Sakarja 1
Svenska Folkbibeln 2015
Uppmaning till omvändelse
1 (A) I åttonde månaden[a] av Darejaveshs andra regeringsår kom Herrens ord till profeten Sakarja, son till Berekja, son till Iddo[b]. Han sade:
2 (B) Herren var vred på era fäder. 3 (C) Säg därför till folket: Så säger Herren Sebaot: Vänd om till mig, säger Herren Sebaot, så ska jag vända om till er, säger Herren Sebaot. 4 (D) Var inte som era fäder. För dem predikade forna tiders profeter och sade: ”Så säger Herren Sebaot: Vänd nu om från era onda vägar och era onda gärningar.” Men de lyssnade inte och brydde sig inte om mig, säger Herren.
5 Era fäder, var är de?
Och profeterna,
lever de kvar för evigt?
6 Nej, men mina ord och mina stadgar
som jag gav mina tjänare profeterna,
de träffade era fäder.
Och de vände om och sade:
”Herren Sebaot
har handlat med oss
efter våra vägar
och våra gärningar,
så som han hade bestämt sig
för att göra med oss.”
Mannen på den röda hästen
7 På tjugofjärde dagen i elfte månaden[c], som är månaden Shebat, i Darejaveshs andra regeringsår, kom Herrens ord till profeten Sakarja, son till Berekja, son till Iddo. Han sade:
8 Jag hade en syn om natten, och se, en man red på en röd häst. Han stod bland myrtenträden i dalsänkan. Bakom honom stod andra hästar, röda, bruna och vita. 9 (E) Jag frågade: ”Min herre, vilka är dessa?” Ängeln som talade med mig sade: ”Jag ska visa dig vilka de är.” 10 (F) Mannen som stod bland myrtenträden svarade: ”Det är dessa som Herren har sänt ut till att fara omkring på jorden.” 11 Och de svarade Herrens ängel som stod bland myrtenträden: ”Vi har farit omkring på jorden, och se, hela jorden är lugn och stilla.”
Herren ska trösta Sion
12 (G) Då sade Herrens ängel: ”Herre Sebaot, hur länge ska det dröja innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har visat din vrede mot dem nu i sjuttio år.” 13 Herren svarade ängeln som talade med mig med goda och tröstande ord. 14 (H) Och ängeln som talade med mig sade sedan: ”Ropa ut: Så säger Herren Sebaot:
Jag ivrar för Jerusalem
och brinner av nit för Sion.
15 (I) Jag är mycket vred på hednafolken
som sitter så säkra,
för när jag bara var lite vred
förvärrade de olyckan.
16 (J) Därför säger Herren så:
Jag har vänt tillbaka till Jerusalem
i barmhärtighet.
Mitt hus ska byggas där,
säger Herren Sebaot,
och mätsnöret ska spännas
över Jerusalem.
17 (K) Ropa ut än en gång:
Så säger Herren Sebaot:
Än en gång ska mina städer
flöda över av det som är gott.
Herren ska än en gång trösta Sion,
än en gång ska han
utvälja Jerusalem.”
Hornen och smederna
18 Och jag lyfte min blick och fick se fyra horn. 19 Jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad betyder de?” Han svarade mig: ”Där är hornen som har skingrat Juda, Israel och Jerusalem.”
20 (L) Och Herren lät mig se fyra smeder. 21 Jag frågade: ”Varför har dessa kommit och vad ska de göra?” Han svarade: ”Där är hornen som skingrade Juda så att ingen kunde lyfta sitt huvud. Men smederna har kommit för att skrämma dem och slå av hornen på de hednafolk som lyfte sitt horn mot Juda land för att skingra dem som bor där.”
Sakaria 1
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Vänd tillbaka till Herren
1 I åttonde månaden av kung Darejaves andra regeringsår kom detta budskap till profeten Sakarja, Berekjas son och Iddos sonson:
2 Herren var mycket vred på era förfäder.
3 Därför vill han att ni ska komma tillbaka till honom så att han kan komma tillbaka till er.
4 Handla inte som era förfäder gjorde! Profeterna på den tiden vädjade ju förgäves till dem att de skulle vända om från sina ogudaktiga vägar.Kom tillbaka till mig, uppmanade Herren dem, men de brydde sig inte om att lyssna och göra som han sa.
5-6 Era förfäder och deras profeter är för länge sedan döda, men kom ihåg vad de fick lära sig: att Guds ord består! Herren tvingades alltså att straffa dem, och till slut gjorde de bättring.Vi har fått vad vi förtjänat, och Gud hade ju varnat oss, sa de.
Mannen bland myrtenträden
7 Den tjugofjärde dagen i elfte månaden samma år kom ett nytt budskap till Sakarja i en syn under natten:
8 Jag såg en man på en röd häst bland myrtenträden vid flodstranden. Bakom honom stod flera röda, bruna och vita hästar med sina ryttare.
9 Bredvid mig stod en ängel, och jag frågade honom: Herre, vad menas med alla dessa hästar? Varför står de här? Det ska jag visa dig, svarade han.
10 Då sa ryttaren på den röda hästen: Herren har sänt dem ut över jorden för hans räkning.
11 Ryttarna på de andra hästarna rapporterade då till Herrens ängel: Vi har besökt hela jorden, och överallt är det lugnt och fridfullt.
12 När han hörde detta bad Herrens ängel: Herre, härskarornas Gud, nu har din vrede mot Jerusalem och Juda städer varat i sjuttio år. Hur länge dröjer det innan du tänker visa barmhärtighet mot dem?
13 Herren svarade ängeln som stod bredvid mig och talade tröstande till honom.
14 Då sa ängeln: Ropa ut detta budskap från Herren: Tror du inte att jag bryr mig om vad som händer med Juda och Jerusalem? Jag har omsorg om Jerusalem, jag älskar min heliga stad.
15 Men jag är verkligen vred på hednafolken som känner sig så säkra, för även om jag bara var missnöjd till en del med mitt folk, så har de plågat mitt folk mer än de borde.
16 Därför säger Herren: Jag har vänt tillbaka till Jerusalem full av barmhärtighet. Mitt tempel ska byggas upp på nytt, men också hela Jerusalem.
17 Säg det igen: Herren, härskarornas Gud, förklarar att Israels städer på nytt ska få välstånd och överflöd, och Herren ska hjälpa Jerusalem och välsigna det och bo där.
Fyra horn och fyra smeder
18 Jag lyfte blicken och fick se fyra horn.
19 Vad är det där för något? frågade jag ängeln.Han svarade: De föreställer de fyra världsriken som har förskingrat Juda, Israel och Jerusalem.
20 Sedan visade Herren mig fyra smeder.
21 Vad ska dessa män göra? frågade jag.Ängeln svarade: De föreställer de riken som gjorde slut på de fyra hornens makt och har kommit för att bearbeta dem på städet och sedan kasta bort dem.
Zechariah 1
Darby Translation
1 In the eighth month, in the second year of Darius, came the word of Jehovah unto Zechariah the prophet, the son of Berechiah, the son of Iddo, saying,
2 Jehovah hath been very wroth with your fathers.
3 And thou shalt say unto them, Thus saith Jehovah of hosts: Return unto me, saith Jehovah of hosts, and I will return unto you, saith Jehovah of hosts.
4 Be ye not as your fathers, unto whom the former prophets cried, saying, Thus saith Jehovah of hosts: Turn ye now from your evil ways, and from your evil doings; but they did not hearken nor attend unto me, saith Jehovah.
5 Your fathers, where are they? and the prophets, do they live for ever?
6 But my words and my statutes, which I commanded my servants the prophets, did they not overtake your fathers? And they turned and said, Like as Jehovah of hosts thought to do unto us, according to our ways and according to our doings, so hath he dealt with us.
7 Upon the four and twentieth day of the eleventh month, which is the month Shebat, in the second year of Darius, came the word of Jehovah unto Zechariah the prophet, the son of Berechiah, the son of Iddo, saying,
8 I saw by night, and behold, a man riding upon a red horse, and he stood among the myrtle-trees that were in the low valley; and behind him were red, bay, and white horses.
9 And I said, My lord, what are these? And the angel that talked with me said unto me, I will shew thee what these are.
10 And the man that stood among the myrtle-trees answered and said, These are they whom Jehovah hath sent to walk to and fro through the earth.
11 And they answered the angel of Jehovah that stood among the myrtle-trees, and said, We have walked to and fro through the earth, and behold, all the earth sitteth still and is at rest.
12 And the angel of Jehovah answered and said, Jehovah of hosts, how long wilt thou not have mercy on Jerusalem and on the cities of Judah, against which thou hast had indignation these seventy years?
13 And Jehovah answered the angel that talked with me good words, comforting words.
14 And the angel that talked with me said unto me, Cry, saying, Thus saith Jehovah of hosts: I am jealous for Jerusalem and for Zion with a great jealousy,
15 and I am wroth exceedingly with the nations that are at ease; for I was but a little wroth, and they helped forward the affliction.
16 Therefore thus saith Jehovah: I am returned to Jerusalem with mercies: my house shall be built in it, saith Jehovah of hosts, and the line shall be stretched forth upon Jerusalem.
17 Cry further, saying, Thus saith Jehovah of hosts: My cities shall yet overflow with prosperity, and Jehovah shall yet comfort Zion, and shall yet choose Jerusalem.
18 And I lifted up mine eyes, and saw, and behold four horns.
19 And I said unto the angel that talked with me, What are these? And he said to me, These are the horns which have scattered Judah, Israel, and Jerusalem.
20 And Jehovah shewed me four craftsmen.
21 And I said, What come these to do? And he spoke, saying, Those are the horns which scattered Judah, so that no man lifted up his head; but these are come to affright them, to cast out the horns of the nations, which lifted up the horn against the land of Judah to scatter it.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Public Domain (Why are modern Bible translations copyrighted?)