Font Size
Psalm 74
Hoffnung für Alle
Psalm 74
Hoffnung für Alle
Gottes Tempel – ein Trümmerhaufen!
74 Von Asaf, zum Nachdenken.
Gott, warum hast du uns für immer verstoßen?
Warum lässt du deinen Zorn an uns aus?
Wir gehören doch zu dir wie Schafe zu ihrem Hirten!
2 Erinnere dich daran, dass wir dein Volk sind!
Vor langer Zeit hast du uns angenommen
und uns aus der Gefangenschaft befreit. Wir alle sind dein Eigentum!
Denke an den Berg Zion, den du dir als Wohnsitz erwählt hast!
3 Geh über die Trümmer, die schon so lange dort liegen;
sieh doch: Alles haben die Feinde im Heiligtum verwüstet!
4 Ihr Triumphgeschrei entweihte die Stätte, wo du uns begegnet bist,
ihre Fahnen haben sie als Zeichen des Sieges gehisst.
5 In deinem Tempel sieht es so aus,
als hätte man darin Kleinholz gehackt:
6 Die kostbaren Schnitzereien haben sie
mit Äxten und Brechstangen zertrümmert.
7 Danach steckten sie dein Heiligtum in Brand,
sie entweihten den Ort, wo du angebetet wurdest.
8 Sie hatten vor, uns alle vernichtend zu schlagen,
im ganzen Land brannten sie die heiligen Stätten nieder.
9 Nichts mehr deutet darauf hin, dass du noch Herr der Lage bist.[a]
Es gibt keinen Propheten mehr –
niemand von uns weiß, wie lange das noch so weitergehen soll.
10 Wie lange, Gott, willst du es dir gefallen lassen,
dass die Feinde dich schamlos verhöhnen?
Sollen sie für immer deinen Namen in den Schmutz ziehen?
11 Warum hältst du dich zurück? Warum greifst du nicht ein?
Zeige deine Macht und vernichte sie!
12 Gott, seit uralter Zeit bist du unser König[b],
schon oft hast du unser Land gerettet.
13 Du hast mit deiner Macht das Meer gespalten
und den Seedrachen die Schädel zerschmettert.
14 Ja, du hast dem Seeungeheuer[c] die Köpfe abgehauen
und es den Wüstentieren zum Fraß vorgeworfen.
15 Du ließest Quellen und Bäche hervorsprudeln
und brachtest große Ströme zum Versiegen.
16 Dir gehört der Tag und auch die Nacht,
du hast die Sonne und den Mond geschaffen.
17 Du hast alle Grenzen der Erde festgelegt,
hast Sommer und Winter gemacht.
18 Höre doch, Herr, wie deine Feinde dich verhöhnen!
Dieses gewissenlose Volk zieht deinen Namen in den Schmutz!
19 Liefere uns nicht diesen Raubtieren aus,
du weißt doch, wie hilflos wir sind![d]
Sieh unserem Leid nicht länger tatenlos zu,
20 sondern denke an deinen Bund mit uns!
Selbst in den Schlupfwinkeln des Landes
ist niemand mehr vor roher Gewalt sicher.
21 Herr, wir werden schwer bedrängt,
lass uns nicht in Schimpf und Schande enden!
Ohne dich sind wir arm und wehrlos –
rette uns, damit wir dich loben können!
22 Gott, greife endlich ein, denn ihr Angriff gilt dir!
Sorge dafür, dass du recht behältst!
Sieh auf diese Meute, die dich Tag für Tag verspottet!
23 Ständig lärmen deine Feinde und lehnen sich gegen dich auf.
Vergiss ihre Schmähungen nicht!
Psalm 74
English Standard Version
Psalm 74
English Standard Version
Arise, O God, Defend Your Cause
A Maskil[a] of (A)Asaph.
74 O God, why do you (B)cast us off forever?
Why does your anger (C)smoke against (D)the sheep of your pasture?
2 (E)Remember your congregation, which you have (F)purchased of old,
which you have (G)redeemed to be (H)the tribe of your heritage!
Remember Mount Zion, (I)where you have dwelt.
3 Direct your steps to (J)the perpetual ruins;
the enemy has destroyed everything in the sanctuary!
4 Your foes have (K)roared in the midst of your meeting place;
(L)they set up their (M)own signs for (N)signs.
5 They were like those who swing (O)axes
in a forest of trees.[b]
6 And all its (P)carved wood
they broke down with hatchets and hammers.
7 They (Q)set your sanctuary on fire;
they (R)profaned (S)the dwelling place of your name,
bringing it down to the ground.
8 They (T)said to themselves, “We will utterly subdue them”;
they burned all the meeting places of God in the land.
9 We do not see our (U)signs;
(V)there is no longer any prophet,
and there is none among us who knows how long.
10 How long, O God, (W)is the foe to scoff?
Is the enemy to revile your name forever?
11 Why (X)do you hold back your hand, your right hand?
Take it from the fold of your garment[c] and destroy them!
12 Yet (Y)God my King is from of old,
working salvation in the midst of the earth.
13 You (Z)divided the sea by your might;
you (AA)broke the heads of (AB)the sea monsters[d] on the waters.
14 You crushed the heads of (AC)Leviathan;
you gave him as food for the creatures of the wilderness.
15 You (AD)split open springs and brooks;
you (AE)dried up ever-flowing streams.
16 Yours is the day, yours also the night;
you have established (AF)the heavenly lights and the sun.
17 You have (AG)fixed all the boundaries of the earth;
you have made (AH)summer and winter.
18 (AI)Remember this, O Lord, how the enemy scoffs,
and (AJ)a foolish people reviles your name.
19 Do not deliver the soul of your (AK)dove to the wild beasts;
(AL)do not forget the life of your poor forever.
20 Have regard for (AM)the covenant,
for (AN)the dark places of the land are full of the habitations of violence.
21 Let not (AO)the downtrodden (AP)turn back in shame;
let (AQ)the poor and needy praise your name.
22 Arise, O God, (AR)defend your cause;
(AS)remember how the foolish scoff at you all the day!
23 Do not forget the clamor of your foes,
(AT)the uproar of those who rise against you, which goes up continually!
Footnotes
- Psalm 74:1 Probably a musical or liturgical term
- Psalm 74:5 The meaning of the Hebrew is uncertain
- Psalm 74:11 Hebrew from your bosom
- Psalm 74:13 Or the great sea creatures
Salmos 74
Traducción en lenguaje actual
Salmos 74
Traducción en lenguaje actual
Dios mío, libera a tu pueblo
SALMO 74 (73)
Himno de Asaf.
74 Dios y pastor nuestro,
¿por qué nos rechazas?
¿Vas a estar siempre enojado
con este pueblo que es tu rebaño?
2 ¡No te olvides de nosotros!
Hace mucho tiempo nos compraste;
somos el pueblo que rescataste
para que fuéramos tuyos.
¡No te olvides de Jerusalén,
la montaña donde habitas!
3 Ven a ver tu templo:
para siempre ha quedado en ruinas;
¡todo lo destruyó el enemigo!
4 En el centro de tu ciudad,
tus enemigos rugieron como leones
y agitaron victoriosos sus banderas.
5 Como si fueran leñadores,
hacha en mano lo derribaron todo;
6 con hachas y martillos
destrozaron las paredes
talladas en madera.
7 No respetaron tu templo
sino que le prendieron fuego.
8 Lo redujeron a cenizas,
como a todas las sinagogas del país.
9 Ya no vemos ondear nuestras banderas;
ya no hay profetas entre nosotros,
ni hay tampoco quien sepa
cuánto más debemos aguantar.
10 Dios nuestro,
¿hasta cuándo el enemigo
va a seguir ofendiéndote
y burlándose de ti?
11 ¡Demuéstrales tu poder!
¡No te quedes allí
cruzado de brazos!
12 Desde tiempos antiguos
tú has sido nuestro Dios y rey;
en repetidas ocasiones
nos has dado la victoria.
13 Tú, con tu poder,
dividiste el mar en dos;
¡a los monstruos del mar
les partiste la cabeza!
14 Tú aplastaste contra el suelo
las cabezas del monstruo Leviatán,
y con su cuerpo sin vida
alimentaste a las fieras.
15 Tú hiciste que brotaran
ríos y manantiales,
pero también secaste por completo
ríos que parecían inagotables.
16 Tuyos son el día y la noche,
pues hiciste el sol y la luna;
17 tú fijaste los límites de la tierra,
y estableciste las estaciones del año.
18 Dios nuestro,
el enemigo se burla de ti;
gente malvada te ofende.
¡No se lo perdones!
19 Este pueblo tuyo
es frágil como una mariposa;
¡no te olvides de nosotros,
ni dejes que nos devoren
nuestros feroces enemigos!
20 Acuérdate de tu pacto,
porque en todas partes hay violencia.
21 No dejes que avergüencen
al pobre y al humilde;
haz que tus enemigos te alaben.
22 ¡Vamos, Dios nuestro, defiéndete!
Esos malvados no dejan de ofenderte;
¡no se lo perdones!
23 ¡No les perdones a tus enemigos
tanto griterío y alboroto!
Psaltaren 74
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Psaltaren 74
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gud, ditt tempel ligger i ruiner
74 Gud, varför har du förkastat oss för evigt? Varför är du vred på oss som lever som får på dina egna ängar?
2 Kom ihåg att vi är ditt folk, som du i gamla tider befriade från slaveri och gjorde till din egendom! Du utvalde Jerusalem som ditt hem på jorden!
3 Vandra genom de fruktansvärda ruinerna i staden och se hur fienden har ödelagt ditt tempel!
4 Där har de vrålat ut sitt segerrop och ställt upp sina avgudar som tecken på sin seger.
5-6 Allt ligger i spillror och liknar en skog som skövlats. De kom med sina hammare och yxor och vandaliserade och slog sönder de dyrbara träpanelerna.
7 De satte eld på templet, så att det brann ner till grunden. Ditt tempel, Herre, där vi tillbad dig!
8 Låt oss utplåna varje spår av Gud, sa de, och gick genom hela landet och brände ner alla gudstjänsthus där vi hade tillbett dig.
9-10 Det finns inget kvar som visar att vi är ditt folk. Profeterna är borta. Vem kan säga när allt detta kommer att sluta? Hur länge, Gud, kommer du att tillåta våra fiender att håna dig? Ska de för all framtid få dra ditt namn i smutsen?
11 Varför griper du inte in? Varför står du med händerna i kors? Nej, höj din starka hand och visa din makt!
12 Gud, sedan urminnes tid har du varit vår kung. Du har ofta räddat landet.
13-14 Med din styrka delade du Röda havet. Du krossade sjöodjurets huvud, och dess kropp gav du som mat åt ökenstammarna!
15 På din befallning rann källorna upp för att ge vatten åt ditt folk, för att sedan låta starka strömmar torka ut.
16 Du skapade dag och natt, och månen, stjärnorna och solen tillhör dig.
17 Hela världen är i dina händer. Du skapade också sommaren och vintern.
18 Men se, Herre, hur fienderna hånskrattar åt dig. Se hur oförskämda de är då de hädar ditt namn.
19 Herre, fräls oss! Utlämna inte ditt folk åt dessa rovdjur, för du vet hur hjälplösa vi är.
20 Kom ihåg ditt löfte! Landet är fyllt av mörker, och våldet breder ut sig till varje hörn.
21 Herre, låt inte ditt nertrampade folk ständigt förolämpas! Ge de fattiga och behövande orsak att prisa ditt namn!
22 Res dig, Gud, och försvara oss inför våra fiender. Kom ihåg de förolämpningar dessa upprorsmakare har vräkt ur sig mot dig dag efter dag.
23 Ha inte överseende med dina fienders skrik och smädelser som bara blir värre och värre.
Psalm 74
New International Version
Psalm 74
New International Version
Psalm 74
A maskil[a] of Asaph.
1 O God, why have you rejected(A) us forever?(B)
Why does your anger smolder against the sheep of your pasture?(C)
2 Remember the nation you purchased(D) long ago,(E)
the people of your inheritance,(F) whom you redeemed(G)—
Mount Zion,(H) where you dwelt.(I)
3 Turn your steps toward these everlasting ruins,(J)
all this destruction the enemy has brought on the sanctuary.
4 Your foes roared(K) in the place where you met with us;
they set up their standards(L) as signs.
5 They behaved like men wielding axes
to cut through a thicket of trees.(M)
6 They smashed all the carved(N) paneling
with their axes and hatchets.
7 They burned your sanctuary to the ground;
they defiled(O) the dwelling place(P) of your Name.(Q)
8 They said in their hearts, “We will crush(R) them completely!”
They burned(S) every place where God was worshiped in the land.
9 We are given no signs from God;(T)
no prophets(U) are left,
and none of us knows how long this will be.
10 How long(V) will the enemy mock(W) you, God?
Will the foe revile(X) your name forever?
11 Why do you hold back your hand, your right hand?(Y)
Take it from the folds of your garment(Z) and destroy them!
13 It was you who split open the sea(AC) by your power;
you broke the heads of the monster(AD) in the waters.
14 It was you who crushed the heads of Leviathan(AE)
and gave it as food to the creatures of the desert.(AF)
15 It was you who opened up springs(AG) and streams;
you dried up(AH) the ever-flowing rivers.
16 The day is yours, and yours also the night;
you established the sun and moon.(AI)
17 It was you who set all the boundaries(AJ) of the earth;
you made both summer and winter.(AK)
18 Remember how the enemy has mocked you, Lord,
how foolish people(AL) have reviled your name.
19 Do not hand over the life of your dove(AM) to wild beasts;
do not forget the lives of your afflicted(AN) people forever.
20 Have regard for your covenant,(AO)
because haunts of violence fill the dark places(AP) of the land.
21 Do not let the oppressed(AQ) retreat in disgrace;
may the poor and needy(AR) praise your name.
22 Rise up,(AS) O God, and defend your cause;
remember how fools(AT) mock you all day long.
23 Do not ignore the clamor(AU) of your adversaries,(AV)
the uproar(AW) of your enemies,(AX) which rises continually.
Footnotes
- Psalm 74:1 Title: Probably a literary or musical term
Hoffnung für Alle (HOF)
Hoffnung für Alle® (Hope for All) Copyright © 1983, 1996, 2002 by Biblica, Inc.®
English Standard Version (ESV) 
The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®), © 2001 by Crossway, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV Text Edition: 2025.
Traducción en lenguaje actual (TLA)
Copyright © 2000 by United Bible Societies
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.