De härliga trädens fall

De två herdarna

⁴ Så sade Herren, min Gud: "Bli en herde för slaktfåren, ⁵ ty de som köper dem slaktar dem utan att straffas, och de som säljer dem säger: Lovad vare Herren att jag blir allt rikare! Inte heller deras herdar förbarmar sig över dem. ⁶ Ty jag skall inte längre förbarma mig över dem som bor i landet", säger Herren. "Se, jag skall överlämna människorna åt varandra och åt deras kung. De skall ödelägga landet, och jag skall inte rädda någon ur deras hand."

⁷ Och jag blev en herde för slaktfåren, de olyckliga fåren: Jag tog två stavar, den ena kallade jag Nåd, och den andra kallade jag Endräkt. Så blev jag en herde för fåren. ⁸ Och inom en månad förgjorde jag de tre herdarna. Jag blev otålig på dem, och de fick i sin tur ovilja mot mig. ⁹ Då sade jag till fåren: "Jag vill inte längre vara er herde. Det som håller på att dö, det må dö, och det som håller på att förgås, det må förgås. Och de som blir kvar må äta upp varandra." ¹⁰ Så tog jag min stav Nåd och bröt sönder den för att upplösa det förbund som jag hade slutit med alla folk. ¹¹ Så upplöstes det på den dagen, och de olyckliga fåren som gav akt på mig förstod att detta var Herrens ord. ¹² Och jag sade till dem: "Om ni finner för gott, så ge mig min lön. Men om inte, så låt det vara." Då vägde de upp min lön, trettio siklar silver. ¹³ Och Herren sade till mig: "Kasta det åt krukmakaren!" - det härliga pris som de ansåg mig vara värd. Och jag tog de trettio silversiklarna och kastade dem i Herrens hus åt krukmakaren. ¹⁴ Därefter bröt jag sönder min andra stav, Endräkt, för att upplösa broderskapet mellan Juda och Israel.

¹⁵ Och Herren sade också till mig: "Skaffa dig redskap som en oförståndig herde. ¹⁶ Ty se, jag skall låta en herde uppstå i landet, en som inte sköter om de får som håller på att gå under, inte uppsöker de förlorade, inte helar de sårade och inte sörjer för de friska men äter köttet av de feta och river sönder deras klövar."