (C) Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom Anden in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en mycket stor skara.

^11 (D) Han sade till mig: ”Människo­barn, dessa ben är hela Israels hus. Se, de säger: ’Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute, det är slut med oss.’ ^12 (E) Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska öppna era gravar och hämta upp er, mitt folk, ur era gravar och låta er komma till Israels land. ¹³ Ni ska inse att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och för upp er, mitt folk, ur dem. ^14 (F) Jag ska låta min Ande komma in i er så att ni får liv, och jag ska låta er få bo i ert land. Och ni ska inse att jag, Herren, har sagt det, och att jag har gjort det, säger Herren.”

Ett folk – en kung

¹⁵ Herrens ord kom till mig: ¹⁶ ”Män­niskobarn, ta en trästav och skriv på den: För Juda och Israels barn, hans medbröder. Ta sedan en annan trästav och skriv på den: För Josef, en trästav för Efraim och alla av Israels hus, hans medbröder. ¹⁷ Sätt sedan ihop dem med varandra till en enda stav, så att de blir ett i din hand.

^18 (G) När dina landsmän då säger till dig: ’Förklara för oss vad du menar med detta’, ^19 (H) då ska du svara dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska ta Josefs stav i Efraims hand, det vill säga Israels stammar, hans medbröder, och jag ska sätta ihop dem med Juda, med Juda stav, och göra dem till en enda stav så att de blir ett i min hand. ²⁰ Stavarna som du har skrivit på ska du hålla i din hand inför deras ögon.

^21 (I) Säg sedan till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska hämta Israels barn ut från de folk dit de kommit. Jag ska samla dem från alla håll och föra dem in i deras land. ^22 (J) Jag ska göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg, och de ska alla ha en och samma kung. De ska inte mer vara två folk och inte mer vara delade i två riken.

²³ Och de ska inte mer orena sig med sina avgudar och vidrigheter och alla sina brott. Jag ska rädda dem från alla orter där de syndat och rena dem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

^24 (K) Min tjänare David ska vara kung över dem, och de ska alla ha en och samma herde. De ska leva efter mina föreskrifter och hålla mina stadgar och följa dem. ^25 (L) De ska bo i det land som jag gav min tjänare Jakob, det land där era fäder bodde. De ska själva bo där, de och deras barn och deras barnbarn till evig tid, och min tjänare David ska för evigt vara deras furste. ^26 (M) Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Det ska vara ett evigt förbund med dem. Jag ska ge dem plats och föröka dem och låta min helgedom stå ibland dem för evigt. ^27 (N) Min boning ska vara hos dem, och jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. ²⁸ Och folken ska inse att jag är Herren som helgar Israel, när min helgedom är mitt ibland dem för evigt.”

Gogs fälttåg

38 Herrens ord kom till mig:

^2 (O) ”Människobarn, vänd ditt ansikte mot Gog i Magogs land^[b], mot storfursten över Meshek och Tubal^[c], och profetera mot honom ^3 (P) och säg: Så säger Herren Gud: Se, jag är emot dig Gog, du storfurste över Meshek och Tubal. ^4 (Q) Jag ska föra dig omkring och sätta krokar i dina käftar^[d]. Jag ska föra dig ut med hela din här, hästar och ryttare, alla klädda i full rustning, en enorm skara, beväpnade med stora och små sköldar, och alla med svärd i hand. ^5 (R) Perser, nubier och puteer^[e] är med dem, alla med sköld och hjälm, ⁶ Gomer^[f] och alla dess härar, Togarmas folk^[g] längst upp i norr^[h] och alla dess härar – många folk har du med dig.

⁷ Rusta dig och gör dig redo med alla de skaror som har samlats hos dig och ta befäl över dem. ⁸ Efter lång tid ska du kallas till tjänst. I kommande år ska du tåga in i ett land som har fått ro från svärdet. De som bor där har samlats från många folk upp till Israels berg som länge legat öde. De har förts ut från folken, och alla bor där nu i trygghet. ⁹ Dit ska du dra upp. Du ska komma som ett oväder och vara som ett moln som täcker landet, du med alla dina härar och med de många folk som följer dig.

¹⁰ Så säger Herren Gud: Den dagen ska tankar komma upp i ditt hjärta, och du ska tänka ut onda planer. ¹¹ Du ska säga: ’Jag ska dra upp mot det obefästa landet, jag ska angripa dem som bor där i trygghet, alla som bor där utan murar, bommar eller portar.’ ^12 (S) Du vill plundra och röva och vända din hand mot ödelagda platser som nu är bebodda igen, och mot ett folk som har samlats från hednafolken och nu har boskap och ägodelar där de bor i landets mitt.

¹³ Då ska Saba och Dedan^[i] och Tarshishs köpmän och alla furstarna fråga dig: ’Har du kommit för att röva? Har du samlat dina skaror för att plundra, för att hämta silver och guld, för att ta boskap och gods, för att ta stort byte?’

¹⁴ Profetera därför, du människobarn, och säg till Gog: Så säger Herren Gud: På den tiden, när mitt folk Israel åter bor i trygghet, ska du veta det. ¹⁵ Du ska komma från ditt land längst upp i norr, du själv och många folk med dig, alla ridande på hästar – en stor skara, en talrik här. ¹⁶ Du ska dra upp mot mitt folk Israel som ett moln för att täcka landet. I kommande dagar ska det ske. Jag ska låta dig komma över mitt land, för att hednafolken ska lära känna mig när jag inför deras ögon visar mig helig på dig, Gog.

^17 (T) Så säger Herren Gud: Är du inte den som jag talade om i forna tider genom mina tjänare, Israels profeter? År efter år profeterade de att jag skulle låta dig komma över dem.

¹⁸ Men på den dag då Gog kommer över Israels land, säger Herren Gud, då ska jag släppa lös min ­vrede. ^19 (U) I min lidelse och min vredes eld försäkrar jag: På den dagen ska det bli en stor jordbävning i Israels land. ²⁰ Då ska de bäva för mig, havets fiskar, himlens fåglar, markens djur och alla kräldjur som rör sig på jorden, och alla människor på jordens yta. Bergen ska slås ner, klipporna störta omkull och alla murar falla till ­jorden.

^21 (V) Jag ska kalla på svärdet mot honom på alla mina berg, säger Herren Gud. Den enes svärd ska vara vänt mot den andres. ^22 (W) Jag ska gå till doms med honom med pest och blod. Slagregn och hagelstenar, eld och svavel ska jag låta regna över honom och hans härar och de många folk som följer honom. ²³ Så ska jag visa min storhet och helighet och göra mig känd inför många hednafolks ögon. Och de ska inse att jag är Herren.

Gogs undergång

39 ^(X) Människobarn, profetera mot Gog och säg: Så säger Herren Gud: Se, jag är emot dig, Gog, du storfurste över Meshek och Tubal. ² Jag ska föra dig omkring, driva dig framåt, hämta dig från landet längst upp i norr och låta dig komma till Israels berg. ³ Där ska jag slå bågen ur din vänstra hand och låta pilarna falla ur din högra hand. ^4 (Y) På Israels berg ska du falla med alla dina härar och folken som följer dig. Jag ska ge dig till föda åt alla rovfåglar och markens djur. ⁵ Du ska falla ute på ­marken, för jag har talat, säger Herren Gud. ⁶ Jag ska sända eld över Magog och över dem som bor i trygghet i kustländerna, och de ska inse att jag är Herren. ^7 (Z) Jag ska göra mitt heliga namn känt bland mitt folk Israel, och jag ska inte mer låta mitt heliga namn bli vanhelgat. Folken ska inse att jag är Herren, den Helige i Israel. ^8 (AA) Se, det kommer, ja, det ska ske! säger Herren Gud. Detta är den dag som jag har talat om.

^9 (AB) Sedan ska invånarna i Israels städer gå ut och ta rustningar^[j], små och stora sköldar, bågar och pilar, påkar och spjut som bränsle att elda med, och de ska elda med det i sju år. ^10 (AC) De ska inte behöva hämta ved från marken eller hugga den i skogarna, för de ska elda med rustningarna. Så ska de ta rov från sina rövare och plundra sina plundrare, säger Herren Gud.

¹¹ På den dagen ska jag ge Gog en gravplats i Israel, nämligen ’De framtågandes dal’ öster om havet, och den ska stänga vägen för dem som vill tåga fram där. Man ska begrava Gog och hela hans larmande hop, och man ska kalla den ’Gogs larmande hops dal’. ^12 (AD) I sju månader ska Israels folk begrava dem för att rena landet. ¹³ Allt folket i landet ska begrava dem. När jag visar min härlighet ska det bli till ära för dem, säger Herren Gud.

¹⁴ De ska utse män som ständigt vandrar genom landet för att begrava dem som tågade fram där och som fortfarande ligger kvar ovan jord, och så rena landet. Efter sju månader ska de börja sitt letande. ¹⁵ När någon av dessa män som vandrar genom landet får se människoben, ska han sätta upp ett märke bredvid dem tills dödgrävarna hinner begrava dem i ’Gogs larmande hops dal’. ¹⁶ Där ska också finnas en stad med namnet Hamona^[k]. På så sätt ska de rena landet.

^17 (AE) Människobarn, så säger Herren Gud: Säg till alla slags fåglar och till markens alla djur: Samla er, kom hit och samlas från alla håll till mitt slaktoffer, till ett stort slaktoffer som jag ordnar åt er på Israels berg. Ni ska få äta kött och dricka blod. ¹⁸ Ni ska få äta kött av hjältar och dricka blod av jordens furstar, som av baggar och lamm, bockar och tjurar, alla gödda i Bashan^[l]. ¹⁹ Ni ska få äta er mätta av fett och dricka tills ni är berusade av blod från det slaktoffer som jag ordnar åt er. ²⁰ Mätta er vid mitt bord av ridhästar och ryttare, av hjältar och allt slags krigsfolk, säger Herren Gud.

²¹ Jag ska uppenbara min härlighet bland hednafolken, så att de alla ser min dom som jag har verkställt och hur jag låtit min hand drabba dem. ²² Israels folk ska inse att jag är Herren deras Gud, från den dagen och för all framtid. ^23 (AF) Hednafolken ska förstå att Israels folk fördes bort i fångenskap för sin missgärning, eftersom de var trolösa mot mig, så att jag måste dölja mitt ansikte för dem. Jag lämnade dem då i deras fienders hand så att de alla föll för svärd. ²⁴ Jag handlade med dem som deras orenhet och brott förtjänade, och jag dolde mitt ansikte för dem.

²⁵ Därför säger Herren Gud: Nu ska jag göra slut på Jakobs fångenskap och förbarma mig över hela Israels folk och brinna av iver för mitt heliga namn. ²⁶ De ska glömma sin skam och all trolöshet de visat mig, då de nu bor i trygghet i sitt land utan att någon skrämmer dem. ²⁷ När jag för dem tillbaka från folken och samlar dem från deras fienders länder, visar jag min helighet genom dem inför många hednafolks ögon. ²⁸ Då ska de inse att jag är Herren deras Gud, som förde dem bort i fångenskap bland hednafolken och sedan samlade dem till deras eget land igen och inte lät någon enda bli kvar där. ^29 (AG) Jag ska inte mer dölja mitt ansikte för dem, eftersom jag har utgjutit min Ande över Israels hus, säger Herren Gud.”