Book of Common Prayer
Kungens bön om välsignelse
61 För körledaren, till stränginstrument. Av David.
2 Gud, hör mitt rop,
lyssna till min bön!
3 Från jordens ände ropar jag till dig
när mitt hjärta mattas.
För mig upp på klippan
som är högre än jag,
4 (A) för du har varit min tillflykt,
ett starkt torn mot fienden.
5 (B) Låt mig bo i ditt tält för evigt
och ha min tillflykt
under dina vingar. Sela
6 Du, Gud, har hört mina löften,
du har gett mig en arvedel
bland dem som[a] vördar ditt namn.
7 (C) Du förökar kungens dagar,
hans år ska vara
från släkte till släkte,
8 (D) han ska trona för evigt inför Gud.
Låt nåd och sanning
bevara honom.
9 (E) Då ska jag alltid lovsjunga ditt namn
och uppfylla mina löften
dag efter dag.
En tröstepsalm
62 För körledaren, till Jedutun. En psalm av David.
2 (F) Bara hos Gud har min själ sin ro,
från honom kommer min frälsning.
3 (G) Bara han är min klippa
och min frälsning, min borg.
Jag ska inte vackla.
4 Hur länge ska ni storma
mot en enda man,
tillsammans slå ner honom
som en lutande vägg,
en fallfärdig mur?
5 (H) De rådslår om att störta honom
från hans höjd.
De älskar lögn,
de välsignar med sin mun
men förbannar i sitt hjärta. Sela
6 (I) Bara hos Gud har du din ro,
min själ,
från honom kommer mitt hopp.
7 (J) Bara han är min klippa
och min frälsning, min borg.
Jag ska inte vackla.
8 Hos Gud är min frälsning
och min ära,
i Gud är min starka klippa,
min tillflykt.
9 (K) Lita alltid på honom, du folk,
utgjut era hjärtan för honom.
Gud är vår tillflykt. Sela
Salig är den som vördar Herren
112 [a][b]Halleluja!
Salig är den som vördar Herren
och har stor glädje i hans bud.
2 [c]Hans ättlingar
blir mäktiga på jorden,
de ärligas släkte blir välsignat.
3 [d]Rikedom och välstånd
råder i hans hus,
hans rättfärdighet består för evigt.
4 [e]För de ärliga går han upp
som ett ljus i mörkret,
nådig, barmhärtig och rättfärdig.
5 [f]Det går väl för[g] den
som är barmhärtig och lånar ut,
som sköter sina saker
med rättfärdighet.
6 [h]Han ska aldrig vackla,
den rättfärdige blir ihågkommen
för evigt.
7 [i]Han är inte rädd för olycksbud,
hans hjärta är frimodigt
och litar på Herren.
8 [j]Hans hjärta är tryggt
och utan fruktan,
till sist får han se sina fiender falla.
9 [k]Han strör ut, han ger åt de fattiga,
hans rättfärdighet består
för evigt.
Hans horn ska höjas högt med ära.
10 [l]Den gudlöse ser det
och grämer sig,
han gnisslar tänder
och tynar bort.
De gudlösas begär
blir det ingenting av.
All ära åt Herren
115 [a][b]Inte oss, Herre, inte oss
utan ditt namn ska du ge ära,
för din nåds
och din sannings skull.
2 [c]Varför ska hednafolken få säga:
"Var är deras Gud?"
3 [d]Vår Gud är i himlen,
han gör allt han vill.
4 [e]Men deras avgudar
är silver och guld,
verk av människohänder.
5 De har mun men kan inte tala,
ögon men kan inte se.
6 De har öron men kan inte höra,
näsa men kan inte lukta,
7 händer men kan inte känna,
fötter men kan inte gå.
I sin strupe har de inget ljud.
8 [f]De som har gjort dem blir som de,
likaså alla som litar till dem.
9 [g]Israel, lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
10 Arons hus, lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
11 Ni som vördar Herren,
lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
12 [h]Herren tänker på oss,
han välsignar –
han välsignar Israels hus,
han välsignar Arons hus,
13 han välsignar dem
som vördar Herren,
både små och stora.
14 [i]Herren ska föröka er,
er och era barn.
15 [j]Ni är välsignade av Herren
som har gjort himmel och jord.
16 [k]Himlen är Herrens himmel,
och jorden har han gett
åt människors barn.
17 [l]De döda prisar inte Herren,
ingen som gått ner i det tysta.
18 [m]Men vi, vi lovar Herren
från nu och till evig tid.
Halleluja!
14 (A) Jubla, dotter Sion,
ropa av glädje, Israel!
Var glad och fröjda dig
av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
15 (B) Herren har tagit bort
straffdomarna från dig
och röjt bort din fiende.
Herren, Israels Kung, bor i dig.
Du ska aldrig mer
frukta något ont.
16 På den dagen ska det sägas
till Jerusalem:
”Var inte rädd, Sion,
låt inte dina händer sjunka!
17 (C) Herren din Gud bor i dig,
en hjälte som frälser.
Han gläder sig över dig med lust,
han tiger stilla[a] i sin kärlek,
han fröjdas över dig med jubel.”
18 (D) Jag ska samla dem
som sörjer över högtiderna[b],
dem som varit skilda från dig
och nu bär föraktets börda.
19 (E) Se, på den tiden ska jag
ta itu med alla som plågat dig.
Jag ska frälsa de haltande
och samla de fördrivna.
Jag ska göra dem
till lovsång och berömmelse
över hela jorden
där de varit så hånade.
20 På den tiden ska jag föra er hem,
då ska jag samla er,
för jag ska göra er
till berömmelse och lovsång
bland jordens alla folk
när jag gör slut på er fångenskap
inför era ögon, säger Herren.
Hälsning
1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att föra Guds utvalda till tro och insikt om den sanning som hör till gudsfruktan 2 (A) och ger hopp om evigt liv. Detta eviga liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evig tid. 3 (B) Och när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som anförtrotts mig på Guds, vår Frälsares, befallning.
4 (C) Till Titus, mitt äkta barn i vår gemensamma tro. Nåd och frid från Gud Fadern och Kristus Jesus, vår Frälsare.
Titus uppgift på Kreta
5 (D) Jag lämnade dig på Kreta för att du skulle ordna det som återstod och i varje stad insätta äldste efter mina instruktioner. 6 (E) En äldste ska vara fläckfri, en enda kvinnas man, och ha troende [a]barn som inte kan beskyllas för att vara vilda eller upproriska. 7 (F) Församlingsledaren[b] ska som Guds förvaltare vara fläckfri. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad, förståndig, hederlig, gudfruktig och behärskad. 9 (G) Han ska hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han både kan uppmuntra[c] med sund undervisning och tillrättavisa[d] motståndarna.
10 (H) Det finns nämligen många upproriska pratmakare och bedragare, särskilt bland de omskurna. 11 (I) Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.
12 En av deras egna[e], en profet, har sagt: "Kretensare ljuger jämt, de är vilddjur, glupska och lata." 13 (J) Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron 14 (K) och inte ägnar sig åt judiska myter och bud från människor som vänder sig bort från sanningen. 15 (L) För de rena är allting rent, men för de orena och otroende är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orena. 16 (M) De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda, trotsiga och odugliga till varje god gärning.
Inledning
1 Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, 2 så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. 3 (A) Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, 4 för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen[a] fanns i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, 9 fick han vid prästernas sedvanliga lottning[c] uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret[d]. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.
11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.
13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka[e], och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 (B) Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne[f] och skaffa åt Herren ett folk som är berett."[g]
18 (C) Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 (D) Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.
23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 (E) "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation