18 Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: 19 (A) Så säger Herren Sebaot:

Fastedagarna i fjärde, femte,
        sjunde och tionde månaden[a]
    ska för Juda hus
        bli till fröjd och glädje,
            till glada högtider.
    Och ni ska älska sanning och frid.

Hedningarnas frälsning

20 (B) Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång ska folk komma hit,
        ja, många städers invånare.
21 (C) Och de som bor i en stad
        ska gå till en annan och säga:
    ”Låt oss gå och bönfalla inför Herren
        och söka Herren Sebaot.
            Jag själv ska också gå.”
22 Ja, många folk
        och mäktiga hednafolk
    ska komma och söka
        Herren Sebaot i Jerusalem,
    och de ska åkalla Herren.

23 Så säger Herren Sebaot: På den tiden ska tio män av alla språk och folk ta tag i mantelfållen på en judisk man och säga: ”Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er.”

Domsord över Israels fiender

(D) En profetia, Herrens ord mot Ha-draks land.[b] I Damaskus ska det slå ner, för Herren har sitt öga på andra människor såväl som på Israels alla stammar. (E) Det slår också ner i det angränsande Hamat, likaså i Tyrus och Sidon där man är så vis. Tyrus byggde sig ett fäste och samlade silver som stoft och guld som smuts på gatorna. Men se, Herren ska göra henne fattig och störta ner hennes välde i havet, och hon ska förtäras av eld.

(F) Ashkelon ska se det och frukta,
    Gaza ska darra av ångest
        liksom Ekron,
    för deras hopp kommer på skam.
        Gaza mister sin kung,
    och i Ashkelon
        kommer ingen att bo.
Ett blandfolk ska bo i Ashdod,
    och filisteernas stolthet
        ska jag utrota.
(G) Men när jag ryckt blodmaten
        ur deras mun
    och det vidriga från deras tänder,
        då ska också de få bli kvar
            åt vår Gud.
    De ska bli som stamfurstar i Juda,
        och Ekrons folk
            ska bli som jebusiterna[c].
(H) Jag ska slå upp mitt läger
        omkring mitt hus
    mot härar
        och mot den som kommer och går.
    Ingen förtryckare
        ska drabba dem längre,
    för jag vaktar nu med öppna ögon.

Sions kung kommer

(I) Fröjda dig stort, dotter Sion!
        Jubla, dotter Jerusalem!
    Se, din kung kommer till dig,
        rättfärdig och segerrik är han.
    Han kommer ödmjuk,
        ridande på en åsna[d],
            på en åsninnas föl.
10 (J) Jag ska ta bort vagnar ur Efraim
        och hästar ur Jerusalem.
    Stridens bågar ska bort,
        och han ska tala frid
            till hednafolken.
    Hans välde ska nå från hav till hav,
        och från floden till jordens ändar.

Befrielse genom förbundsblodet

11 (K) Och för dig ska jag
        på grund av ditt förbundsblod
    befria dina fångar
        från den vattenlösa hålan.
12 (L) Vänd åter till ert fäste,
        ni fångar som har ett hopp.
    Ja, i dag förkunnar jag för er
        att jag ska ge er dubbelt igen.
13 (M) För jag ska spänna Juda
        som min båge
    och lägga Efraim
        som pil på den,
    jag ska väcka upp dina söner, Sion,
        mot dina söner, Grekland[e],
    och göra dig lik en hjältes svärd.

14 Ja, Herren ska uppenbara sig
        över dem
    och hans pil ska fara ut
        som en blixt.
    Herren Gud ska blåsa i basunen
        och dra fram i söderns stormar.
15 (N) Herren Sebaot ska beskydda dem.
    De ska sluka sina fiender
        och trampa på slungstenar[f].
    De ska dricka och vråla
        som av vin,[g]
    de ska fyllas som en offerskål,
        som altarets hörn.
16 (O) Herren deras Gud
    ska frälsa dem på den dagen,
        för de är hans hjord, hans folk.
    Som ädelstenar i en krona
        ska de stråla över hans land.
17 (P) Hur stor är inte hans godhet,
        hur stor är inte hans skönhet!
    Unga män ska blomstra av brödsäd
        och unga kvinnor av vin.

Herren har omsorg om sitt folk

10 (Q) Be Herren om regn

    i vårregnets tid.
    Herren gör åskmolnen,
        han ger människorna
            skurar av regn,
    gröda på marken åt var och en.
(R) Men husgudarna[h] talar svek,
        spåmännen skådar lögn,
    bedrägliga drömmar talar de,
        tomhet är deras tröst.
    Därför drar folket bort
        som en fårhjord.
    De lider nöd,
        för de har ingen herde.
(S) Min vrede brinner mot herdarna,
        och jag ska straffa bockarna.
    Herren Sebaot tar sig an
        sin hjord, Juda hus,
    och ska göra den
        till sin stolta stridshäst.

(T) Från Juda ska hörnstenen komma,
        från honom stödjepelaren,
    från honom bågen till striden,
        från honom allt
            vad styresman heter.
(U) De ska likna hjältar
    som trampar ner sina fiender
        som smuts på gatan i striden.
    De ska strida,
        för Herren är med dem,
    och ryttarna på sina hästar
        ska komma på skam.
(V) Jag ska ge styrka åt Juda hus
        och frälsa Josefs hus.
    Jag ska föra dem tillbaka,
        för jag ska förbarma mig
            över dem.
    De ska vara som om jag aldrig
        hade förkastat dem,
    för jag är Herren deras Gud,
        jag ska bönhöra dem.
(W) Efraims män ska bli som hjältar,
    deras hjärtan ska glädjas
        som av vin.
    Deras barn ska se det
        och glädja sig,
    deras hjärtan ska fröjda sig
        i Herren.
Jag ska vissla på dem
    och föra dem samman,
        för jag har befriat dem.
    De ska bli lika talrika som förut.
(X) När jag planterar dem bland folken
        ska de tänka på mig i fjärran land.
    De ska få leva med sina barn
        och komma tillbaka.
10 (Y) Jag ska föra dem tillbaka
            från Egyptens land
        och samla dem från Assur.
    Till Gileads land och till Libanon
        ska jag föra dem,
    och där ska inte finnas utrymme
        nog för dem.
11 (Z) Han ska dra fram genom
        ett hav av nöd,
    han ska slå ner havets vågor
        och Nilflodens alla djup
            ska torka ut.
    Assurs stolthet ska brytas ner
        och spiran tas ifrån Egypten.
12 (AA) Jag ska göra dem starka i Herren,
    och i hans namn ska de gå fram,
        säger Herren.

De härliga trädens fall

11 Öppna dina dörrar, Libanon,

    så att eld kan förtära
    dina cedrar.
Jämra dig, du cypress,
    för cedern har fallit,
        de härliga träden är skövlade.
    Jämra er, ni Bashans ekar,
        för den täta skogen är fälld.
(AB) Hör herdarnas jämmer
        när deras härlighet skövlas!
    Hör de unga lejonens vrål
        när Jordans härlighet skövlas!

De två herdarna

Så sade Herren min Gud: ”Bli en herde för slaktfåren, (AC) eftersom deras köpare slaktar dem utan att straffas och de som säljer dem säger: Lovad är Herren, jag har blivit rik! Inte heller deras herdar förbarmar sig över dem, (AD) för jag ska inte längre förbarma mig över dem som bor i landet”, säger Herren. ”Se, jag ska överlämna människorna åt varandra och åt deras kung. De ska ödelägga landet, och jag ska inte rädda någon ur deras hand.”

Och jag blev en herde för slaktfåren, de olyckliga fåren: Jag tog två stavar, den ena kallade jag Nåd och den andra kallade jag Enhet. Så blev jag en herde för fåren. Och inom en månad gjorde jag slut på de tre herdarna. Jag blev otålig på dem, och de i sin tur fick motvilja mot mig. Då sade jag till fåren: ”Jag vill inte vara er herde längre. Det som dör får dö och det som förgås får förgås, och de som blir kvar får äta upp varandra.” 10 (AE) Så tog jag min stav Nåd och bröt sönder den för att upplösa förbundet som jag hade slutit med alla folk. 11 Så upplöstes det på den dagen, och de olyckliga fåren[i] som iakttog mig förstod att detta var Herrens ord.

12 (AF) Och jag sade till dem: ”Om ni finner för gott, så ge mig min lön. Men om inte, så låt det vara.” Då vägde de upp min lön, trettio siklar silver[j]. 13 (AG) Och Herren sade till mig: ”Kasta det åt krukmakaren!” – det härliga pris som de tyckte jag var värd. Och jag tog de trettio silversiklarna och kastade dem i Herrens hus åt krukmakaren. 14 Därefter bröt jag sönder min andra stav, Enhet, för att upplösa broderskapet mellan Juda och Israel.

15 Och Herren sade också till mig: ”Skaffa dig redskap igen som en oförnuftig herde. 16 (AH) För se, jag ska låta det uppstå en herde i landet som inte sköter om dem som håller på att gå under, inte söker upp de förlorade, inte helar de sårade och inte ger mat åt de friska, utan äter de fetas kött och river sönder deras klövar.”

17 (AI) Ve den oduglige herden[k]
        som överger sin hjord!
    Må svärdet träffa hans arm
        och hans högra öga,
    må hans arm förtvina helt
        och hans högra öga
            helt förmörkas.

Footnotes

  1. 8:19 fjärde, femte, sjunde och tionde månaden   Den tionde månaden (jan år 588 f Kr) inleddes belägringen av Jerusalem (2 Kung 25:1). Den fjärde månaden år 587 f Kr (juli) flydde kung Sidkia (Jer 52:6), den femte månaden (augusti) föll staden (2 Kung 25:25) och den sjunde månaden (oktober) mördades ståthållaren Gedalja (2 Kung 25:25).
  2. 9:1 Hadraks land   Troligen Hatarikka, persisk provins i Syrien norr om Damaskus.
  3. 9:7 jebusiterna   Jerusalems tidigare invånare som bodde kvar bland israeliterna (2 Sam 5:6, 1 Kung 9:20).
  4. 9:9 ridande på en åsna   Citeras i Matt 21:5 och Joh 12:15 som profetia om Jesu intåg i Jerusalem. Åsnan var ett enkelt och fredligt riddjur till skillnad från kungliga stridshästar.
  5. 9:13 Grekland   Hebr. Javán, jfr Jonien på nuvarande Turkiets västkust. Grekerna blev bittra fiender till judarna längre fram under mackabeertiden (100-talet f Kr).
  6. 9:15 trampa på slungstenar   Annan översättning: ”kuva dem med slungstenar”.
  7. 9:15 dricka och vråla som av vin   Vissa Septuagintahandskrifter: ”dricka blod som vin”.
  8. 10:2 husgudarna   Hebr. terafím var statyetter, ofta små (1 Mos 31:34), som förknippades med familjers folktro och vidskepelse.
  9. 11:11 de olyckliga fåren   Annan översättning (så Septuaginta): ”boskapshandlarna”.
  10. 11:12 trettio siklar silver   Drygt 300 gram, priset för en slav (2 Mos 21:32). Citeras i Matt 27:9 som en profetia om hur Jesus blev förrådd för 30 silvermynt.
  11. 11:17 den oduglige herden   Annan översättning (så Septuaginta): ”avgudaherden”.