Add parallel Print Page Options

Hiskias samling

(25:1—29:27)

25 Dessa är ytterligare ordspråk av Salomo, samlade av Juda kung Hiskias män.

Det är Guds ära att dölja
    och kungens ära att utforska.
Himlens höjd, jordens djup och kungens tankar
    är sådant som människan inte kan fatta.

När man tar bort slagget från silvret,
    får silversmeden bra material.
När man rensar ut de korrumperade männen från kungens hov,
    befästs hans tron i rättfärdighet.

Förhäv dig inte inför kungen,
    ställ dig inte på de storas plats.
Det är bättre att bli erbjuden en högre position
    än att behöva lämna sin plats till någon mer ansedd.

Vad du sett med egna ögon,
    ska du inte vara för snabb med att dra upp i rätten.
För vad ska du göra
    om din motpart får dig att skämmas?

Gör upp med din medmänniska,
    men bryt inte någon annans förtroende,
10 för den som hör det kan då skämma ut dig
    och du blir aldrig av med ditt dåliga rykte.

11 Som guldäpplen på ett silverfat
    är ord som talas i rätt tid.
12 Som en ring av guld, som ett smycke av finaste guld
    är den vises förmaning inför ett lyssnande öra.

13 Som svalkande snö i skördetiden är en pålitlig budbärare
    för den som skickar honom.
    Han ger sin herre friska krafter.
14 Som moln och vind utan regn är den
    som skryter med gåvor han inte ger.

15 Med tålamod kan härskare övertalas,
    milt tal kan bryta ben.

16 Har du hittat honung, ät inte för mycket,
    för då kommer du att kräkas.
17 Besök inte din granne för ofta,
    för då tröttnar han och börjar avsky dig.

18 En klubba, ett svärd eller en vass pil
    är den som vittnar falskt mot sin medmänniska.
19 Som en dålig tand eller en förlamad fot
    är förtröstan på en svekfull människa i nödens tid.
20 Som att klä av sig en kall vinterdag eller hälla syra i ett sår
    är sånger som sjungs för ett sorgset hjärta.

21 Om din fiende är hungrig, ge honom något att äta.
    Och om han är törstig, ge honom något att dricka.
22 Då samlar du glödande kol på hans huvud,
    och Herren ska belöna dig.

23 Liksom vinden från norr för med sig kyla,
    så orsakar skvaller ilska.

24 Det är bättre att bo i ett hörn på taket
    än att dela hus med en grälsjuk kvinna.

25 Som kallt vatten för den törstige
    är goda nyheter från ett fjärran land.
26 Som en grumlad källa och en förgiftad brunn
    är en rättfärdig som ger efter för en gudlös.

27 Det är inte bra att äta för mycket honung,
    inte heller är det hedervärt att söka sin egen ära.

28 Som en stad med nedrivna murar
    är den som inte kan behärska sig.

26 Heder passar ihop med dårar lika lite
    som snö med sommaren och regn med skördetiden.
Som en sparv som flyger bort och en svala i flykt
    passerar en grundlös förbannelse.
Piska åt hästen, betsel åt åsnan
    och ris åt dårens rygg!
Svara inte en dåre på hans dumma sätt,
    för då gör du dig själv likadan som han.
Svara dåren på hans dumma sätt,
    annars kan han betrakta sig själv som vis.
Den som sänder bud med en dåre
    kan lika gärna hugga av sig fötterna och ta emot olyckan.
Som en förlamads ben
    hänger ordspråk från dårens mun.
Att hedra en dåre är
    som att binda fast en sten i slangbågen.
Som en törntagg i en berusad mans hand
    är ett ordspråk i en dåres mun.
10 Som en bågskytt som genomborrar alla
    är den som lejer en dåre eller vilken förbipasserande som helst.
11 Hunden vänder åter till sina spyor,
    och dåren upprepar sina dumheter.
12 Ser du en man som tror sig vara vis,
    finns det mer hopp om en dåre än om honom.
13 Den late säger:
    ”Det är ett rasande lejon på vägen, ett lejon på gatan!”
14 Som en dörr vänder sig på sina gångjärn
    vänder sig den late i sängen.
15 Den late stoppar handen i skålen
    men orkar inte föra den åter till munnen.
16 Den late anser sig vara visare
    än sju män som ger insiktsfulla svar.

17 Som att gripa tag i öronen på en hund som springer förbi
    är det att ge sig in i andras gräl.

18 Som en galning som skjuter iväg
    brandfacklor, pilar och död
19 är den som lurar sin medmänniska
    och säger: ”Jag skämtade bara.”

20 Elden slocknar när veden tar slut,
    och grälet tar slut när den som skvallrar går sin väg.
21 Kol för glöd, ved för eld,
    en grälmakare för att bråk och kiv ska flamma upp.
22 Skvaller är läckerbitar
    som slinker ner i människans inre.

23 Som glasyr på lera är
    glödande läppar hos en illasinnad.
24 Den hatiske hycklar med sitt tal,
    och i sitt inre bär han på svek.
25 Han talar nådefullt, men tro honom inte,
    för i hans innersta finns sju avskyvärda ting.
26 Även om han så listigt kan dölja sitt hat
    blir hans ondska ändå uppenbar för alla.
27 Den som gräver en grop faller själv i den.
    Den som sätter en sten i rullning får den själv över sig.
28 Den lögnaktige hatar dem som han sårar med sina ord,
    och smickraren bringar fördärv.

27 Skryt inte över morgondagen,
    du vet ju inte vad den för med sig.

Låt någon annan prisa dig, gör det inte själv,
    utan en främling, inte din egen mun.

Stenen är tung och sanden en börda,
    men den dummes förargelse är tyngre än dessa båda.

Vreden är grym och raseriet en störtflod,
    men vem kan stå ut med svartsjuka?

Öppen kritik är bättre
    än dold kärlek.

Den älskades slag sker i trofasthet,
    men en fiende ger överflödiga kyssar.

Den mätte avskyr honung,
    men för den hungrige smakar det beska sött.

Som en fågel som flytt från sitt bo
    är den som fått fly från sitt hem.

Olja och rökelse gör hjärtat glatt,
    så kommer också ett inre välbefinnande från en väns råd.

10 Överge inte din egen eller din fars vän,
    och sök inte upp en släkting när du är i nöd.
    En nära granne är bättre än en bror långt borta.

11 Min son, bli vis och därmed min glädje.
    Då kan jag bemöta alla som ringaktar mig.

12 Den kloke ser faran och sätter sig i säkerhet.
    De okunniga går bara vidare och får sedan lida för det.

13 Ta manteln av den som gått i borgen för en främling,
    kräv pant av en okänd.

14 Om någon med hög röst välsignar sin medmänniska tidigt på morgonen,
    kommer det att tas som en förbannelse.

15 En tjatig kvinna är som
    ihållande takdropp en regnig dag.
16 Att hejda henne är som att försöka stoppa vinden
    eller hålla fast olja med handen.

17 Järn slipas mot järn
    och den ena människan mot den andra.

18 Den som vårdar ett fikonträd får äta dess frukt,
    och den som har omsorg om sin herre blir belönad.

19 Som ansiktet speglar sig i vattnet,
    så speglar människohjärtan sig i varandra.[a]
20 Dödsriket och avgrunden får aldrig nog,
    inte heller människans ögon.

21 Silver prövas i degeln och guld i smältugnen,
    men en människa prövas genom sitt rykte.

22 Du kan krossa den dumme i morteln och mala honom med kornen,
    men hans dårskap går aldrig ur honom.

23 Håll ett öga på hur fåren har det
    och ta väl hand om dina hjordar.
24 Rikedomar består inte för evigt,
    ej heller ett diadem från generation till generation.
25 När hö bärgas in och nytt gräs växer fram
    och foder samlas in från bergen,
26 då har du lamm så att du får kläder,
    getter för betalning av åkermark,
27 och gott om getmjölk till föda åt dig och din familj
    samt till livsuppehälle för dina tjänarinnor.

28 De onda flyr fastän ingen förföljer dem,
    men den rättfärdige är trygg som ett lejon.
Ett land i uppror har många härskare,
    men en förståndig och kunnig ledare får ordningen att råda.

En fattig herre som förtrycker de fattiga
    är ett slagregn som förstör skörden.

De som inte rättar sig efter lagen prisar de onda,
    men de som håller lagen bekämpar dem.

De onda förstår inte vad som är rätt,
    men de som söker Herren vet allt.

Det är bättre att vara fattig och leva ett klanderfritt liv
    än att vara rik och leva ohederligt.

Den som lyder lagen är en förståndig son,
    men den som gör sällskap med frossare skämmer ut sin far.

Den som ökar sin rikedom genom ocker och räntor
    samlar åt den som hjälper de fattiga.

Om någon inte vill lyssna till lagen,
    blir även hans bön avskyvärd.

10 Den som leder de rättsinniga in på en ond väg
    faller själv i sin egen grop,
    men de oförvitliga får ärva det goda.

11 Den rike håller sig själv för vis,
    men en fattig man med insikt genomskådar honom.

12 När de rättfärdiga triumferar är lyckan stor,
    men när de gudlösa regerar gömmer sig folket.

13 Den som döljer sin synd blir aldrig lycklig,
    men den som bekänner den och ångrar sig möts med barmhärtighet.

14 Lycklig är den som alltid fruktar,
    den som förhärdar sig drabbas av olycka.

15 Som ett rytande lejon eller en björn som går till anfall
    är en ond härskare över ett maktlöst folk.

16 En furste som saknar vett är en förtryckare,
    men den som hatar orätt vinning får leva länge.

17 En mördare är på flykt ända till sin död,
    och ingen får hjälpa honom.

18 Den som lever ett klanderfritt liv blir räddad,
    men den som går orätta vägar kommer plötsligt att falla.

19 Den som odlar sin mark har tillräckligt med mat,
    men den som jagar efter tomhet blir utfattig.

20 Den trogne får rika välsignelser,
    men den som snabbt försöker bli rik kommer att få sitt straff.

21 Det är inte rätt att vara partisk,
    men ändå gör många orätt för en bit bröd.

22 Den girige strävar ivrigt efter rikedom
    och vet inte att fattigdom väntar honom.

23 Den som tillrättavisar uppskattas
    mer än den som smickrar.

24 Den som stjäl från någon av sina föräldrar
    och säger: ”Vad är det för fel med det?”
    är inte bättre än en fördärvare.

25 Den girige skapar tvist,
    men att lita på Herren ger riklig belöning.

26 Den som litar på sig själv är en dåre,
    men den som lever vist kan vara trygg.

27 Den som ger åt de fattiga
    ska ingenting sakna,

men den som blundar för dem
    kommer att förbannas av många.

28 När de ogudaktiga kommer till makten gömmer sig folket,
    men när de försvinner lever de rättfärdiga upp.

29 Den som trots upprepad tillrättavisning
    inte ändrar sig och inte heller accepterar kritik,
får stora problem och kan inte räddas.

Då de rättfärdiga är många gläder sig folket,
    men när de gudlösa regerar suckar man.

Den som är vis gör sin far glad,
    men den som går till prostituerade slösar bort en förmögenhet.

Med rättvisa bygger en kung upp landet,
    men med allt ökade pålagor ruinerar han det.

Den som smickrar sin medmänniska
    breder ut ett nät för hans fötter.

Den onde snärjs i sin synd,
    men den rättfärdige kan sjunga och glädja sig.

Den rättfärdige känner till de fattigas rättigheter,
    men den gudlöse känner inget medlidande.

Hädare kan hetsa upp en hel stad,
    men de visa lugnar ner vreden.

Om den vise går till rätta med den dumme
    blir det bara ilska och skratt och ingen ro.

10 Blodtörstiga människor hatar den oskyldige
    och försöker ta den rättsinniges liv.[b]

11 En dåre ger fritt utlopp för sitt temperament,
    men den vise behärskar sig.

12 Om en regent lyssnar på lögner,
    har han snart bara skurkar i sin tjänst.

13 Den fattige och förtryckaren har det gemensamt
    att Herren ger bådas ögon ljus.

14 Om en kung skaffar de fattiga rätt
    kommer hans tron för alltid att bestå.

15 Tillrättavisningens ris ger vishet,
    men ett ouppfostrat barn skämmer ut sin mor.

16 När de ogudaktiga blir fler ökar synden,
    men de rättfärdiga ska se deras fall.

17 Uppfostra din son,
    så ska han ge dig förnöjsamhet och glädje.

18 Utan uppenbarelse blir folket förvildat,
    men lycklig är den som håller lagen.

19 En tjänare kan inte tillrättavisas med bara ord.
    Även om han förstår, lyder han inte.

20 Ser du en man som snabbt tar till orda,
    så finns det större hopp om en dåre än om honom.

21 Om man skämmer bort en tjänare redan från ungdomen,
    blir han till sist ett bekymmer[c].

22 En argsint man vållar strid,
    och den hetlevrade syndar ofta.

23 Högfärd leder till förödmjukelse,
    men den ödmjuke blir ärad.

24 Den som delar bytet med en tjuv hatar sig själv.
    Han ställs under ed men vittnar inte.

25 Människofruktan är en snara,
    men den som förtröstar på Herren är trygg.

26 Många söker audiens hos den styrande,
    men från Herren får var och en rättvisa.

27 De rättfärdiga avskyr den som gör orätt,
    och de gudlösa avskyr den som lever rätt.

Footnotes

  1. 27:19 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 29:10 Eller: Blodtörstiga människor hatar den oskyldige, men de rättsinniga försöker rädda hans liv.
  3. 29:21 Det hebreiska ordets betydelse är okänd.