Matteus 27
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Det judiska rådet vill se Jesus dömd till döden
(Mark 15:1; Luk 23:1; Joh 18:28)
27 Tidigt nästa morgon beslöt alla översteprästerna och folkets ledare att de skulle försöka få Jesus avrättad. 2 Sedan lät de binda Jesus och förde bort honom och överlämnade honom till Pilatus, den romerska landshövdingen.[a]
Judas begår självmord
(Apg 1:16-20)
3 Men när Judas, som hade förrått honom, såg att man dömt Jesus ångrade han sig. Han gick tillbaka till översteprästerna och folkets ledare med de trettio silvermynten. 4 ”Jag har syndat”, sa han, ”för jag har förrått en oskyldig människa.” ”Jaha, och vad har det med oss att göra?” svarade de. ”Det är väl ditt problem.”
5 Då slängde Judas pengarna in i templet och gick bort och hängde sig.
6 Men översteprästerna samlade ihop pengarna och sa: ”De kan inte läggas i offerkistan, för de är pengar som betalats för ett mord.” 7 Så bestämde man sig istället för att köpa Krukmakaråkern till gravplats för främlingar. 8 Det är därför denna åker fortfarande kallas ”Blodsåkern”. 9 Så gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jeremia: ”De tog de trettio silvermynten, det pris som han värderats till av Israels folk, 10 och köpte en åker av krukmakarna, precis som Herren befallt mig.”[b]
Jesus förhörs av Pilatus
(Mark 15:2-5; Luk 23:2-5; Joh 18:29-38)
11 Jesus ställdes nu inför den romerska landshövdingen, som frågade honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”
12 Men när översteprästerna och folkets ledare började anklaga honom svarade han inte. 13 ”Hör du inte hur mycket de anklagar dig för?” undrade Pilatus. 14 Men till landshövdingens stora förvåning svarade inte Jesus på en enda fråga.
Pilatus dömer Jesus till döden
(Mark 15:6-15; Luk 23:13-25; Joh 18:39—19:16)
15 Vid påskhögtiden brukade landshövdingen alltid frige en fånge, vem som helst som folket ville ha fri. 16 Och just då satt en ökänd brottsling i fängelset. Han hette Jesus Barabbas. 17 När folket samlades frågade Pilatus dem: ”Vem ska jag släppa fri, Jesus Barabbas eller den Jesus som kallas Messias?” 18 Pilatus visste mycket väl att de hade överlämnat Jesus åt honom för att de var avundsjuka på Jesus.
19 Medan Pilatus satt där på domstolen fick han också ett meddelande från sin hustru, som varnade honom: ”Lämna den här rättfärdige mannen ifred, för jag har haft fruktansvärda mardrömmar i natt för hans skull.”
20 Men översteprästerna och folkets ledare övertalade folket att kräva att Barabbas skulle friges och att Jesus skulle dödas. 21 Så när landshövdingen nu frågade: ”Vilken av dessa två ska jag släppa?” ropade folket: ”Barabbas!”
22 ”Vad ska jag då göra med Jesus som kallas Messias?” undrade Pilatus. ”Låt honom bli korsfäst!” sa alla.
23 ”Men vad har han gjort för ont?” frågade Pilatus. Då ropade de ännu högre: ”Låt honom bli korsfäst!”
24 Och när Pilatus till slut insåg att ingenting hjälpte och att folket när som helst kunde ställa till med upplopp, tog han vatten och tvättade sina händer inför folkmassan och sa: ”Jag är oskyldig till den här mannens blod. Ansvaret är ert!”
25 Folket skrek tillbaka: ”Låt hans blod komma över oss och våra barn!”[c]
26 Då gav Pilatus efter och släppte Barabbas, men Jesus lät han piska och överlämnade honom sedan till att korsfästas.
De romerska soldaterna hånar Jesus
(Mark 15:16-20; Joh 19:2-3)
27 Landshövdingens soldater tog honom först till residenset, där hela vaktstyrkan kallades samman. 28 De tog av honom hans kläder och satte på honom en röd[d] soldatkappa 29 och gjorde en krona av törnen och de satte den på hans huvud. Sedan satte de en käpp i hans högra hand och föll på knä inför honom och hånade honom. ”Leve judarnas kung!” ropade de. 30 De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet.
31 Efter att ha hånat honom tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästas.
Jesus korsfästs
(Mark 15:21-32; Luk 23:26-43; Joh 19:17-24)
32 På vägen dit mötte de en man från Kyrene[e] som hette Simon. Honom tvingade de att bära Jesus kors. 33 Och när de kom ut till ett ställe som kallas Golgota, (vilket betyder Skalleplatsen), 34 gav de Jesus vin blandat med galla.[f] Men när han smakade på det, ville han inte dricka.
35 Sedan korsfäste de honom och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott, 36 och satte sig sedan ner för att vakta honom. 37 Ovanför Jesus huvud hade man satt upp en skylt för att visa vad han anklagades för, och texten löd: Detta är Jesus, judarnas kung.
38 Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom. 39 De som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet 40 och sa: ”Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? Om du är Guds Son, så rädda dig själv nu och kliv ner från korset!”
41 Även översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare gjorde sig lustiga över honom. 42 ”Han var bra på att rädda andra”, sa de, ”men han kan inte rädda sig själv! Skulle han vara Israels kung? Ja, om han kliver ner från korset, då ska vi tro på honom! 43 Han förlitar sig ju på Gud. Låt nu Gud rädda honom, eftersom han älskar honom.[g] Han har ju sagt att han är Guds Son.”
44 Och på samma sätt blev han hånad av de båda brottslingar som var korsfästa tillsammans med honom.
Jesus dör på korset
(Mark 15:33-41; Luk 23:44-49; Joh 19:28-30)
45 När klockan var tolv blev det mörkt över hela jorden, och mörkret varade ända fram till klockan tre. 46 Och när klockan var runt tre ropade Jesus med hög röst: ”Eli, Eli, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”).[h]
47 Några av dem som stod där hörde det och sa: ”Han ropar på Elia!”[i] 48 En av dem sprang snabbt bort och fyllde en svamp med surt vin och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. 49 Men de andra sa: ”Låt oss se om Elia kommer och räddar honom!”
50 Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. 51 Och se, då brast förhänget i templet[j] i två delar, uppifrån och ända ned. Marken skakade och klipporna bröts sönder, 52 gravarna öppnade sig, och många avlidna heligas kroppar uppstod till liv. 53 De lämnade sina gravar, och när Jesus hade uppstått från de döda, gick de in i den heliga staden och visade sig för många.
54 Den romerska officeren och de soldater som höll vakt blev fruktansvärt rädda när de såg jordbävningen och allt som hände, och de ropade: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”
55 Många kvinnor stod också en bit bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att hjälpa honom. 56 Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var mor till Jakob och Josef, och modern till Sebedaios söner.
Jesus begravs
(Mark 15:42-47; Luk 23:50-56; Joh 19:38-42)
57 På kvällen kom Josef, en rik man från Arimataia, som också hade blivit en av Jesus lärjungar. 58 Han gick till Pilatus och bad om Jesus kropp, och Pilatus gav order om att den skulle lämnas till honom. 59 Josef tog då kroppen, lindade den i rent linnetyg 60 och lade den i en ny grav, som han hade låtit hugga ut i berget till sig själv. Sedan rullade han en stor sten framför ingången till graven och gick därifrån. 61 Både Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt i närheten av graven.
Vakter placeras vid graven
62 Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen[k], kom översteprästerna och fariseerna till Pilatus 63 och sa: ”Vi har kommit att tänka på att den lögnaren en gång, medan han fortfarande levde, sa att han skulle uppstå efter tre dagar. 64 Ge därför order om att graven bevakas i tre dagar, så att hans lärjungar inte kan komma och stjäla kroppen och sedan säga till alla att han har uppstått från de döda. För då skulle det senare bedrägeriet bli ännu större än det förra.” 65 Pilatus svarade: ”Jag ska ge er vakter. Bevaka sedan graven så gott ni kan.”
66 Och de gick iväg och förseglade graven och placerade ut vakter.
Footnotes
- 27:2 Det judiska rådet hade inte rätt att verkställa dödsstraff, utan måste överlämna dessa fall till de romerska myndigheterna.
- 27:10 Citatet är en blandning av Sak 11:12-13 och flera ställen i Jeremia, bl.a. Jer 19:1-13; 32:6-9.
- 27:25 Ett sätt att uttrycka att de tog på sig ansvaret för Jesus avrättning kollektivt, inklusive deras barn.
- 27:28 Den röda färgen var en symbol för kunglig makt.
- 27:32 Kyrene var en stad i Libyen.
- 27:34 Vin blandat med galla var ett narkotiskt bedövningsmedel man gav till dem som skulle korsfästas.
- 27:43 Se Ps 22:9.
- 27:46 Jesus citerar Ps 22:2 på arameiska.
- 27:47 Jfr 2 Kung 2:1-11.
- 27:51 Framför det allra heligaste, ett rum längst in i templet, platsen för Guds närvaro. Den ende som fick gå in där var översteprästen, när han en gång om året offrade blod för att folket skulle få sina synder förlåtna.
- 27:62 Dagen efter förberedelsedagen var judarnas sabbat, den sjunde dagen, alltså lördagen.
SAN MATEO 27
Jacalteco, Oriental
Yet yilaxto Comam Jesús sata naj Pilato
27 Haxa yet issajbilo xin, islahtiˈn̈en isba ebnaj iswiˈehal yin̈ ebnaj sacerdote, yeb ebnaj ichamta winaj iswiˈehal con̈ob tuˈ yin̈ tzet chu yakˈlax camo Comam Jesús. 2 Lahwi tuˈ iscˈalnayo ebnaj Comam, yinito ebnaj Comam sata naj gobernador ah Roma chiyij Poncio Pilato.
Iscamical naj Judas
3 Wal naj Judas, naj anico Comam yul iskˈab ebnaj tuˈ, hayet yilni naj ta cawxico camical yiban̈ Comam, istac iscˈul naj yu istxˈojal iswatxˈe tuˈ, isto naj yakˈnopaxo chˈen treinta plata tet ebnaj iswiˈehal yin̈ ebnaj sacerdote yeb tet ebnaj iswiˈehal con̈ob, 4 yalni naj tet ebnaj:
―Caw mawaco inmulan, yuto mawacojan huneˈ naj machi ismul yul iskˈab camical, ẍi naj. Istakˈwi ebnaj tet naj:
―¡Tzet jocan̈ tawin̈, ila tzet chawute haba! ẍi ebnaj.
5 Hayet yaben naj huneˈ tuˈ xin istiẍnicanicto naj chˈen melyu tuˈ yul yatut Comam Dios. Lahwi tuˈ isto naj istˈun̈bano isba.
6 Ebnaj iswiˈehal yin̈ ebnaj sacerdote issicˈcan̈ ebnaj chˈen melyu tuˈ, yalni ebnaj:
―Huntekˈan chˈen melyu tiˈ mach chu jahnayto chˈen xol chˈen ofrenda, yuto istohol camical ye chˈen, ẍi ebnaj.
7 Islahtiˈn̈en isba ebnaj, islokˈni ebnaj huneˈ txˈo txˈotxˈ chihallax: “Istxˈotxˈ naj watxˈem xi,” yu yoc camposantohal bay chimujlax anma nan con̈obal chicam bey yul con̈ob Jerusalén tuˈ. 8 Yuxin Istxˈotxˈal Chicˈ occano isbiho huneˈ txˈo txˈotxˈ tuˈ, haˈ xin chihallax yin̈ txˈotxˈ tinan̈. 9 Hac tuˈ yu yijni isba tzet halbilcano yu naj Jeremías, yet yalni naj: “Yican̈ ebnaj chˈen treinta plata, chˈen yakˈ ebnaj Israel istoholo huneˈ naj. 10 Yin̈ chˈen xin islokˈ ebnaj istxˈotxˈ naj watxˈem xi, hac tuˈ yu yalni Comam Dios Jahawil wetan,” ẍicano naj Jeremías yul Yum Comam Dios.
Yet yilaxto Comam Jesús sata naj Pilato
11 Yet ayco Comam Jesús sata naj Pilato iskˈamben naj tet Comam:
―¿Tom yahawil anma Israel hawehi? ẍi naj. Istakˈwi Comam:
―Hoˈ, yeli hacaˈ hawalni tiˈ, ẍi Comam.
12 Wal ebnaj iswiˈehal ebnaj sacerdote yeb ebnaj iswiˈehal con̈ob, caw oc ebnaj akˈocˈule yin̈ Comam. Yajaˈ wal Comam xin maẍticˈa takˈwi ninoj. 13 Yuxin yal naj Pilato tet Comam:
―¿Tom mach chawabe tzet chal ebnaj tiˈ tawin̈? ẍi naj.
14 Yajaˈ maẍticˈa takˈwi Comam tet naj Pilato tuˈ, yuxin caw cˈayilo iscˈul naj yin̈ Comam.
Yet iscawxelaxico camical yiban̈ Comam Jesús
15 Yin̈ hunun kˈin̈ Pascua chisbejtzo naj gobernador tuˈ hunun ebnaj presowom, yajaˈ haˈticˈa mac chal iscˈul anma haˈ chibejtzolaxi. 16 Cˈuxan xin ayco huneˈ naj Barrabás isbi yul preso, caw ohtabil naj yu anma. 17 Yet cutxanico anma tuˈ iskˈamben naj Pilato tet anma:
―¿Mac cheyoche chinbejtzohan, tom naj Barrabás mato naj Jesús, naj cheyal Cristohal? ẍi naj.
18 Yal naj huneˈ tuˈ yuto yohta naj ta yu ayco ishowal ebnaj iswiˈehal sacerdote yin̈ Comam yuxin ilaxto Comam sata naj.
19 Yet ayicto naj Pilato yul iscapil tuˈ, yapni tzotiˈ tet naj yu yixal hacaˈ tiˈ: “Mach chawaco haba xol ebnaj yin̈ huneˈ naj machi ismul tuˈ, yuto hayet may akˈbal ay huneˈ inwayican caw xiwquilta yin̈ naj,” ẍito ix tet naj.
20 Wal ebnaj iswiˈehal yin̈ ebnaj sacerdote yeb ebnaj ichamta winaj yul con̈ob tuˈ, oc ebnaj akˈocˈule tet anma ta chala ta chibejtzolax naj Barrabás cat yakˈlax camo Comam Jesús. 21 Iskˈambenpaxo naj gobernador tuˈ tet anma:
―Yin̈ ebnaj cawan̈ tiˈ, ¿mac cheyoche chinbejtzohan? ẍi naj. Istakˈwi anma tuˈ sunil:
―¡Naj Barrabás chabejtzo! ẍi anma.
22 Iskˈamben naj:
―¿Tzet xin chiwutehan naj Jesús tiˈ heyalni, naj chihallax Cristohal tiˈ? ẍi naj. Istakˈwi anma sunil:
―Ahojab naj yin̈ culus, ẍixan̈e anma.
23 Iskˈamben naj Pilato tuˈ:
―¿Tzet xin istxˈojal iswatxˈe naj? ẍi naj. Yajaˈ wal anma tuˈ caw ecˈbalto ah yaw, yalni hacaˈ tiˈ:
―¡Camojab naj yin̈ culus! ẍixan̈e anma.
24 Hayet yilni naj Pilato ta caw ecˈbalto ah wejna anma, matxa hunuxa tzet tzˈaj yuteˈ naj, iskˈanniti naj ha haˈ. Yoc naj istxˈahno iskˈab yin̈ sat sunil anma yu isyenilo naj tato machi yoc naj yin̈ iscamical Comam Jesús. Lahwi tuˈ yalni naj:
―Mach wiban̈ojan chitit iscamical huneˈ naj tiˈ, wal xin teyiban̈ chitocanoj, ẍi naj.
25 Istakˈwi anma sunil:
―Waxan̈ca chioc iscamical naj tuˈ comulojan̈ yeb yiban̈ juninalan̈, ẍixan̈e anma.
26 Hac tuˈ yu isbejtzon naj Pilato naj Barrabás, ischejni naj hatelaxo Comam Jesús. Lahwi tuˈ yanico naj Comam yul iskˈab ebnaj yu yalaxcan̈ yin̈ culus.
27 Yinito ebnaj soldado Comam Jesús bey ispalacio naj gobernador tuˈ. Yet yapni Comam xin, iscutxbanico isba ebnaj soldado, yoc hoyno ebnaj yin̈ Comam. 28 Yinilo ebnaj xil iskˈap Comam, yanico ebnaj huneˈ xilkˈape caj yin̈ Comam. 29 Isbakˈonayo ebnaj huntekˈan teˈ txˈix coronahil, yahnato ebnaj yin̈ iswiˈ Comam. Yanipaxico ebnaj huneˈ te teˈ yul iskˈab Comam, yichico ebnaj istzebi yin̈ Comam, chila xin ay jahno ebnaj sata Comam, yalni ebnaj:
―¡Tzalajon̈we yin̈ naj yahawil anma Israel tiˈ! ẍi ebnaj.
30 Istzublipaxico ebnaj yin̈ Comam, yinilo ebnaj te teˈ ayco yul iskˈab ismakˈnico ebnaj teˈ yin̈ iswiˈ Comam. 31 Lahwi yetancano ebnaj Comam, yinilo ebnaj huneˈ xilkˈape caj yaco ebnaj yin̈ Comam tuˈ, yanipaxico ebnaj xil iskˈap Comam. Lahwi tuˈ yinito ebnaj Comam yu yalaxcan̈ yin̈ culus.
Yet yalaxcan̈ Comam Jesús yin̈ culus
32 Hayet lan̈an yilaxto Comam bay chialaxcan̈ yin̈ culus, istzabnayo ebnaj soldado huneˈ naj ah Cirene, Simón isbi, ischejnico ebnaj naj yinoto isculus Comam.
33 Hayet yapni ebnaj bey huneˈ txˈotxˈ chiyij Gólgota, chihallaxpaxo Isbajil Wiˈe, 34 issomni ebnaj yal teˈ uva yeb huntekˈan teˈ cˈahla telaj, yakˈni ebnaj yucˈuˈ Comam. Yajaˈ yet yablen Comam matxa isje Comam yucˈuˈ.
35 Hayet ayxacan̈ Comam yin̈ culus yu ebnaj, yoc ebnaj soldado tuˈ yilweno isba yin̈ xil iskˈap Comam yu ispohnican̈ ebnaj yin̈. Hac tuˈ yu yijni isba tzet tzˈibn̈ebilcano yu ischejab Comam Dios yet payat bay chala: “Ispohcan̈ ebnaj xil inkˈapan yin̈, yocpaxo ebnaj yilweno isba mac cˈul yin̈bal yin̈ xil inkˈaptuˈan,” ẍiayoj.
36 Lahwi tuˈ, yoc tzˈon̈no ebnaj istan̈en Comam. 37 Yanico ebnaj hayeb tzˈib yiban̈ iswiˈ Comam yin̈ teˈ culus tuˈ bay chala tzet yin̈ xin akˈlax camo Comam. Haˈ huntekˈan tzˈib tuˈ ẍi hacaˈ tiˈ: “Haˈ naj tiˈ Jesús Yahawil anma Israel,” ẍicoj.
38 Aypaxo cawan̈ ebnaj elkˈom alaxcan̈ yin̈ culus yinta Comam. Huneˈ naj ah yin̈ iswatxˈkˈab Comam, huneˈxa naj xin ah yin̈ ismeckˈab Comam. 39 Haˈ macta chiecˈto bey tuˈ oc buchwal yin̈ Comam, chisbilen iswiˈ, 40 chalni hacaˈ tiˈ:
―¡Hach tiˈ, hawala tato chawuchacˈayo yatut Comam Dios, cat hawanican̈ isselel yin̈ oxeb tzˈayic hawalni! ¡Yuxin colayti haba tato yel chawala Iscˈahol Comam Dios hawehi! ¡Ayan̈ti yin̈ teˈ culus tuˈ! ẍi ebnaj.
41 Hacpax tuˈ ebnaj iswiˈehal yin̈ ebnaj sacerdote yeb ebnaj cuywawom yin̈ isley naj Moisés yeb ebnaj ichamta winaj iswiˈehal con̈ob tuˈ, oc ebnaj buchwal yin̈ Comam, chalni ebnaj:
42 ―Naj tiˈ iscol naj anma, wal naj xin mach chu iscolni isba. Tato yeli haˈ naj tiˈ Jahawil han̈on̈ Israel hon̈ tiˈ, jilaˈ yinayti isba naj yin̈ culus, wal tuˈ chijaco janma yin̈ naj. 43 Chicawxi iscˈul naj yin̈ Comam Dios yalni yuxin jilaˈ yul Comam Dios colwal yin̈ naj tato caw yeli ochebil naj yu Comam, yuto chal naj tato Iscˈahol Comam Dios ye naj, ẍi ebnaj.
44 Hacpax tuˈ ebnaj elkˈom alaxcan̈ yin̈ culus yinta Comam, ocpaxo ebnaj buchwal yin̈ Comam.
Yet iscam Comam Jesús
45 Yet chumanil iskˈejholilo yul sat yiban̈kˈinal tiˈ masanto yin̈ chˈen oxeb yin̈ kˈejbiyalil sajbipaxiloj. 46 Yin̈ huneˈ orahil tuˈ ah yaw Comam Jesús yin̈ caw ip, yalni Comam:
―Elí, Elí, ¿lama sabactani? ẍi Comam. Chal yelapnoj: Hach inDiosal, hach inDiosal, ¿tzet yin̈ xin chinhabejcanojan? ẍi.
47 Ay xin huntekˈan ebnaj aben huneˈ tuˈ, yalni ebnaj:
―Ham naj Elías, ischejab Comam Dios chawte naj, ẍi ebnaj.
48 Ay xin huneˈ yetbi ebnaj to yin̈ an̈e yinoti huneˈ esponja, islahbanayto naj xol pahla vino, iscˈalnico naj yin̈ iswiˈ huneˈ teˈ ah, yanahto naj yin̈ istiˈ Comam. 49 Yajaˈ cachlax naj yu huntekˈanxa ebnaj hacaˈ tiˈ:
―Maẍton̈e bela, jilaˈ tato chul naj Elías iscoloˈ naj, ẍi ebnaj.
50 Yahwipaxo Comam yin̈ caw ip hunelxa, lahwi tuˈ xin iscamiloj. 51 Yin̈n̈ena tuˈ istzilmoyo kˈap kˈap aycan̈ yul yictabal yatut Comam Dios, cab ayico kˈap. Ichiti istzilbanil kˈap yin̈ iswiˈ, yaycanilo yin̈ yojtabanil. Yecˈpaxo huneˈ niman chixcab, ispohto chˈen nimeta chˈen yu. 52 Ay xin ej chˈen n̈achˈen bay mujan camom hajlohi; txˈiˈal xin ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam Dios itzitzbican̈. 53 Hato xin yet yitzitzbican̈ Comam Jesús yelti ebnaj bay mujan tuˈ. Lahwi tuˈ isto ebnaj yul con̈ob Jerusalén, txˈiˈal mac xin ilni ebnaj. 54 Hayet yaben naj capitán yeb issoldado chitan̈en Comam huneˈ chixcab tuˈ caw xiwcan̈ ebnaj, yeb yet yilni ebnaj sunil tzet yuhi, yalni ebnaj:
―Haˈ huneˈ naj macam tuˈ, yin̈ caw yeli Iscˈahol Comam Dios ye naj, ẍi ebnaj.
55 Ay xin huntekˈan ebix tˈan̈anto yilni nahat yin̈ tzet chuhi. Haˈ ebix tuˈ tit yinta Comam bey Galilea, iscolwapaxo ebix yin̈ Comam. 56 Xol ebix ayco ix María ah Magdala, yeb ix María ismiˈ naj Jacobo yeb naj José, yeb xin ismiˈ ebnaj iscˈahol icham Zebedeo.
Yet ismujlax Comam Jesús
57 Ay huneˈ naj caw kˈalom chiyij José, ah con̈ob Arimatea. Naj tuˈ iscuywom Comam Jesús ye naj. 58 Haxa yin̈ kˈejbiyal xin, isto naj iscˈatan̈ naj Pilato, yoc naj iskˈanni isnimanil Comam yu ismujni naj. Hac tuˈ yu ischejni naj Pilato ebnaj issoldado yakˈno isnimanil Comam tet naj. 59 Lahwi ischahni naj isnimanil Comam tuˈ, ispichnico naj huneˈ sábana caw saj yeb caw cˈul yin̈ isnimanil Comam. 60 Ay xin huneˈ chˈen niman chˈen holbil yu naj; yet naj ye chˈen, caw acˈto chˈen, maẍto hunu camom chialaxicto yul chˈen, haˈ tuˈ xin yacto naj isnimanil Comam. Yanicanico naj huneˈ chˈen niman chˈen ismajiloj, lahwi tuˈ ispaxto naj. 61 Wal ix María ah Magdala yeb huneˈxa ix chiyij María, cancano tzˈon̈no ebix sata bay mujlax Comam tuˈ.
Alaxico ebnaj soldado istan̈eˈ bay mujlax Comam Jesús
62 Haxa yin̈ huneˈxa tzˈayic, yet istzˈayical xewilal, isto ebnaj yahawil yin̈ ebnaj sacerdote yeb ebnaj fariseo yilaˈ naj Pilato, 63 yalni ebnaj tet naj:
―Mam jahaw, chiconatijan̈ tato yet itzitzto huneˈ naj lekˈtiˈ tuˈ yal naj tato yin̈xa yoxeb tzˈayic iscam naj cat yitzitzbican̈ naj hunelxa, 64 yuxin tinan̈ chicokˈanan̈ tawet, ato nino istan̈emal bay mujan naj, masanto hecal yin̈ kˈejbiyal. Ta mach xin apnita ebnaj iscuywom naj cat yinito ebnaj isnimanil naj, cat yalni ebnaj tet anma tato itzitzbican̈ naj xol camom. Yin̈ hacaˈ tuˈ ecˈbalto huneˈ lekˈtiˈal tiˈ sata huneˈ lekˈtiˈal yaco naj yet itzitzto naj, ẍi ebnaj.
65 Istakˈwi naj Pilato tet ebnaj:
―Cˈulticˈa, iweto ebnaj soldado teyintaj cat heto hecawxenocano bay mujan naj hacaˈ chal hecˈul, ẍi naj.
66 Lahwi tuˈ isto ebnaj yeb ebnaj soldado. Iscawxencano ebnaj bay mujan Comam, yanicanico ebnaj huneˈ sello yin̈ chˈen chˈen ayco ismajilo chˈen bay mujan Comam. Yanicanico ebnaj ebnaj soldado istan̈enoj.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1996 by Wycliffe Bible Translators International