Psaltaren 42:2-12
Svenska Folkbibeln 2015
2 Som hjorten längtar till vattenbäckar,
så längtar min själ efter dig, o Gud.
3 (A) Min själ törstar efter Gud,
efter den levande Guden.
När får jag komma och träda fram
inför Guds ansikte?
4 (B) Mina tårar är min mat
dag och natt.
Ständigt säger man till mig:
"Var är din Gud?"
5 Jag utgjuter min själ
och minns hur jag gick
bland folket,
hur jag vandrade med dem
till Guds hus,
med jubelrop och tacksägelse
i skaran av högtidsfirare.
6 (C) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
7 (D) Min själ är bedrövad i mig.
Därför tänker jag på dig
i Jordans land
och på Hermons höjder,
på Misars berg[a].[b]
8 (E) Djup ropar till djup
i dånet av dina vattenfall.
Alla dina svallande böljor
sköljer över mig.
9 (F) Om dagen sänder Herren sin nåd,
och om natten
är hans sång hos mig,
en bön till mitt livs Gud.
10 (G) Jag vill säga till Gud, min klippa:
"Varför har du glömt mig?
Varför måste jag gå sörjande,
trängd av fiender?"
11 (H) Det är som att man krossar mina ben
när mina fiender hånar mig
och ständigt frågar mig:
"Var är din Gud?"
12 (I) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
Psaltaren 137
Svenska Folkbibeln 2015
Vid Babels floder
137 Vid Babels floder,
där satt vi och grät
när vi tänkte på Sion.
2 Där i pilträden
hängde vi våra harpor,
3 för våra fångvaktare
bad oss sjunga,
våra plågare[a]
bad oss vara glada:
"Sjung för oss en av Sions sånger!"
4 Hur kan vi sjunga Herrens sång
i främmande land?
5 Glömmer jag dig, Jerusalem,
då ska min högra hand
glömma att spela.[b]
6 Låt min tunga fastna i gommen
om jag inte tänker på dig,
om jag inte har Jerusalem
som min högsta glädje.
7 [c]Herre, tänk på Jerusalems dag
då Edoms barn ropade:
"Riv, riv ner ända till grunden!"
8 [d]Dotter Babel, du fördärvade[e],
lycklig är den som får ge dig
för det du har gjort mot oss.
9 [f]Lycklig är den
som får gripa dina späda barn
och krossa dem mot klippan.
Footnotes
- 137:3 våra plågare Annan översättning (så Septuaginta): "de som fört bort oss".
- 137:5 glömma att spela Ordagrant: "glömma".
- 137:7 Ps 74:7, Klag 4:21f, Hes 25:12f, 35:1f, Ob v 10f.
- 137:8 Jes 13:19f, Jer 50:29f, 52:24f, Upp 18:2f.
- 137:8 du fördärvade Andra handskrifter: "du fördärvare".
- 137:9 Jes 13:16, Nah 3:10, Luk 19:44.
Klagovisorna 1:4
Svenska Folkbibeln 2015
דDaleth
4 (A) Vägarna till Sion sörjer,
ingen kommer till högtiderna[a].
Alla hennes portar är öde,
hennes präster suckar.
Hennes jungfrur är bedrövade,
och själv sörjer hon bittert.
Footnotes
- 1:4 högtiderna Vid påsken, pingsten och lövhyddohögtiden i oktober hade folket samlats i Jerusalem från hela landet (5 Mos 16:16). Nu var firandet ett minne blott.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation