Book of Common Prayer
Människosonens ringhet och höghet
8 För körledaren, till gittít[a]. En psalm av David.
2 (A) Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden,
du som satt ditt majestät
på himlen!
3 (B) Av barns och spädbarns mun
har du berett en makt[b]
för dina fienders skull,
för att förgöra fiende och hämnare.[c]
4 (C) När jag ser din himmel,
dina fingrars verk,
månen och stjärnorna
som du har skapat –
5 (D) vad är då en människa
att du tänker på henne,
en människoson
att du tar hand om honom?[d]
6 (E) En liten tid[e] lät du honom
vara lägre än[f] Gud,
med ära och härlighet
krönte du honom.
7 (F) Du satte honom att härska
över dina händers verk,
allt lade du under hans fötter:[g]
8 alla får och oxar
liksom vildmarkens djur,
9 himlens fåglar och havets fiskar,
de som vandrar havens vägar.
10 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden!
Skapelsens lovsång
148 [a]Halleluja!
Prisa Herren från himlen,
prisa honom i höjden!
2 [b]Prisa honom, alla hans änglar,
prisa honom, hela hans här!
3 Prisa honom, sol och måne,
prisa honom,
alla lysande stjärnor!
4 [c]Prisa honom, ni himlars himmel
och ni vatten ovan himlen!
5 [d]De ska prisa Herrens namn,
för han befallde och de skapades.
6 [e]Han gav dem deras plats
för alltid och för evigt,
han gav dem en lag
som ingen bryter[f].
7 Prisa Herren från jorden,
ni havsdjur och alla djup,
8 [g]eld och hagel, snö och dimma,
du stormvind som utför
hans befallning,
9 ni berg och alla höjder,
ni fruktträd och alla cedrar,
10 [h]ni vilda djur och all boskap,
ni kräldjur och bevingade fåglar,
11 ni jordens kungar och alla folk,
ni furstar och alla domare[i] på jorden,
12 ni ynglingar och flickor,
ni gamla med de unga.
Gud har talat genom Sonen
1 (A) I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, 2 (B) men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum[a]. 3 (C) Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden.
Sonen är större än änglarna
4 (D) Sonen är så mycket större än änglarna som namnet han har ärvt är högre än deras. 5 (E) Till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt:[b]
Du är min Son,
jag har fött dig i dag?
Eller:
Jag ska vara hans Far,
och han ska vara min Son?
6 Men när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han:[c]
Alla Guds änglar
ska tillbe honom.
7 Om änglarna säger han:
Han gör sina änglar till vindar
och sina tjänare till eldslågor.[d]
8 Men om Sonen säger han:
Gud, din tron består
i evigheters evighet,
och ditt rikes spira
är rättens spira.[e]
9 Du älskar rättfärdighet
och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud, har din Gud
smort dig med glädjens olja
mer än dina medbröder.
10 (F) Och:
I begynnelsen lade du, Herre,
jordens grund,
och himlarna är
dina händers verk.[f]
11 De ska gå under,
men du ska bestå.
De ska alla nötas ut som kläder,
12 du ska rulla ihop dem
som en mantel
och de ska bytas ut
som kläder.
Men du är densamme,
och dina år har inget slut.
13 (G) Till vilken av änglarna har han någonsin sagt:[g]
Sätt dig på min högra sida
tills jag lagt dina fiender
som en pall under dina fötter?
14 (H) Är inte änglarna andar i Guds tjänst, utsända för att hjälpa dem som ska ärva frälsningen?
Herrens godhet och hjälp
34 [a](A) Av David, när han spelade galen inför Abimelek[b], som drev bort honom så att han kom undan.
2 (B) Jag vill alltid prisa Herren,
hans lov ska ständigt
vara i min mun.
3 (C) Min själ ska vara stolt i Herren,
de ödmjuka ska höra det
och glädjas.
4 Lova Herren med mig,
låt oss upphöja hans namn
tillsammans!
5 (D) Jag sökte Herren
och han svarade mig,
han räddade mig
från allt som skrämde mig.
6 De som ser upp till honom
strålar av fröjd,
deras ansikten[c] behöver inte
rodna av skam.
7 Här är en plågad som ropade,
och Herren hörde honom
och frälste honom
ur all hans nöd.
8 (E) Herrens ängel vakar
runt dem som vördar honom,
och han befriar dem.
9 (F) Smaka och se att Herren är god!
Salig är den som flyr till honom.
10 (G) Vörda Herren, ni hans heliga,
för de som vördar honom
saknar ingenting.
11 (H) Unga lejon lider nöd och hungrar,
men de som söker Herren
saknar inget gott.
12 Kom, barn, lyssna till mig!
Jag ska lära er att vörda Herren.
13 (I) Är du en människa
som älskar livet
och vill se goda dagar?
14 (J) Vakta då din tunga
från det som är ont,
dina läppar från att tala svek.
15 (K) Undvik det onda och gör det goda,
sök friden och följ den.
16 (L) Herrens ögon är vända
till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.
17 (M) Men Herrens ansikte
är emot dem som gör det onda,
för att utplåna minnet av dem
från jorden.
18 (N) De rättfärdiga ropar
och Herren hör,
han räddar dem ur all deras nöd.
19 (O) Herren är nära dem
som har ett förkrossat hjärta
och frälser dem
som har en bedrövad ande.
20 (P) Mycket får den rättfärdige lida,
men Herren räddar honom ur allt.
21 (Q) Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem ska krossas.[d]
22 Ondskan blir den gudlöses död,
och de som hatar den rättfärdige
ska stå med skuld.
23 (R) Men Herren friköper
sina tjänares själar,
och ingen som flyr till honom
ska stå med skuld.
Halleluja!
150 [a]Halleluja!
Prisa Gud i hans helgedom,
prisa honom i hans mäktiga valv.
2 [b]Prisa honom för hans mäktiga
gärningar,
prisa honom för hans väldiga
storhet.
3 [c]Prisa honom med basunklang,
prisa honom med lyra och harpa.
4 [d]Prisa honom med tamburin och dans,
prisa honom med strängar och flöjt.
5 Prisa honom med ljudande cymbaler,
prisa honom med klingande
cymbaler.
6 [e]Allt som andas ska prisa Herren!
Halleluja!
Skaparens lov
104 [a]Lova Herren, min själ!
Herre, min Gud,
du är väldig och stor,
klädd i majestät och härlighet.
2 [b]Du sveper dig i ljus som en mantel,
du spänner ut himlen som ett tält,
3 [c]du timrar på vattnen dina salar.
Du gör molnen till din vagn
och far fram på vindens vingar.
4 [d]Du gör vindar till dina sändebud,
eldslågor till dina tjänare.[e]
5 [f]Du grundade jorden på dess fästen,
den vacklar ej till evig tid.
6 Du täckte den med djupet
som en dräkt,
högt över bergen stod vattnen.
7 [g]Vid din tillrättavisning flydde de,
för din dundrande röst
skyndade de bort.
8 Berg höjde sig, dalar sänkte sig
på den plats[h] du bestämt för dem.
9 [i]Du satte en gräns
som vattnen inte får gå över,
aldrig mer ska de täcka jorden.
10 Du låter källor flyta fram i dalarna,
de forsar fram mellan bergen.
11 De vattnar markens alla djur,
vildåsnor släcker sin törst.
12 Vid dem har himlens fåglar
sina bon,
bland grenarna hörs deras sång.
13 Du vattnar bergen från dina salar,
jorden mättas av det du skapar.
14 [j]Du låter gräs skjuta upp för djuren
och örter till människans tjänst[k].
Så låter du bröd
komma från jorden,
15 [l]och vin som ger glädje
åt människans hjärta.
Med olja ger du glans
åt hennes ansikte,
och brödet styrker hennes hjärta.
16 Herrens träd blir mättade,
Libanons cedrar
som han har planterat.
17 Fåglarna bygger där sina bon,
storken har sitt hem i cypresserna.
18 Stenbockarna har fått
de höga bergen,
klyftorna är klippgrävlingars
tillflykt.
19 [m]Månen har du gjort
för att visa tider,
solen vet när den ska gå ner.
20 Du sänder mörker
och det blir natt,
då kommer skogens alla djur
i rörelse.
21 [n]Unga lejon ryter efter rov
och begär sin föda av Gud.
22 Solen går upp,
då drar de sig undan
och lägger sig ner i sina hålor.
23 Då går människan ut till sin gärning
och arbetar tills kvällen kommer.
24 [o]Hur mångfaldiga
är inte dina verk, Herre!
Med vishet har du gjort dem alla,
jorden är full av vad du har
skapat.
25 [p]Där är havet, det stora och vida,
med ett oräkneligt vimmel av djur,
både stora och små.
26 [q]Där går skeppen fram,
och Leviatan som du skapat
för att leka där.
27 [r]Alla hoppas de på dig,
att du ska ge dem mat i rätt tid.
28 [s]Du ger dem och de samlar in,
du öppnar din hand
och de mättas av goda gåvor.
29 [t]Du döljer ditt ansikte
och de blir förskräckta,
du tar ifrån dem deras ande,
de dör och blir åter till stoft.
30 [u]Du sänder din Ande, då skapas de
och du förnyar jordens ansikte.
21 (A) Om någon då säger till er: Här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. 22 (B) Falska messiasgestalter och falska profeter ska träda fram och göra tecken och under för att om möjligt bedra de utvalda. 23 Men var på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.
Människosonen kommer
24 (C) Men i de dagarna, efter den nöden, ska solen förmörkas och månen inte längre ge sitt sken. 25 Stjärnorna ska falla från himlen och himlens makter ska skakas. 26 (D) Då ska man se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. 27 (E) Och då ska han sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens yttersta gräns till himlens ände.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation