Print Page Options
'Psalmi 22 ' not found for the version: Hrvatski Novi Zavjet – Rijeka 2001.

Molitva muke i pjesma slavljenja

Voditelju zbora. Po napjevu »Srna u zoru«. Davidova pjesma.

22 Bože moj, Bože moj,
    zašto si me ostavio?
Predaleko si da bi me spasio,
    predaleko da bi moje jecaje čuo.
Bože moj, zovem te danju,
    ali ostajem bez odgovora.
    Cijelu noć te zovem, bez odmora.
Svet si na svom prijestolju,
    ti si onaj kojeg Izrael slavi.
Tebi su naši preci vjerovali.
    U tebe su se uzdali i ti si ih spasio.
Zvali su te u pomoć i pomoć su dobili.
    Tebi su vjerovali, nisu se razočarali.

No ja nisam više čovjek, nego crv.
    Ljudima sam na prezir i porugu.
Rugaju mi se svi koji me vide,
    plaze mi jezik[a] i glavom odmahuju.
Kažu: »Zovi BOGA u pomoć, možda te spasi.
    Izbavit će te ako si mu drag.«

A ti si me izveo iz majčine utrobe,
    na njenim prsima bio sam siguran.
10 Od svog rođenja na tebe se oslanjam,
    od samog početka, ti si moj Bog.

11 Ne udaljavaj se od mene
    jer nesreća je blizu,
    a nitko u pomoć ne dolazi.
12 Okružili su me kao bijesni bikovi,
    opkolili kao snažni bikovi iz Bašana[b].
13 Usta su na mene razjapili,
    riču kao gladni lavovi.

14 Bez snage sam i hrabrosti,
    kao voda prolivena na tlo.
Rasipaju mi se kosti,
    kao vosak, srce se topi.
15 Usta[c] su mi suha kao osušena glina[d],
    jezik mi se za nepce zalijepio.
    Ostavio si me da umrem u prašini.
16 Zla rulja me opkolila,
    kruže kao čopor pasa.
Zavezali su mi ruke i noge.[e]
17     Sama sam kost i koža,
a neprijatelji gledaju, zure u mene.
18     Za moju odjeću se kockaju,
    uzimaju je i dijele među sobom.

19 Ali ti, BOŽE, ne ostavljaj me!
    Snago moja, požuri i spasi me!
20 Zaštiti me od mača,
    život mi spasi od divljih pasa.
21 Spasi me iz čeljusti lava,
    zaštiti me[f] od rogova bivola.
22 O tebi ću svojima pričati,
    slavit ću te kad se svi okupe.

23 Slavite BOGA, vi koji ga štujete!
    Potomci Jakova, čast mu iskažite!
    Narode Izraela, pred njim drhtite!
24 Jer, on ne prezire jadne ni njihovu patnju,
    od njih glavu ne okreće,
    čuje ih kad u pomoć zovu.

25 Zbog tebe pjevam hvalospjev na velikom skupu,
    pred njima ću izvršiti sve što sam se zakleo.
26 Neka siromašni jedu koliko žele.[g]
    Slavite, vi koji BOGA tražite!
Neka su vaša srca sretna zauvijek![h]
27 U svim krajevima zemlje,
    BOGA će se sjetiti i njemu vratiti.
    Svi će se narodi pred njim klanjati.
28 Jer, kraljevstvo pripada BOGU,
    on vlada svim narodima.
29 Svi dobrostojeći na zemlji[i]
    jest će pred njim u štovanju.
Poklonit će mu se i oni koji su umrli,
    oni koji nisu preživjeli.
30 Naši potomci će mu služiti,
    u budućim naraštajima o Bogu će se govoriti.
31 Svako pokoljenje pričat će svojoj djeci,
    o djelima koja je učinio Bog.

Footnotes

  1. 22,7 Doslovno: »šire usta«, što se odnosi na ruganje.
  2. 22,12 Bašan Kraj istočno od rijeke Jordan koji je bio poznat po uzgoju stoke. Vidi Ez 39,18 i Am 4,1.
  3. 22,15 Usta Ili: »Snaga«.
  4. 22,15 osušena glina Doslovno: »komad glinene posude«.
  5. 22,16 Prema nekim starogrčkim rukopisima. Hebrejski je tekst nejasan. Doslovno: »Kao lav, moje ruke i noge«.
  6. 22,21 zaštiti me Ili: »zaštitio si me«.
  7. 22,26 Psalmist govori o žrtvi zahvalnici koju želi dijeliti u Hramu s drugima. Vidi Lev 3,1-5 i Pnz 14,22-29.
  8. 22,26 Doslovno: »Neka vaša srca žive zauvijek«.
  9. 22,29 Hebrejski je tekst nejasan. Moguće tumačenje: »Svi koji su napustili ovaj svijet«.
'Psalmi 22 ' not found for the version: Knijga O Kristu.

From Suffering to Praise

For the choir director: according to ‘The Deer of the Dawn.’ A psalm of David.

22 My God, my God, why have you abandoned me?(A)
Why are you so far from my deliverance(B)
and from my words of groaning?(C)
My God, I cry by day, but you do not answer,
by night, yet I have no rest.(D)
But you are holy,
enthroned on the praises of Israel.(E)
Our ancestors trusted in you;
they trusted, and you rescued them.(F)
They cried to you and were set free;
they trusted in you and were not disgraced.(G)

But I am a worm and not a man,(H)
scorned by mankind and despised by people.(I)
Everyone who sees me mocks me;
they sneer[a] and shake their heads:(J)
‘He relies on[b] the Lord;
let him save him;
let the Lord[c] rescue him,
since he takes pleasure in him.’(K)

It was you who brought me out of the womb,
making me secure at my mother’s breast.(L)
10 I was given over to you at birth;[d]
you have been my God from my mother’s womb.(M)

11 Don’t be far from me, because distress is near
and there’s no one to help.(N)

12 Many bulls surround me;
strong ones of Bashan encircle me.(O)
13 They open their mouths against me –
lions, mauling and roaring.(P)
14 I am poured out like water,(Q)
and all my bones are disjointed;(R)
my heart is like wax,
melting within me.(S)
15 My strength is dried up like baked clay;(T)
my tongue sticks to the roof of my mouth.(U)
You put me into the dust of death.(V)
16 For dogs have surrounded me;(W)
a gang of evildoers has closed in on me;
they pierced[e] my hands and my feet.(X)
17 I can count all my bones;
people[f] look and stare at me.(Y)
18 They divided my garments among themselves,
and they cast lots for my clothing.(Z)

19 But you, Lord, don’t be far away.(AA)
My strength, come quickly to help me.(AB)
20 Rescue my life from the sword,(AC)
my only life[g] from the power of these dogs.
21 Save me from the lion’s mouth,(AD)
from the horns of wild oxen.

You answered me![h]
22 I will proclaim your name to my brothers and sisters;
I will praise you in the assembly.(AE)
23 You who fear the Lord, praise him!(AF)
All you descendants of Jacob, honour him!
All you descendants of Israel, revere him!(AG)
24 For he has not despised or abhorred
the torment of the oppressed.(AH)
He did not hide his face from him(AI)
but listened when he cried to him for help.(AJ)

25 I will give praise in the great assembly
because of you;(AK)
I will fulfil my vows
before those who fear you.[i](AL)
26 The humble will eat and be satisfied;(AM)
those who seek the Lord will praise him.
May your hearts live for ever!(AN)

27 All the ends of the earth will remember
and turn to the Lord.
All the families of the nations
will bow down before you,(AO)
28 for kingship belongs to the Lord;
he rules the nations.(AP)
29 All who prosper on earth will eat and bow down;
all those who go down to the dust
will kneel before him –
even the one who cannot preserve his life.(AQ)
30 Their descendants will serve him;
the next generation will be told about the Lord.(AR)
31 They will come and declare his righteousness;
to a people yet to be born
they will declare what he has done.(AS)

Footnotes

  1. 22:7 Lit separate with the lip
  2. 22:8 Or Rely on
  3. 22:8 Lit let him
  4. 22:10 Lit was cast on you from the womb
  5. 22:16 Some Hb mss, LXX, Syr; other Hb mss read me; like a lion
  6. 22:17 Lit they
  7. 22:20 Lit my only one
  8. 22:21 Or oxen you rescued me
  9. 22:25 Lit him

Psalm 22

Messias lidande och seger

För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind", en psalm av David.

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Jag brister ut och klagar,
    men min frälsning är fjärran.
Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,
och om natten, men jag får ingen ro.
Dock är du den Helige,
    den som tronar på Israels lovsånger.
På dig förtröstade våra fäder,
    de förtröstade och du befriade dem.
Till dig ropade de och fick hjälp,
    på dig förtröstade de och kom ej på skam.

Men jag är en mask och inte en människa,
hånad av människor, föraktad av folket.
Alla som ser mig hånar mig,
    de spärrar upp munnen,
de skakar på huvudet:
"Anförtro dig åt Herren!
    Han skall befria och rädda honom,
han har ju honom kär."

10 Det var du som hämtade mig ut ur moderlivet
och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
11 På dig är jag kastad ända från modersskötet,
redan i moderlivet var du min Gud.
12 Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära,
och ingen finns som hjälper.

13 Tjurar i mängd omger mig,
    Basans oxar omringar mig.
14 Som glupande och rytande lejon
    spärrar de upp gapet mot mig.
15 Jag är lik vatten som hälls ut,
    alla mina leder har skilts åt.
Mitt hjärta är som vax,
    det smälter i mitt inre.
16 Min kraft är uttorkad som en lerskärva,
min tunga fastnar i gommen,
    du lägger mig i dödens stoft.
17 Hundar omger mig,
    de ondas hop omringar mig,
mina händer och fötter har de genomborrat.
18 Jag kan räkna alla mina ben,
    de ser på mig, de stirrar.
19 De delar mina kläder mellan sig
    och kastar lott om min klädnad.

20 Men du, Herre, var inte långt borta,
du, min styrka, skynda till min hjälp!
21 Rädda min själ från svärdet,
    mitt liv ur hundarnas våld.
22 Fräls mig från lejonets gap
    och från vildoxarnas horn
- du bönhör mig.

23 Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder,
mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig.
24 Ni som fruktar Herren, lova honom,
ära honom, alla Jakobs barn,
    bäva för honom, alla Israels barn.
25 Ty han föraktade inte den förtrycktes elände
och såg inte på honom med avsky.
Han dolde inte sitt ansikte för honom,
när han ropade lyssnade han till honom.

26 Från dig kommer min lovsång i den stora församlingen,
jag får infria mina löften inför dem som fruktar honom.
27 De ödmjuka skall äta och bli mätta,
de som söker Herren skall lova honom.
Era hjärtan skall leva för evigt.
28 Alla jordens ändar skall tänka på det
och omvända sig till Herren.
    Hednafolkens alla släkter skall tillbe inför dig.
29 Ty riket är Herrens,
    han råder över hednafolken.
30 Alla mäktiga på jorden skall äta och tillbe.
Inför honom skall de böja knä,
    alla de som far ner i stoftet,
de som ej kan hålla sin själ vid liv.
31 De efterkommande skall tjäna honom,
kommande släkten skall få höra om Herren.
32 De skall träda fram och förkunna hans rättfärdighet
för det folk som skall födas,
    att han har gjort det.