Matteus 14
Svenska Folkbibeln
Johannes Döparens död
14 Vid den tiden fick landsfursten Herodes[a] höra ryktet om Jesus, 2 och han sade till sina tjänare: "Det är Johannes Döparen som har uppstått från de döda, och därför verkar dessa krafter i honom."
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse för Herodias skull, som var gift med hans bror Filippus. 4 Ty Johannes hade sagt till Herodes: "Det är inte tillåtet[b] för dig att ha henne." 5 Herodes ville döda honom, men han var rädd för folket, eftersom man ansåg att Johannes var en profet. 6 Så kom Herodes födelsedag, och Herodias dotter dansade inför gästerna. Herodes blev mycket förtjust 7 och svor på att han skulle ge henne vad hon än begärde. 8 Hon intalades då av sin mor att säga: "Ge mig här på ett fat Johannes Döparens huvud!" 9 Fastän kungen var bedrövad över sin ed inför gästerna, befallde han att hon skulle få det. 10 Och han lät halshugga Johannes i fängelset. 11 Man bar in Johannes huvud på ett fat och gav det åt den lilla flickan, och hon bar det till sin mamma. 12 Johannes lärjungar kom och tog den döda kroppen och begravde den. Sedan gick de och berättade alltsammans för Jesus.
Jesus mättar fem tusen män
13 När Jesus hörde detta, for han med båt därifrån till en enslig plats, där de kunde vara för sig själva. Men folket fick höra det och följde efter honom till fots från städerna. 14 När han steg ur båten, fick han se en stor folkskara, och han förbarmade sig över dem och botade de sjuka bland dem. 15 På kvällen kom lärjungarna fram till honom och sade: "Platsen här ligger ensligt till, och det är redan sent. Sänd i väg folket, så att de kan gå in i byarna och köpa sig mat." 16 Jesus sade till dem: "De behöver inte gå härifrån. Ge ni dem att äta." 17 De svarade: "Vi har bara fem bröd och två fiskar här." 18 Han sade: "Hämta hit dem till mig." 19 Sedan befallde han folket att slå sig ner i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud,[c] bröt bröden och gav dem till lärjungarna, och de gav dem till folket. 20 Alla åt och blev mätta, och lärjungarna plockade upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla. 21 De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Jesus går på vattnet
22 Strax därefter befallde han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra sidan sjön, medan han själv sände i väg folket. 23 Sedan gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be. När det blev kväll, var han ensam där. 24 Båten befann sig redan många stadier[d] från land och var hårt ansatt av vågorna, eftersom vinden låg emot. 25 Vid fjärde nattväkten[e] kom Jesus till dem, gående på sjön. 26 När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är en vålnad." Och de skrek, så rädda var de. 27 Men genast sade Jesus till dem: "Var lugna. Det är jag. Var inte rädda."
28 Petrus sade: "Herre, om det är du, så befall att jag skall komma till dig på vattnet." 29 Jesus sade: "Kom!" Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till honom. 30 Men när han såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: "Herre, hjälp mig!" 31 Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" 32 De steg i båten och vinden lade sig. 33 Och de som var i båten tillbad honom och sade: "Du är verkligen Guds Son."
Sjuka förs till Jesus
34 När de hade farit över sjön, lade de till vid Gennesaret. 35 Männen på platsen kände igen honom och skickade ut bud i hela trakten, och man förde till honom alla som var sjuka 36 och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid den blev friska.
Footnotes
- Matteus 14:1 landsfursten Herodes Antipas, som regerade över Galileen och Pereen, kallas här "tetrark" (grek.), som ursprungligen betecknar furste över fjärdedelen av ett rike. Han lät fängsla och avrätta Johannes Döparen (14:3f.). Jesus talar om honom som "den räven" (Luk 13:32). Herodes blev avsatt av romarna år 39.
- Matteus 14:4 inte tillåtet enligt Mose lag (3 Mos 18:16).
- Matteus 14:19 tackade Gud Bordsbönen, "välsignelsen", frambars vanligtvis i lovprisningens form (Apg 27:35).
- Matteus 14:24 stadier Se Sakupplysning.
- Matteus 14:25 fjärde nattväkten Se Sakupplysning.
Matteus 14
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Johannes döparens död
(Mark 6:14-29; Luk 9:7-9)
14 Efter ett tag fick tetrarken Herodes[a] höra vad man berättade om Jesus, 2 och han sa då till sina tjänare: ”Det måste vara Johannes döparen som har uppstått från de döda. Det är därför sådana krafter verkar i honom.”
3 Herodes hade nämligen arresterat Johannes och låtit binda honom och kasta honom i fängelse på grund av Herodias, hans bror Filippos hustru. 4 Johannes hade sagt rent ut till Herodes: ”Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med henne.” 5 Helst hade Herodes velat döda Johannes, men han var rädd för folket, som ansåg att Johannes var en profet.
6 Men när Herodes hade sin födelsedag, dansade Herodias dotter inför gästerna. Herodes blev så förtjust 7 att han svor att ge henne vad hon än begärde. 8 Hennes mor fick henne då att säga: ”Jag vill ha Johannes döparens huvud på ett fat.” 9 Kungen blev ledsen, men på grund av sitt löfte och för gästernas skull, gav han order om att hon skulle få det. 10 Därför halshöggs Johannes i fängelset, 11 och man lade hans huvud på ett fat och gav det till flickan, som i sin tur bar det till sin mor.
12 Efteråt kom Johannes lärjungar och hämtade kroppen och begravde den. Sedan gick de till Jesus och berättade vad som hade hänt.
Jesus ger mat åt mer än 5 000 personer
(Mark 6:32-44; Luk 9:10-17; Joh 6:1-13)
13 Då Jesus fick höra vad som hade hänt åkte han iväg med en båt till en öde plats för att vara för sig själv. Men folket i städerna fick reda på det och följde efter honom till fots.
14 När Jesus steg ur båten och fick se allt folk som hade samlats, kände han medlidande med dem och botade dem som var sjuka.
15 På kvällen kom sedan hans lärjungar fram till honom och sa: ”Det är redan sent, och det här är ödemark. Skicka iväg folket, så att de kan gå till byarna och köpa sig mat.” 16 Men Jesus svarade: ”Det behövs inte. Ge dem mat, ni själva!” 17 De sa: ”Allt vi har är fem bröd och två fiskar.” 18 ”Ge dem till mig”, sa han.
19 Sedan bad han människorna att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och tackade Gud för dem. Efter det bröt han bröden i bitar och gav dem till sina lärjungar, som delade ut dem till folket. 20 Alla åt och blev mätta, och efteråt samlade man upp det som var över, och det blev tolv fulla korgar. 21 Det var omkring 5 000 män som hade ätit, förutom kvinnor och barn.
Jesus går på vattnet
(Mark 6:45-51; Joh 6:16-21)
22 Genast efter detta bad Jesus sina lärjungar att sätta sig i båten och åka i förväg över till andra sidan sjön. Själv stannade han kvar för att se till att folket började vandra hemåt. 23 Och sedan han gjort det, gick han upp på ett berg för att be. Där var han sedan ensam när det blev kväll.
24 Under tiden hade båten råkat i svårigheter långt ute på sjön. Det blåste upp, och båten kämpade mot vågorna i motvinden. 25 Strax innan det började ljusna kom sedan Jesus till dem, gående på vattnet. 26 Då hans lärjungar fick se honom gå på sjön blev de förskräckta, för de trodde det var ett spöke, och de skrek av rädsla.
27 Men Jesus talade genast till dem och sa: ”Lugna er, det är jag. Var inte rädda.”
28 Då svarade Petrus honom: ”Herre, om det verkligen är du, så säg till mig att komma till dig på vattnet.” 29 ”Ja”, sa Jesus. ”Kom!”
Petrus klev då över båtkanten och började gå på vattnet mot Jesus. 30 Men när han såg hur det blåste blev han rädd och började sjunka. ”Rädda mig, Herre!” skrek han. 31 Och genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom.
”Så lite tro du har!” sa Jesus. ”Varför tvivlade du?” 32 Sedan steg de i båten, och i samma stund lade sig vinden. 33 De som var i båten föll då ner för Jesus och sa: ”Du är verkligen Guds Son!”
Jesus botar alla som rör vid honom
(Mark 6:53-56)
34 När de hade åkt över sjön, kom de till Gennesaret, 35 och där blev Jesus genast igenkänd av människorna på platsen. De skickade bud i hela området, och snart kom folk dit med alla sina sjuka. 36 Man bad att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som gjorde det blev friska.
Footnotes
- 14:1 Herodes styrde över Galileen och Pereen. Han var son till den Herodes som regerade då Jesus föddes.
Matthew 14
New American Standard Bible
John the Baptist Beheaded
14 [a](A)At that time [b](B)Herod [c]the tetrarch heard the news about Jesus, 2 and said to his servants, “(C)This is John the Baptist; he himself has been raised from the dead, and that is why miraculous powers are at work in him.”
3 For when (D)Herod had John arrested, he bound him and put him (E)in prison because of (F)Herodias, the wife of his brother Philip. 4 For John had been saying to him, “(G)It is not lawful for you to have her.” 5 Although Herod wanted to put him to death, he feared the crowd, because they regarded [d]John as (H)a prophet.
6 But when Herod’s birthday came, the daughter of (I)Herodias danced [e]before them and pleased (J)Herod, 7 so much that he promised with an oath to give her whatever she asked. 8 And after being prompted by her mother, she *said, “Give me the head of John the Baptist here on a platter.” 9 And although he was grieved, the king commanded it to be given because of his oaths and [f]his dinner guests. 10 He sent word and had John beheaded in the prison. 11 And his head was brought on a platter and given to the girl, and she brought it to her mother. 12 [g]John’s disciples came and took away the body and buried [h]it; and they went and reported to Jesus.
Five Thousand Men Fed
13 (K)Now when Jesus heard about John, He withdrew from there in a boat to a secluded place by Himself; and when the [i]people heard about this, they followed Him on foot from the cities. 14 When He came [j]ashore, He (L)saw a large crowd, and felt compassion for them and (M)healed their sick.
15 Now when it was evening, the disciples came to Him and said, “This place is secluded and the hour is already past to eat; send the crowds away, so that they may go into the villages and buy food for themselves.” 16 But Jesus said to them, “They do not need to go; you give them something to eat!” 17 They *said to Him, “We have nothing here except (N)five loaves and two fish.” 18 And He said, “Bring them here to Me.” 19 And ordering the crowds to [k]sit down on the grass, He took the five loaves and the two fish, and looked up toward heaven. He (O)blessed the food and breaking the loaves, He gave them to the disciples, and the disciples gave them to the crowds. 20 And they all ate and were satisfied, and they picked up what was left over of the broken pieces: twelve full (P)baskets. 21 There were about five thousand men who ate, besides women and children.
Jesus Walks on the Water
22 (Q)Immediately afterward He compelled the disciples to get into the boat and to go ahead of Him to the other side, while He sent the crowds away. 23 After He had sent the crowds away, (R)He went up on the mountain by Himself to pray; and when it was evening, He was there alone. 24 But the boat was already [l]a long distance from the land, [m]battered by the waves; for the wind was [n](S)contrary. 25 And in (T)the [o]fourth watch of the night He came to them, walking on the sea. 26 When the disciples saw Him walking on the sea, they were terrified, and said, “It is (U)a ghost!” And they cried out [p]in fear. 27 But immediately Jesus spoke to them, saying, “(V)Take courage, [q]it is I; (W)do not be afraid.”
28 Peter responded and said to Him, “Lord, if [r]it is You, command me to come to You on the water.” 29 And He said, “Come!” And Peter got out of the boat and walked on the water, and came toward Jesus. 30 But seeing the wind, he became frightened, and when he began to sink, he cried out, saying, “Lord, save me!” 31 Immediately Jesus reached out with His hand and took hold of him, and *said to him, “(X)You of little faith, why did you doubt?” 32 When they got into the boat, the wind stopped. 33 And those who were in the boat worshiped Him, saying, “You are truly (Y)God’s Son!”
34 (Z)When they had crossed over, they came to land at (AA)Gennesaret. 35 And when the men of that place [s]recognized Him, they sent word into all that surrounding region and brought to Him all who were sick; 36 and they pleaded with Him that they might just touch (AB)the [t]border of His cloak; and all who (AC)touched it were cured.
Footnotes
- Matthew 14:1 Or On that occasion
- Matthew 14:1 I.e., Herod Antipas
- Matthew 14:1 I.e., a regional ruler
- Matthew 14:5 Lit him
- Matthew 14:6 Lit in the midst
- Matthew 14:9 Lit those who reclined at the table with him
- Matthew 14:12 Lit his
- Matthew 14:12 Lit him
- Matthew 14:13 Lit the crowds
- Matthew 14:14 Lit out
- Matthew 14:19 Lit recline
- Matthew 14:24 Lit many stadia from; a Roman stadion perhaps averaged 607 ft. or 185 m
- Matthew 14:24 Lit tormented
- Matthew 14:24 Or adverse
- Matthew 14:25 I.e., 3-6 a.m.
- Matthew 14:26 Lit from
- Matthew 14:27 Lit I am
- Matthew 14:28 Lit You are
- Matthew 14:35 Or found out about
- Matthew 14:36 Or tassel; i.e., a ritual tassel sewn to corners of garments for Jewish men
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
New American Standard Bible®, Copyright © 1960, 1971, 1977, 1995, 2020 by The Lockman Foundation. All rights reserved.
