Romarbrevet 7
Svenska 1917
7 Eller veten I icke, mina bröder -- jag talar ju till sådana som känna lagen -- att lagen råder över en människa för så lång tid som hon lever?
2 Så är ju en gift kvinna genom lag bunden vid sin man, så länge denne lever; men om mannen dör, då är hon löst från den lag som band henne vid mannen.
3 Alltså, om hon giver sig åt en annan man, medan hennes man lever, så kallas hon äktenskapsbryterska; men om mannen dör, då är hon fri ifrån lagen, så att hon icke är äktenskapsbryterska, om hon giver sig åt en annan man.
4 Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära frukt åt Gud.
5 Ty medan vi ännu voro i ett köttsligt väsende, voro de syndiga lustar, som uppväcktes genom lagen, verksamma i våra lemmar till att bära frukt åt döden.
6 Men nu äro vi lösta från lagen, i det att vi hava dött från det varunder vi förr höllos fångna; och så tjäna vi nu i Andens nya väsende, och icke i bokstavens gamla väsende.
7 Vad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det! Men synden skulle jag icke hava lärt känna, om icke genom lagen; ty jag hade icke vetat av begärelsen, om icke lagen hade sagt: »Du skall icke hava begärelse.»
8 Men då nu synden fick tillfälle, uppväckte den genom budordet allt slags begärelse i mig. Ty utan lag är synden död.
9 Jag levde en gång utan lag; men när budordet kom, fick synden liv,
10 och jag hemföll åt döden. Så befanns det att budordet, som var givet till liv, det blev mig till död;
11 ty då synden fick tillfälle, förledde den mig genom budordet och dödade mig genom det.
12 Alltså är visserligen lagen helig, och budordet heligt och rättfärdigt och gott.
13 Har då verkligen det som är gott blivit mig till död? Bort det! Men synden har blivit det, för att så skulle varda uppenbart att den var synd, i det att den genom något som självt var gott drog över mig död; och så skulle synden bliva till övermått syndig, genom budordet.
14 Vi veta ju att lagen är andlig, men jag är av köttslig natur, såld till träl under synden.
15 Ty jag kan icke fatta att jag handlar såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag.
16 Om jag nu gör det som jag icke vill, så giver jag mitt bifall åt lagen och vidgår att den är god.
17 Så är det nu icke mer jag som gör sådant, utan synden, som bor i mig.
18 Ty jag vet att i mig, det är i mitt kött, bor icke något gott; viljan är väl tillstädes hos mig, men att göra det goda förmår jag icke.
19 Ja, det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag.
20 Om jag alltså gör vad jag icke vill, så är det icke mer jag som gör det, utan synden, som bor i mig.
21 Så finner jag nu hos mig, som har viljan att göra det goda, den lagen, att det onda fastmer är tillstädes hos mig.
22 Ty efter min invärtes människa har jag min lust i Guds lag;
23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, en som ligger i strid med den lag som är i min håg, en som gör mig till fånge under syndens lag, som är i mina lemmar.
24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? --
25 Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag, sådan jag är i mig själv, visserligen med min håg Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.
Romarbrevet 7
Svenska Folkbibeln
Friheten från lagen
7 Eller vet ni inte, bröder - jag talar till sådana som känner lagen - att lagen råder över människan så länge hon lever? 2 Så är en gift kvinna genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men när mannen är död, är hon fri från den lag som band henne vid mannen. 3 Därför kallas hon äktenskapsbryterska, om hon ger sig åt en annan man så länge hennes man lever. Men om mannen dör, är hon fri från lagen och är inte någon äktenskapsbryterska, om hon blir en annan mans hustru. 4 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud. 5 Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden. 6 Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.[a]
Lagens makt att framkalla synden
7 Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt:Du skall inte ha begär.[b] 8 Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Ty utan lagen är synden död. 9 Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv 10 och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död. 11 Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. 12 Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott. 13 Har då det som är gott blivit min död? Nej, visst inte! Men synden har blivit det, för att den skulle framstå som synd. Genom det som är gott åstadkom den min död. Så skulle synden genom budordet framstå som i högsta grad syndig.
Lagens vanmakt att framkalla det goda
14 Vi vet att lagen är andlig, men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. 15 Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. 16 Om jag nu gör det jag inte vill, samtycker jag till lagen och säger att den är god. 17 Men då är det inte längre jag[c] som gör det, utan synden som bor i mig. 18 Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. 19 Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. 20 Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. 21 Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. 22 Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag, 23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar. 24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? 25 Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.
Footnotes
- Romarbrevet 7:6 bokstavens gamla tjänst Ordagrant: "den gamla bokstaven", dvs i lagens, det gamla regelsystemets tjänst.
- Romarbrevet 7:7 2 Mos 20:17.
- Romarbrevet 7:17 då är det inte längre jag efter min nya människa.
Romarbrevet 7
Svenska Folkbibeln 2015
Friheten från lagen
7 Eller vet ni inte, bröder – jag talar till sådana som känner lagen – att lagen råder över människan så länge hon lever? 2 (A) En gift kvinna är genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men om mannen dör, är hon fri från den lag som band henne vid mannen. 3 Om hon ger sig åt en annan man medan hennes man lever, kallas alltså hon äktenskapsbryterska. Men om mannen dör är hon fri från lagen, och då är hon ingen äktenskapsbryterska om hon ger sig åt en annan man.
4 (B) Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp dödats från lagen så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi ska bära frukt åt Gud. 5 (C) Så länge vi levde i köttet[a] var de syndiga begären som väcktes genom lagen verksamma i våra kroppar så att vi bar frukt åt döden. 6 (D) Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Nu står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst[b].
Lagen avslöjar synden
7 (E) Vad ska vi då säga? Att lagen är synd? Verkligen inte! Men det var först genom lagen som jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär.[c] 8 (F) Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Utan lag är synden död. 9 En gång levde jag utan lag, men när budordet kom fick synden liv 10 (G) och jag dog. Det visade sig att budordet som skulle föra till liv ledde till död. 11 (H) Synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. 12 (I) Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott.
13 Har då det som är gott blivit min död? Verkligen inte! Det var synden, för att den skulle avslöjas som synd. Den vållade min död genom det som är gott, för att synden genom budordet skulle avslöjas som synnerligen syndig.
Lagen lockar inte fram det goda
14 (J) Vi vet att lagen är andlig. Men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. 15 (K) Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. 16 Och om jag nu gör det jag inte vill, då erkänner jag att lagen är god.
17 Men då är det inte längre jag[d] som gör det, utan synden som bor i mig. 18 (L) Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i mitt kött. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det goda. 19 Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. 20 Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det utan synden som bor i mig.
21 Jag finner alltså den lagen för mig som vill göra det goda: att det onda finns hos mig. 22 (M) I min inre människa gläder jag mig över Guds lag, 23 (N) men i mina lemmar ser jag en annan lag som kämpar mot lagen i mitt sinne och gör mig till fånge under syndens lag i min kropp.
24 Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? 25 (O) Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.
Footnotes
Romarbrevet 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Fri från lagen
7 Har ni inte förstått än, kära judiska bröder som känner både Kristus och lagen, att när en människa dör så har inte lagen henne i sin makt längre?
2 Låt mig illustrera det: när en kvinna gifter sig binder lagen henne till mannen så länge han lever. Men om han dör, så är hon inte längre bunden till honom. Äktenskapslagarna gäller inte längre henne,
3 och om hon vill kan hon gifta sig med någon annan. Det skulle vara orätt medan mannen levde, men det är i sin ordning efter hans död.
4 Förut var den judiska lagen er man, er herre, men ni dog med Kristus på korset, och eftersom ni är döda är ni inte längre gifta med lagen, och den har ingen makt över er. Sedan uppstod ni med Kristus till ett nytt liv, och nu är ni nya människor. Ni är så att säga gifta med denne man, som stod upp från de döda, och nu kan ni tjäna Gud genom att göra gott.
5 När er gamla natur fortfarande levde tvingade synden er att göra allt det onda som leder till död.
6 Men nu behöver ni inte längre oroa er över judiska lagar och seder, för ni har dött bort ifrån deras fångenskap. Nu kan ni verkligen tjäna Gud, inte på det gamla sättet genom att mekaniskt lyda en massa regler, utan på det nya sättet av hela ert hjärta.
Lagen gör oss skyldiga
7 Betyder detta att jag menar att Guds lag är ond? Naturligtvis inte! Nej, lagen är inte syndig, men det var lagen som visade mig min synd. Jag skulle aldrig ha upptäckt synden i mitt inre - den längtan och de onda begär som finns gömda där och som leder till död - om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär!
8 För synden skapar en längtan efter allt som är förbjudet. Det är bara när det inte finns några lagar att bryta som det inte finns synd.
9 Så länge jag inte förstod vad lagen egentligen krävde levde jag bekymmerslöst, men när jag fick veta sanningen insåg jag att jag hade brutit mot lagen och var en syndare, dömd att dö.
10 Och för mig blev det så, att lagen som skulle ha visat mig livets väg i stället dömde mig till döden!
11 Synden lurade mig genom att ta Guds goda lagar och använda dem till att förklara mig skyldig.
12 Men ni måste förstå att i sig själv var lagen fortfarande fullkomligt rättvis och god.
13 Men hur kan det vara så? Var inte lagen orsak till att jag dömdes? Hur kan den då vara god? Nej, det var synden, djävulsk som den är, som utnyttjade det som var gott till att få mig dömd. Här kan ni alltså se hur listig och dödlig och avskyvärd synden är. Den använder Guds goda lagar för sina egna onda syften.
Konflikten inom oss
14 Lagen är från Gud och är god. Det är inte det som är problemet, utan problemet finns hos mig, för jag är såld till slaveri med synden som min herre.
15 Jag förstår inte alls mig själv, för jag vill verkligen göra vad som är rätt, men jag kan det inte. Jag gör inte det jag vill göra, utan det jag hatar.
16 Jag vet att det som jag gör är orätt, och mitt dåliga samvete bevisar att jag godkänner de lagar jag bryter.
17 Men jag kan inte hjälpa det, för det är inte jag som gör det. Det är synden i mig, och den är starkare än jag!
18 Jag vet att det i mig själv, det vill säga i min egen syndiga natur, inte finns något gott. Det spelar ingen roll vart jag vänder mig, för jag kan ändå inte förmå mig själv att göra det som är rätt. Jag vill, men jag kan det inte.
19 När jag vill göra gott, så gör jag det inte, och när jag försöker att inte handla orätt, så gör jag det i alla fall.
20 Om jag nu gör vad jag inte vill, så är det klart var felet ligger. Synden har mig fortfarande i sitt onda grepp!
21 Det tycks vara ett ofrånkomligt faktum att när jag vill göra det som är rätt gör jag ändå hela tiden det som är orätt.
22 Med min nya natur älskar jag att göra Guds vilja.
23-25 Men det finns något annat inom mig, i min lägre natur, som ligger i strid med mitt förnuft och som besegrar mig och gör mig till slav under synden, som fortfarande finns i mig. Av hela mitt hjärta vill jag i lydnad tjäna Gud, men i stället finner jag att jag är slav under synden.Ni ser alltså hur det är: mitt nya liv säger till mig att göra det som är rätt, men den gamla naturen, som fortfarande finns i mig, älskar att synda. Vilken fruktansvärd situation jag befinner mig i! Vem kan befria mig från slaveriet under denna dödliga onda natur? Pris ske Gud! Det har skett genom Jesus Kristus, vår Herre. Han har gjort mig fri.
Roma 7
Ang Bagong Tipan: Filipino Standard Version
Paglalarawan mula sa Pag-aasawa
7 Hindi ba ninyo alam, mga kapatid—sinasabi ko ito sa inyong nakauunawa ng Kautusan—na ang Kautusan ay may kapangyarihan lamang sa isang tao habang siya ay nabubuhay? 2 Halimbawa, ayon sa Kautusan, ang asawang babae ay nakatali sa kanyang asawang lalaki habang ito ay nabubuhay. Kung mamatay na ang lalaki, napalaya na ang babae sa Kautusang nagtatali sa kanya sa lalaki. 3 Kaya nga, kung makikisama siya sa ibang lalaki habang buháy pa ang kanyang asawa, ituturing siyang isang mangangalunya. Ngunit kung mamatay ang kanyang asawa, malaya na siya sa Kautusan, at hindi mangangalunya kahit mag-asawa ng ibang lalaki. 4 Gayundin naman, mga kapatid, namatay na kayo sa Kautusan sa pamamagitan ng katawan ni Cristo, upang kayo'y maging pag-aari ng iba, sa kanya na muling binuhay, mula sa kamatayan upang tayo'y magbunga para sa Diyos. 5 Noong tayo'y nabubuhay pa sa laman, ang mga makasalanang pagnanasa, sa pamamagitan ng Kautusan, ay nag-uudyok sa ating mga bahagi upang magbunga tungo sa kamatayan. 6 Ngunit ngayon ay pinalaya na tayo mula sa Kautusan, matapos tayong mamatay sa dating umaalipin sa atin, upang maging alipin tayo sa bagong buhay sa pamamagitan ng Espiritu, at hindi sa pamamagitan ng lumang nakasulat na tuntunin.
Ang Pagkaalipin sa Kasalanan
7 Ano ngayon ang (A) ibig nating sabihin? Kasalanan ba ang Kautusan? Huwag nawang mangyari! Gayunma'y hindi ko sana nakilala ang kasalanan kung hindi dahil sa Kautusan. Hindi ko sana nakilala ang kasakiman kung hindi sinabi ng Kautusan, “Huwag kang maging sakim.” 8 Sinamantala ng kasalanan ang pagkakataon upang sa pamamagitan ng Kautusan ay gumawa sa aking kalooban ng lahat ng uri ng kasakiman. Sapagkat kung walang Kautusan, patay ang kasalanan. 9 Noong una, nabubuhay akong hiwalay sa Kautusan. Ngunit nang dumating ang utos, muling nabuhay ang kasalanan, 10 at ako'y namatay. Ang Kautusan na dapat sanang magbigay sa akin ng buhay ang nagdulot sa akin ng kamatayan. 11 Sapagkat (B) sinamantala ng kasalanan ang pagkakataong nakita nito sa Kautusan upang ako ay dayain, at sa pamamagitan ng Kautusan ay pinatay ako. 12 Kaya ang Kautusan ay banal at ang tuntunin ay banal, matuwid, at mabuti.
13 Nangangahulugan bang ang mabuting bagay ang nagdulot sa akin ng kamatayan? Huwag nawang mangyari! Ang kasalanan ang pumatay sa akin sa pamamagitan ng mabuting Kautusan. Nangyari ito upang ipakita ang kasalanan bilang kasalanan, at upang sa pamamagitan ng Kautusan ay mapatunayan na ang kasalanan ay napakasama.
14 Alam nating ang Kautusan ay espirituwal, ngunit ako'y makalaman, at aliping ipinagbili sa kasalanan. 15 Hindi (C) ko maunawaan ang aking sarili. Sapagkat kung ano ang nais kong gawin ay hindi ko ginagawa, at kung ano ang kinamumuhian kong gawin ay siya namang aking ginagawa. 16 At kung ginagawa ko ang hindi ko nais, sumasang-ayon ako na mabuti nga ang Kautusan. 17 Kung gayon, hindi na ako ang gumagawa nito, kundi ang kasalanang naninirahan sa akin. 18 Alam kong walang anumang mabuting naninirahan sa aking likas na pagkatao. Sapagkat ang pagnanais na gumawa ng mabuti ay nasa akin, ngunit hindi ko ito maisagawa. 19 Sapagkat hindi ko ginagawa ang mabuti na nais kong gawin, kundi ang masama na ayaw kong gawin ang aking ginagawa. 20 At kung ang ayaw kong gawin ang aking ginagawa, hindi na ako ang gumagawa nito, kundi ang kasalanang naninirahan sa akin. 21 Kaya nga natuklasan ko ang isang tuntunin: kapag nais kong gumawa ng mabuti, ang kasamaan ay malapit sa akin. 22 Sa kaloob-looban ng aking pagkatao ay nasisiyahan ako sa Kautusan ng Diyos. 23 Subalit may nakikita akong ibang kautusan sa mga bahagi ng aking pagkatao na nakikipaglaban sa kautusan ng aking pag-iisip, at binibihag ako sa ilalim ng kautusan ng kasalanan na nasa bahagi ng aking pagkatao. 24 Napakalungkot kong tao! Sino ang sasagip sa akin mula sa katawang ito na nagdudulot ng kamatayan? 25 Salamat sa Diyos sa pamamagitan ni Jesu-Cristo na ating Panginoon! Kaya nga, sa aking isip ako ay alipin sa Kautusan ng Diyos, ngunit sa aking laman ako'y alipin sa kautusan ng kasalanan.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Ang Bagong Tipan: Filipino Standard Version, Copyright © Philippine Bible Society 2009.
