12 (A) Herre, du ska ge oss frid,
    för allt som vi har uträttat
        har du utfört åt oss.
13 Herre vår Gud, andra herrar än du
        har härskat över oss,
    men bara genom dig
        prisar vi ditt namn.
14 (B) De är döda, de får inte liv igen,
        deras andar kan inte uppstå.
    Därför har du gripit in
        och förgjort dem,
    du har utplånat minnet av dem.

15 Du har förökat folket, Herre.
    Du har förökat folket
        och visat dig härlig,
    du har utvidgat
        landets alla gränser.
16 (C) Herre, i nöden sökte de dig,
        de utgöt tysta böner
    när din tillrättavisning
        drabbade dem.
17 (D) Som en havande kvinna våndas
    när hon är nära att föda
        och ropar ut sin smärta,
    så är det med oss inför dig, Herre.
18 (E) Vi var havande och våndades,
        men vi födde vind.
    Vi har inte gett landet frälsning,
        och ingen föds till att bo
            på jorden.

19 (F) Dina döda ska bli levande,
        mina dödas[a] kroppar ska uppstå.
    Vakna upp och jubla,
        ni som bor i stoftet,
    för din dagg är ljusets dagg,
        och jorden ska ge igen
            de avsomnade.

Read full chapter

Footnotes

  1. 26:19 mina dödas   Andra handskrifter (Peshitta): "deras döda".