Beginning

Människorna i Nasaret vägrar att tro

6 Efter denna händelse lämnade Jesus denna del av landet och återvände med sina lärjungar till sin hemstad Nasaret.

^2-3 Nästa sabbatsdag gick han till synagogan för att undervisa, och många blev förvånade över hans visdom och de under han gjorde eftersom han ju bara var en nasaretbo precis som de.Inte är han väl bättre än vad vi är, sa de. Han är bara en vanlig snickare och son till Maria. Vi känner hans bröder Jakob, Josef, Judas och Simon, och hans systrar bor ju också här mitt ibland oss. Och de retade sig på honom.

⁴ Då sa Jesus till dem: Ingenstans ser man ner så mycket på en profet som i hans hemstad och bland hans släktingar och i hans egen familj.

⁵ Men eftersom folket i Nasaret inte trodde på Jesus så kunde han bara hjälpa några få sjuka där. På dem lade han händerna och de blev friska.

⁶ Och han förvånade sig över att man inte ville tro på honom.Sedan gick Jesus runt i byarna och undervisade.

Jesus sänder ut de tolv

⁷ Och han kallade till sig sina tolv apostlar och sände sedan ut dem två och två och gav dem makt att driva ut onda andar.

^8-9 Han befallde dem att inte ta med sig något annat än en vandringsstav. De fick inte ta med någon mat, ingen väska, inga pengar, inte ens ett par extra skor eller kläder till ombyte.

¹⁰ Håll er till ett enda hem i varje by. Flytta inte runt från hus till hus medan ni är där, sa han.

¹¹ Och när man i en by inte vill ta emot er eller lyssna till er, så gå därifrån och bekymra er inte mer för dessa människor. De måste själva stå till svars för sitt handlande.

¹² Så gick lärjungarna sin väg. Överallt dit de kom uppmanade de folk att vända sig bort från synden.

¹³ Och de drev ut många onda andar och botade många sjuka och smorde dem med olivolja.

Herodes låter avrätta Johannes döparen

¹⁴ Jesus blev nu mer och mer känd och snart fick kung Herodes höra talas om honom, för överallt berättade man om de under han gjorde. Kungen trodde att Jesus var Johannes döparen som uppstått från de döda. Därför sa man: Det är inte konstigt att han kan göra sådana under.

¹⁵ Många trodde också att Jesus var den gamle profeten Elia, som återvänt till livet. Andra påstod att han var en ny profet, lik de stora profeter som levt för länge sedan.

¹⁶ Nej, sa Herodes, det är Johannes, den man som jag halshögg. Han har kommit tillbaka från de döda.

^17-18 Herodes hade nämligen satt Johannes i fängelse eftersom hans fru Herodias ville det. Egentligen var hon hans bror Filippos fru från början, men Herodes hade gift sig med henne. Johannes hade, medan han ännu levde, sagt rent ut till Herodes: Det är inte rätt av dig att leva ihop med henne.

¹⁹ Därför hatade Herodias honom, och ville döda honom, men Herodes var emot det.

²⁰ Han var innerst inne rädd för Johannes, för han visste att han var en god och rättfärdig man. Han hade visserligen spärrat in Johannes i fängelse, men trots att han kände oro inför honom lyssnade han gärna till honom.

²¹ Till slut kom Herodias chans. Herodes firade sin födelsedag och ställde då till med en fest för sitt hovfolk, officerarna och de förnämsta medborgarna i Galileen.

^22-23 Medan festmiddagen pågick kom Herodias dotter in och dansade och gästerna och kungen blev alldeles begeistrade.Be mig om vad du vill, till och med hälften av mitt rike och jag ska ge det till dig, lovade kungen.

²⁴ Hon gick då ut och frågade sin mor vad hon skulle be om. Be om Johannes döparens huvud! svarade hon.

²⁵ Flickan skyndade sig tillbaka till kungen och sa till honom: Jag vill ha Johannes döparens huvud, nu med detsamma, på en bricka!

²⁶ Kungen blev utom sig, men han skämdes för att bryta sitt löfte inför gästerna.

²⁷ Därför gav han order till en av sina livvakter att gå och hämta Johannes huvud. Denne gick genast till fängelset och halshögg Johannes

²⁸ och kom sedan tillbaka med huvudet på en bricka och gav det till flickan. Och hon gav det till sin mor.

²⁹ När Johannes lärjungar hörde vad som hänt, kom de och hämtade hans kropp och begravde den.

Jesus ger mat åt fem tusen

³⁰ De tolv som Jesus sänt ut kom nu tillbaka från sin vandring och berättade allt vad de hade gjort och vad de sagt till de människor de träffat.

³¹ Men eftersom det var så mycket folk runt omkring dem att de inte ens fick tid att äta, föreslog Jesus: Kom så drar vi oss undan till någon plats där vi kan vila oss.

³² De for därför iväg i en båt till ett lugnare ställe,

³³ men många människor såg det och skyndade sig i förväg runt sjön och mötte dem när de steg i land på andra sidan.

³⁴ När Jesus steg ur båten och såg allt folk som hade samlats kände han medlidande med dem, för de var som får utan herde. Därför tog han sig tid och undervisade dem om det som de behövde veta.

^35-36 Fram emot kvällen kom lärjungarna till honom och sa: Det blir snart mörkt. Skicka därför iväg folket till byarna och gårdarna här i närheten så att de kan köpa mat, för det finns inget att äta här i ödemarken.

³⁷ Men Jesus sa: Ni själva kan väl ge dem mat.Hur då? frågade lärjungarna. Det skulle kosta en förmögenhet att köpa mat till allihop.

³⁸ Hur mycket mat har vi? frågade han. Gå och ta reda på det.När de kom tillbaka rapporterade de att det fanns fem bröd och två fiskar.

^39-40 Jesus bad dem då att säga till människorna att sätta sig ner i det gröna gräset i grupper, en del på femtio och en del på hundra.

⁴¹ Han tog sedan de fem bröden och de två fiskarna och såg upp mot himlen och tackade Gud. Sedan bröt han bröden i bitar och gav varje lärjunge lite bröd och fisk, som de skulle ge vidare till folket.

⁴² Och alla åt och blev mätta.

^43-44 Omkring fem tusen män var med vid denna måltid, och efteråt samlade man upp tolv korgar med rester, både bröd och fisk.

Jesus går på vattnet

⁴⁵ Omedelbart därefter bad Jesus sina lärjungar att gå tillbaka till båten och fara över sjön till Betsaida, där han senare skulle möta dem. Själv stannade han kvar för att se till att folket gick hem.

⁴⁶ Därefter gick han upp på ett berg för att be.

⁴⁷ När det blev natt var lärjungarna med sin båt fortfarande långt ute på sjön. Jesus, som var ensam kvar på land,

⁴⁸ såg hur de slet med årorna och kämpade mot vinden och vågorna.Vid tretiden på morgonen kom han gående ut till dem på vattnet, och för ett ögonblick såg det ut som om han tänkte gå förbi dem.

⁴⁹ Då lärjungarna såg att någon rörde sig vid sidan av båten skrek de av rädsla, för de trodde att det var ett spöke.

⁵⁰ Och allesammans såg honom och blev dödsförskräckta.Men i samma ögonblick talade han till dem: Det är ingen fara, sa han. Det är jag! Var inte rädda!

⁵¹ Sedan steg han i båten och vinden lade sig.Lärjungarna var fullständigt förbryllade och visste inte vad de skulle säga.

⁵² Det hade ännu inte gått upp för dem vem han var, inte ens efter undret kvällen innan då så många fick bröd att äta, för de hade svårt för att tro.

Jesus botar alla som rör vid honom

⁵³ När de äntligen kom fram till Gennesaret på andra sidan sjön, lade de till med båten där.

⁵⁴ Så snart de steg i land kände människorna igen Jesus,

⁵⁵ och de sprang runt i hela området för att sprida nyheten att nu hade han kommit dit. Och de började bära sjuka människor till honom på mattor och bårar.

⁵⁶ Och överallt dit han kom, till städer och byar på landsbygden, bar man ut de sjuka i det fria och tiggde och bad att de sjuka åtminstone skulle få röra vid tofsarna på hans kläder. Och alla som gjorde det blev friska.

Jesus undervisar om inre renhet

7 En dag kom några av judarnas religiösa ledare från Jerusalem för att fråga ut honom.

² De hade lagt märke till att en del av hans lärjungar inte följde de vanliga judiska ritualerna innan de åt.

³ (Judarna, speciellt fariseerna, äter nämligen inte förrän de har tvättat sig om händerna.

⁴ När de kommer hem från marknadsplatsen måste de alltid göra det innan de rör någon mat. Det finns också många andra exempel på lagar och regler som de är noga med att följa och alltjämt följer, som t.ex. att skölja bägare och skålar osv.)

⁵ De religiösa ledarna frågade därför Jesus: Varför följer inte dina lärjungar våra gamla seder? De äter utan att först ha tvättat händerna.

^6-7 Jesus svarade: Hur rätt hade inte profeten Jesaja när han skrev om er, era hycklare: 'Dessa människor talar vackert om Gud, men i verkligheten känner de honom inte. Deras tillbedjan är rena skämtet, för de påstår att han kräver att människorna ska lyda deras egna påhittade regler.' Jesaja hade verkligen rätt!

⁸ Orden passar in på er för ni bryr er inte om Guds bud utan ersätter dem med era egna människogjorda lagar.

⁹ Ni förkastar helt enkelt Guds lagar, och för traditionens skull trampar ni dem under era fötter.

¹⁰ Mose gav er till exempel detta bud från Gud: 'Respektera din far och mor, för den som föraktar sin far eller mor måste dö!

¹¹ Men ni påstår att det är fullkomligt rätt att strunta i sina behövande föräldrar genom att säga till dem: 'Jag är ledsen, men jag kan inte hjälpa er! Jag har nämligen gett Gud det som jag kunde ha gett er.'

^12-13 Så bryter ni Guds lag för att slå vakt om de regler ni själva hittat på. Och detta är bara ett enda exempel. Det finns många, många fler.

¹⁴ Sedan ropade Jesus till folket och bad dem att komma och lyssna: Hör på allihop, sa han, och försök att förstå vad jag säger er.

¹⁵ Det är inte det som en människa äter som skadar henne, utan det hon säger och tänker och gör.

¹⁶ Det är nyttigt för er att noga tänka igenom det.

¹⁷ För att slippa folkhopen gick Jesus därefter in i ett hus, för att vara ensam med lärjungarna. Då frågade de honom vad han menade med det han just hade sagt.

¹⁸ Förstår inte ni det heller? frågade han. Fattar ni inte att det ni äter inte kan smutsa ner er själ?

¹⁹ Maten har inget med ert förhållande till Gud att göra, utan passerar bara genom magen och ut igen..

²⁰ Sedan tillade han: Det som smutsar ner en människa är det som kommer från hennes innersta,

²¹ som till exempel onda tankar som leder till stöld, mord, otrohet i äktenskapet, begär efter det som tillhör andra,

²² ondska, bedrägeri, utsvävningar, avund, skvaller, högfärd och all annan dårskap.

²³ Allt detta kommer inifrån. Det är det som fördärvar er och gör er smutsiga inför Gud.

Jesus befriar en flicka från en ond ande

²⁴ Sedan lämnade Jesus Galileen och gick till trakten av hamnstaden Tyros. Han försökte hålla det hemligt att han hade kommit, men det lyckades inte. Som vanligt spreds nyheten om hans ankomst mycket snabbt.

²⁵ En kvinna som fått veta det kom genast till honom. Hon hade en flicka som var besatt av en ond ande, och hon hade hört om Jesus. Nu kom hon och kastade sig ner vid hans fötter

²⁶ och bad att han skulle befria flickan från den onde anden. Hon var inte jude, utan kom från Fenikien.

²⁷ Jesus sa till henne: Först måste jag hjälpa mina egna barn, judarna. Det är inte rätt att ta barnens mat och kasta den åt hundarna.

²⁸ Hon svarade: Det är sant, Herre. Men till och med valparna under bordet får äta av resterna från barnens måltid.

²⁹ Det är riktigt, det du säger, sa han. Jag har botat flickan. Gå därför hem. Den onde anden har lämnat henne!

³⁰ Och när hon kom hem, låg den lilla flickan stilla i sängen, och den onde anden var borta.

Man förvånas över alla underverk

³¹ Från Tyros gick Jesus till staden Sidon och sedan tillbaka till Galileiska sjön via Tiostadsområdet.

³² Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att han skulle lägga händerna på mannen och bota honom.

³³ Jesus ledde honom undan från folkhopen och satte fingrarna i mannens öron, spottade och rörde vid hans tunga.

³⁴ Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: Öppna dig!

³⁵ Och ögonblickligen kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt.

³⁶ Jesus förbjöd folket att berätta vad som hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de ut nyheten.

³⁷ De tyckte det var ofattbart det som hade hänt och sa om och om igen: Inget är för svårt för honom! Han till och med botar dem som är döva och stumma!