12 (A) Tänk på din Skapare

        i din ungdoms dagar,[a]
    innan de onda dagarna kommer
        och åren då du säger:
            ”De ger mig ingen glädje” –
innan solen och ljuset
    och månen och stjärnorna
        förmörkas
    och molnen kommer åter
        efter regnet,
(B) då husets väktare darrar
        och de starka männen[b] sviker,

då malerskorna[c] slutat mala

        eftersom de blivit så få
    och spejarna[d] har det mörkt
        i sina gluggar,
då båda portarna
        mot gatan[e] stängs till
    och ljudet från kvarnen försvagas,
        då man vaknar av fågelsång
    och sångens alla döttrar
        sänker rösten,
då man är rädd för var backe
    och farorna på vägen,
        då mandelträdet[f] blommar,
    gräshoppan släpar sig fram
        och kaprisknoppen[g] saknar kraft,
    då människan går till
        sin eviga boning
    och gråtarna går omkring
        på gatan,

innan silvertråden brister

        och guldskålen slås sönder,
    innan krukan vid källan krossas
        och hjulet går sönder
            vid brunnen,
(C) då stoftet vänder åter
        till jorden det kom från
    och anden vänder åter
        till Gud som gav den.

(D) Förgängligt, förgängligt!
        säger Predikaren.
    Allt är förgängligt!

Slutord

(E) För övrigt var Predikaren en vis man som ständigt undervisade folket[h]. Han övervägde, utforskade och författade många ordspråk[i]. 10 Predikaren sökte finna de rätta orden och skriva sanningens ord rakt och rätt.

11 (F) De visas ord är som uddar,
    som indrivna spikar
        är deras samlade tänkespråk.
    De är gåvor
        från en och samma Herde.

12 För övrigt, min son,
        låt varna dig!
    Det är ingen ände
        på det myckna bokskrivandet,
    och mycket studerande
        gör kroppen trött.

13 (G) Detta är slutsatsen,
        när allt blivit hört:
    Frukta Gud
        och håll hans bud,
    det gäller alla människor[j].
14 (H) För Gud ska föra fram
        alla gärningar vid domen,
    med allt som är fördolt,
        både gott och ont.

Footnotes

  1. 12:1 Tänk på din Skapare i din ungdoms dagar   Som Salomo i sin ungdom (1 Kung 3:3f).
  2. 12:3 husets väktare … de starka männen   Troligen armarna och benen.
  3. 12:3 malerskorna   Tänderna. Mjöl maldes dagligen av hushållets kvinnor.
  4. 12:3 spejarna   Ögonen (jfr Dom 5:28, 2 Sam 6:16).
  5. 12:4 portarna mot gatan   Öronen. Städer och hus stängde sina portar vid skymningen.
  6. 12:5 mandelträdet   Får vita blommor på våren (jfr Jer 1:11 med not). Står för håret (jfr Ords 16:31).
  7. 12:5 kaprisknoppen är utan kraft   Tolkas vanligen som minskad sexuell lust.
  8. 12:9 undervisade folket   Se t ex 1 Kung 8 (tempelinvigningen) och 10:8, 24 (utländska gäster).
  9. 12:9 många ordspråk   Enligt 1 Kung 4:32 skrev Salomo 3000 ordspråk. Se Ords 10-29.
  10. 12:13 det gäller alla människor   Ordagrant: ”för detta är hela människan”.

12 Remember(A) your Creator
    in the days of your youth,
before the days of trouble(B) come
    and the years approach when you will say,
    “I find no pleasure in them”—
before the sun and the light
    and the moon and the stars grow dark,
    and the clouds return after the rain;
when the keepers of the house tremble,
    and the strong men stoop,
when the grinders cease because they are few,
    and those looking through the windows grow dim;
when the doors to the street are closed
    and the sound of grinding fades;
when people rise up at the sound of birds,
    but all their songs grow faint;(C)
when people are afraid of heights
    and of dangers in the streets;
when the almond tree blossoms
    and the grasshopper drags itself along
    and desire no longer is stirred.
Then people go to their eternal home(D)
    and mourners(E) go about the streets.

Remember him—before the silver cord is severed,
    and the golden bowl is broken;
before the pitcher is shattered at the spring,
    and the wheel broken at the well,
and the dust returns(F) to the ground it came from,
    and the spirit returns to God(G) who gave it.(H)

“Meaningless! Meaningless!” says the Teacher.[a](I)
    “Everything is meaningless!(J)

The Conclusion of the Matter

Not only was the Teacher wise, but he also imparted knowledge to the people. He pondered and searched out and set in order many proverbs.(K) 10 The Teacher(L) searched to find just the right words, and what he wrote was upright and true.(M)

11 The words of the wise are like goads, their collected sayings like firmly embedded nails(N)—given by one shepherd.[b] 12 Be warned, my son, of anything in addition to them.

Of making many books there is no end, and much study wearies the body.(O)

13 Now all has been heard;
    here is the conclusion of the matter:
Fear God(P) and keep his commandments,(Q)
    for this is the duty of all mankind.(R)
14 For God will bring every deed into judgment,(S)
    including every hidden thing,(T)
    whether it is good or evil.

Footnotes

  1. Ecclesiastes 12:8 Or the leader of the assembly; also in verses 9 and 10
  2. Ecclesiastes 12:11 Or Shepherd