Add parallel Print Page Options

Jesus förvandlas på berget

(Mark 9:2-13; Luk 9:28-36)

17 Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes till ett högt berg, där de kunde vara för sig själva. Där förvandlades hans utseende inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev bländande vita. Sedan fick de se Mose och Elia stå och tala med Jesus.[a] Då sa Petrus till Jesus: ”Herre, det är gott att få vara här. Om du vill kan jag bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.”

Men just som han sa det, sveptes de in i ett ljust moln som sänkte sig över dem och en röst från molnet sa: ”Detta är min älskade Son, han är min glädje. Lyssna på honom!”

När lärjungarna hörde rösten blev de fruktansvärt rädda och kastade sig ner med ansiktet mot marken. Men Jesus kom fram till dem och rörde vid dem. ”Res er upp”, sa han, ”var inte rädda!” Och när de såg upp igen, såg de ingen annan än Jesus där.

På väg ner från berget befallde Jesus dem: ”Berätta inte för någon om det ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda.”

10 Då frågade hans lärjungar honom: ”Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?” 11 Jesus svarade: ”Elia ska komma och ställa allt till rätta. 12 Jag säger er, att Elia redan har kommit, men ingen kände igen honom, och de behandlade honom som de ville. På samma sätt ska de också låta Människosonen få lida.” 13 Då förstod hans lärjungar att han talade om Johannes döparen.

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

(Mark 9:14-29; Luk 9:37-42)

14 När de hade kommit tillbaka till folket igen, kom det fram en man och föll på knä för Jesus och sa: 15 ”Herre, förbarma dig över min son! Han får svåra kramper och lider mycket. Han faller ofta i elden eller i vattnet. 16 Jag tog med honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom.” 17 ”Detta trolösa och förvridna släkte!” svarade Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? Ta hit pojken till mig.” 18 Sedan talade Jesus strängt till den onda anden i pojken. Anden lämnade pojken, och från den stunden var han frisk.

19 När Jesus och hans lärjungar var för sig själva igen, frågade de Jesus: ”Varför kunde inte vi driva ut den?” 20 ”Därför att ni har så liten tro”, svarade Jesus. ”Sannerligen säger jag er: om ni hade tro som ett senapsfrö, kunde ni säga till det här berget: ’Flytta dig dit bort!’ och det skulle göra det. Inget skulle vara omöjligt för er.”[b]

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

(Mark 9:30-32; Luk 9:43-45)

22 När de samlades igen i Galileen, sa Jesus till dem: ”Människosonen ska bli förrådd och överlämnad till människorna, 23 och de kommer att döda honom. Men på den tredje dagen ska han uppstå från de döda.” Då blev hans lärjungar bedrövade.

Petrus hittar ett mynt i munnen på en fisk

24 När de återvänt till Kafarnaum, kom de män som tog upp tempelskatten fram till Petrus och frågade: ”Betalar inte er mästare någon tempelskatt[c]?” 25 Petrus svarade: ”Jo, visst gör han det.” Sedan gick han in i huset, men innan han hann säga något, frågade Jesus honom: ”Vad tror du, Simon[d]? Kräver kungarna på jorden tull och skatt av sitt eget folk eller av andra?”[e] 26 ”Av andra naturligtvis”, svarade Petrus. ”Då går alltså de egna medborgarna fria”, sa Jesus.[f] 27 ”Men vi ska inte ge dem något att anklaga oss för, så gå ner till stranden och kasta ut en metkrok och öppna munnen på den första fisk du får. Då kommer du att hitta ett silvermynt, som räcker till skatt för oss båda två. Ta det och betala männen.”[g]

Footnotes

  1. 17:3 Mose och Elia representerade lagen och profeterna men också dem som skulle komma att dö och uppstå (Mose) och dem som skulle få möta Herren levande (Elia) vid tidens slut. Mose och Elia var redan framme, som förebilder, i den härlighet som alla troende en gång skulle komma att få p.g.a. Jesus försoningsgärning, som vid detta tillfälle närmade sig sin fullbordan.
  2. 17:20 En del handskrifter har med en extra vers: 21 Men den sortens ande kan inte drivas ut om ni inte ber och fastar.Jfr Mark 9:29.
  3. 17:24 Ordagrant: dubbeldrachma. Tempelskatten var den årliga skatten som en vuxen israelit i och utanför Israel skulle betala enligt 2 Mos 30:13-16. På Jesus tid var skatten två drachmer.
  4. 17:25 Petrus hette från början Simon, men Jesus gav honom namnet Petrus, som betyder klippa.
  5. 17:25 Kungarna eller regenterna på den här tiden krävde främst skatt från erövrade folk, inte från dem som hade medborgarskap i det egna landet.
  6. 17:26 Jesus använder bilden av en kung och hans medborgare för att visa att hans lärjungar tillhör Guds folk, medan de judar som vägrar att tro på honom inte gör det. Jfr 21:43.
  7. 17:27 I Gennesarets sjö finns en fiskart, Cichlidae, som skyddar sina ungar genom att låta dem simma in i munnen. Honorna samlar ibland även upp saker som ligger på sjöbottnen.

17 Sex dagar därefter[a] tog Jesus med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. Och se, Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med honom. Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill, skall jag göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"[b] När lärjungarna hörde det, föll de ner på sina ansikten och greps av stor fruktan. Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte förskräckta!" Och när de såg upp, såg de ingen utom Jesus.

På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Tala inte om för någon vad ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda." 10 Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma?"[c] 11 Han svarade: "Elia skall komma och återupprätta allt. 12 Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom alldeles som de ville. På samma sätt skall också Människosonen få lida genom dem." 13 Då förstod lärjungarna att han hade talat till dem om Johannes Döparen.

Jesus botar en månadssjuk pojke

14 När de sedan kom till folket, gick en man fram till Jesus, föll på knä för honom 15 och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk och plågas svårt. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. 16 Jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom." 17 Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!" 18 Och Jesus talade strängt till den onde anden, och den for ut ur honom. Från det ögonblicket var pojken botad.

19 Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut honom?" 20 Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er."[d]

Jesus talar än en gång om sitt lidande

22 När de var samlade i Galileen, sade Jesus till dem: "Människosonen skall utlämnas i människors händer, 23 och de skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå." Då blev de mycket bedrövade.

Tempelskatten

24 De gick sedan till Kapernaum, och de som tog upp tempelskatten kom fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?"[e] 25 "Jo", svarade han. Sedan Petrus hade kommit hem, frågade Jesus honom, innan Petrus hunnit säga något: "Vad tror du, Simon? Av vilka tar jordens kungar upp tull och skatt, av sina söner eller av andra?" 26 Han svarade: "Av andra". Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria. 27 Men för att vi inte skall stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisk som du får upp och öppna gapet på den. Då skall du hitta ett silvermynt.[f] Ta det och ge åt dem för min och din räkning."

Footnotes

  1. Matteus 17:1 Sex dagar därefter Att döma av denna tidsuppgift är det evangelistens mening att det han nu ämnar berätta står i inre sammanhang med närmast föregående vers.
  2. Matteus 17:5 Se 3:17, 5 Mos 18:15.
  3. Matteus 17:10 Elia först måste komma Fariseerna och de skriftlärda tänkte sig att Elia skulle komma före Messias och åberopade sig därvid på Mal 4:5f. Jesus säger att Malakis profetia är uppfylld och att Elia redan har kommit i Johannes Döparens gestalt (11:13f.).
  4. Matteus 17:20 En del handskrifter tillägger (v. 21): "Men detta slag går endast ut genom bön och fasta." Jfr Mark 9:29.
  5. Matteus 17:24 tempelskatt krävdes i den gamla myntenheten "sikel". Den årliga skatten för en vuxen israelit var en halv sikel, som motsvarade två denarer. En denar var ett romerskt silvermynt som motsvarade en arbetares dagslön. Se Sakupplysning.
  6. Matteus 17:27 silvermynt Grek. "stater". Se Sakupplysning.

Chapter 17

Jesus Is Transfigured.[a] Six days later, Jesus took Peter and James and his brother John and led them up a high mountain[b] by themselves. And in their presence he was transfigured; his face shone like the sun, and his clothes became dazzling white. Suddenly, there appeared to them Moses and Elijah, conversing with him. Then Peter said to Jesus, “Lord, it is good for us to be here. If you wish, I will make three tents here—one for you, one for Moses, and one for Elijah.”

While he was still speaking, suddenly a bright cloud cast a shadow over them. Then a voice from the cloud said, “This is my beloved Son, with whom I am well pleased. Listen to him.” When the disciples heard this, they fell on their faces and were greatly frightened. But Jesus came and touched them, saying, “Stand up, and do not be frightened.” And when they raised their eyes, they saw no one, but only Jesus.

Elijah Has Already Come.[c] As they were coming down from the mountain, Jesus commanded them, “Tell no one about this vision until the Son of Man has been raised from the dead.” 10 And the disciples asked him, “Why then do the scribes say that Elijah must come first?” 11 He said in reply, “Elijah will indeed come, and he will set everything right again. 12 However, I tell you that Elijah has already come, and they did not recognize him, but they did to him whatever they pleased. In the same way, the Son of Man will suffer at their hands.” 13 Then the disciples understood that he was speaking to them about John the Baptist.

14 Jesus Heals a Boy with a Demon.[d] When they returned to the crowd, a man came up to Jesus, fell to his knees before him, 15 and pleaded, “Lord, have pity on my son, for he is subject to epileptic seizures and endures great suffering. He falls often into fire and often into water. 16 I brought him to your disciples, but they could not cure him.”

17 Jesus said in reply, “O unbelieving and perverse generation, how much longer shall I remain with you? How much longer must I put up with you? Bring the boy here to me.” 18 Then Jesus rebuked the demon, and it came out of the boy, and he was cured from that very moment.

19 Then the disciples came to Jesus and asked him privately, “Why were we not able to cast it out?” 20 He answered, “Because you have such little faith. Amen, I say to you, if you have faith as tiny as a mustard seed, you will be able to say to this mountain: ‘Move from here to there,’ and it will move. Nothing will be impossible for you. [ 21 But this kind of demon does not come out except by prayer and fasting.]”[e]

22 Jesus Predicts His Passion a Second Time.[f] When they were together in Galilee, Jesus said to them, “The Son of Man is going to be handed over into the power of men. 23 They will kill him, and on the third day he will be raised.” And they were overwhelmed with grief.

24 Jesus Pays the Temple Tax.[g] When they arrived at Capernaum, the collectors of the temple tax came up to Peter and asked, “Doesn’t your teacher pay the temple tax?” 25 “Yes, he does,” he replied.

When Peter went into the house, but before he had a chance to speak, Jesus asked him, “Simon, what is your opinion? From whom do the kings of the earth exact tolls and taxes—from their own sons or from others?” 26 And when he said, “From others,” Jesus replied, “Then their sons are exempt. 27 However, lest we give offense to them, go to the lake and cast a hook. Take the first fish that you catch and open its mouth. There you will find a silver coin. Take it and give it to them for me and for yourself.”

Footnotes

  1. Matthew 17:1 At the Transfiguration, the same voice that at the moment of his Baptism had indicated to Jesus the way of a suffering Messianism now manifests him as the true Messiah to the three apostles who would witness his agony in the garden. For a few seconds Jesus’ humanity is resplendent with the divine glory of which he had divested himself during his earthly life.
  2. Matthew 17:1 A high mountain: since the 4th century, this has been identified with Tabor (1843 feet high) on the Plain of Esdraelon.
  3. Matthew 17:9 According to an ancient story, Elijah was assumed into heaven, while a prophecy claimed that he would return to prepare the people for the Messianic Age (see Mal 3:23-24; Sir 48:1-11).
  4. Matthew 17:14 This miracle has the purpose of highlighting the power of Jesus against the power of Satan, thus erasing all doubts that Jesus is the Messiah. Jesus states with some disappointment that not even his disciples have attained true faith.
  5. Matthew 17:21 This verse is missing in the most important manuscripts and seems to be taken from Mk 9:29.
  6. Matthew 17:22 This is the second of Christ’s three predictions of his Passion (see Mt 16:21-23) and the least detailed. The disciples are overwhelmed with grief.
  7. Matthew 17:24 On reaching the age of twenty, every Jew had to pay two drachmas each year (Ex 30:13; 2 Chr 24:9; Neh 10:32). It was approximately two days’ wages and was used for the upkeep of the temple. The two drachmas had to be paid in Jewish money; this explains the presence of money changers in the entrance halls of the temple (Mt 21:12; Jn 2:15). Silver coin: literally, a “stater,” which was worth four drachmas, or twice the amount of the tax.
    Jesus submits to the law out of respect for others, but he affirms that as Son of Man he is not bound by it. Christians who obey the law remain free with respect to all authority and are subject to God alone.