Jesus är sabbatens Herre

(A) En sabbat hände det att Jesus gick genom några sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax[a] som de gnuggade i händerna och åt. (B) Men några av fariseerna sade: "Varför gör ni sådant som inte är tillåtet på sabbaten?" (C) Jesus svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde[b] när han och hans män var hungriga? (D) Han gick in i Guds hus och tog skådebröden[c] och åt och gav till dem som var med honom. De bröden fick bara prästerna äta." Sedan sade han: "Människosonen är sabbatens Herre."

(E) En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där fanns en man vars högra hand var förtvinad. (F) De skriftlärda och fariseerna vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för.

Men han visste vad de tänkte och sade till mannen med den förtvinade handen: "Stå upp och ställ dig i mitten." Då reste han sig och gick fram. Jesus sade till dem: "Jag frågar er: Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att[d] göra ont? Att rädda liv eller att döda?" 10 Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: "Räck fram din hand." Mannen gjorde så, och hans hand var nu återställd.

11 Men de fylldes av vrede[e] och började diskutera med varandra vad de skulle göra med Jesus.

Jesus utser tolv apostlar

12 Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han var hela natten i bön till Gud. 13 (G) När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut tolv av dem, som han kallade apostlar: 14 Simon, som han också gav namnet Petrus, hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus, 15 Matteus och Tomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades seloten, 16 (H) Judas, Jakobs son[f], och Judas Iskariot[g], han som blev förrädare.

JESU SLÄTTPREDIKAN (Kap 6:17-49)

Folkskaror samlas på slätten

17 (I) Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt[h]. Där var en stor skara av hans lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kusten vid Tyrus och Sidon. 18 De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Även de som plågades av orena andar blev botade. 19 (J) Och allt folket försökte röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.

Saligprisningar

20 (K) Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade:

"Saliga är ni som är fattiga,
        för Guds rike tillhör er.
21     (L) Saliga är ni som hungrar nu,
        för ni ska bli mättade.
    Saliga är ni som gråter nu,
        för ni ska få skratta.

22 (M) Saliga är ni när människorna hatar er och när de utesluter er och hånar och smutskastar ert namn för Människosonens skull. 23 (N) Gläd er på den dagen och hoppa av glädje, för er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.

Verop

24 (O) Men ve er som är rika!
        Ni har fått ut er tröst.
25     (P) Ve er som är mätta nu!
        Ni kommer att hungra.
    Ve er som skrattar nu!
        Ni kommer att sörja och gråta.

26 (Q) Ve er när alla människor talar väl om er! För på samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.

Älska era fiender

27 (R) Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. 28 (S) Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er. 29 (T) Om någon slår dig på ena kinden, vänd då också andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln[i], så låt honom ta tunikan[j] också. 30 (U) Ge åt alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.

31 (V) Så som ni vill att människorna ska göra mot er, så ska ni göra mot dem. 32 (W) Om ni älskar dem som älskar er, ska ni ha tack för det? Även syndare älskar dem som visar dem kärlek. 33 Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, ska ni ha tack för det? Även syndare gör samma sak. 34 Och om ni lånar ut till dem som ni hoppas ska ge tillbaka, ska ni ha tack för det? Även syndare lånar ut till syndare för att få lika tillbaka.

35 Nej, älska era fiender och gör gott och låna ut utan att hoppas få något igen. Då ska er lön bli stor, och ni ska bli den Högstes barn, för han är god mot de otacksamma och onda. 36 Var barmhärtiga, så som er Far är barmhärtig.

Flisan och bjälken

37 (X) Döm inte, så blir ni inte dömda. Fördöm inte, så blir ni inte fördömda. Förlåt, så blir ni förlåtna. 38 (Y) Ge, så ska ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat, ska ni få i er famn. Med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er."

39 (Z) Han gav dem också en liknelse: "En blind kan väl inte leda en blind? Faller inte båda i gropen? 40 (AA) En lärjunge står inte över sin lärare. Men när han är fullärd blir han som sin lärare.

41 (AB) Varför ser du flisan i din broders öga, men märker inte bjälken i ditt eget öga? 42 Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Hycklare[k], ta först bort bjälken ur ditt eget öga. Då ser du klart nog att ta bort flisan ur din broders öga.

Av frukten känner man trädet

43 (AC) Inget gott träd ger dålig frukt, och inget dåligt träd ger god frukt. 44 (AD) Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar väl inte fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar? 45 En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.

Liknelsen om de två husbyggarna

46 (AE) Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’ när ni inte gör vad jag säger? 47 (AF) Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – jag ska visa er vem han liknar. 48 Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När översvämningen kom vräkte sig floden mot huset, men den kunde inte rubba det eftersom det var välbyggt.

49 Men den som hör och inte handlar liknar en man som byggde ett hus på marken, utan grund. Floden vräkte sig mot huset och det rasade genast, och förödelsen blev stor för det huset."

Footnotes

  1. 6:1 ryckte av ax   Att plocka från en annans åker var tillåtet enligt Mose lag (5 Mos 23:25), men fariseerna definierade det som skördearbete och förbjöd det under sabbaten.
  2. 6:3 läst vad David gjorde   Se 1 Sam 21.
  3. 6:4 skådebröden   Bröd som lades fram varje vecka i helgedomen som ett ständigt offer inför Guds ansikte (1 Sam 21:6, 2 Mos 25:30, 3 Mos 24:5f).
  4. 6:9 Är det tillåtet att … eller att   Annan översättning: "Är det mer tillåtet att … än att".
  5. 6:11 vrede   Ordagrant: "vansinne".
  6. 6:16 Judas, Jakobs son   hade också tillnamnet Taddeus eller Lebbeus (se not till Matt 10:3).
  7. 6:14f Petrus … Judas Iskariot   Se noter till Matt 10:2-4.
  8. 6:17 på en slätt   Jesu slättpredikan har likheter med hans bergspredikan (Matt 5-7), som enligt traditionen hölls på "Saligprisningarnas berg", en lätt sluttande högplatå väster om Kapernaum. Lukas syftar antingen på samma tillfälle eller på något annat av Jesu många undervisningstillfällen.
  9. 6:29 manteln   Ytterplagget som skyddade mot köld och regn och fungerade som täcke under natten. Den fick därför inte avkrävas ens den helt utblottade (2 Mos 22:26f).
  10. 6:29 tunikan   En långärmad och knälång skjorta som bars av både män och kvinnor.
  11. 6:42 Hycklare   Annan översättning: "Skådespelare".

Lärjungarna plockar vete på sabbatsdagen

En sabbatsdag, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte lärjungarna av ax som de gnuggade mellan händerna för att kunna äta vetekornen.

Men ett par fariseer som såg det sa: Det där är olagligt! Dina lärjungar rycker av ax. De bryter mot den judiska lagen, eftersom det är förbjudet att skörda på sabbaten.

Då svarade Jesus dem: Läser ni inte Skriften? Har ni aldrig hört vad kung David gjorde när han och hans män blev hungriga?

Han gick in i templet och tog skådebröden, de speciella bröd som placerats inför Herren, och åt av dem, trots att det var olagligt. Och han delade också med sig till de andra.

Och Jesus tillade: Jag är herre till och med över sabbaten.

Jesus botar en man med vanställd hand på sabbatsdagen

En annan sabbatsdag undervisade han i synagogan. Då satt en man där med en missbildad högerhand.

Laglärarna och fariseerna iakttog Jesus noga för att se om han skulle bota mannen, för de var ivriga att komma på något att anklaga honom för.

Men han förstod precis vad de tänkte! Och han sa till mannen med den missbildade handen: Kom och ställ dig här så alla kan se dig. Mannen gjorde som Jesus sa till honom.

Sedan vände Jesus sig till fariseerna och laglärarna och sa: Jag vill fråga er något. Vad är rätt att göra på sabbaten, det som är gott eller det som är ont? Att rädda liv eller utsläcka liv?

10 Han såg på dem en efter en och sa sedan till mannen: Sträck fram handen. Och när han gjorde det blev den normal igen.

11 Då blev Jesu fiender rasande och började prata med varandra om hur de skulle kunna röja honom ur vägen.

Jesus väljer ut de tolv apostlarna

12 Några dagar senare gick han upp bland bergen för att be, och han bad hela natten.

13 När det ljusnade kallade han samman sina efterföljare och valde ut tolv av dem till att bli hans lärjungar eller apostlar som han också kallade dem.

14-16 Här är namnen på dem: Simon, som Jesus också kallade Petrus, Andreas, Simons bror, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob, Alfaios son, Simon, som också kallades seloten, Judas, Jakobs son och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.

Verklig lycka

17-18 När Jesus hade kommit ner från bergssluttningen tillsammans med lärjungarna, kom de till en stor slätt. Där hade en stor skara människor samlats, bland dem många av hans efterföljare. Folk från hela Judeen och från Jerusalem och så långt norrifrån som kustområdet vid Tyros och Sidon hade nämligen kommit för att höra honom och för att bli botade. Han drev ut många onda andar,

19 och alla försökte röra vid honom för det gick ut läkande kraft från honom som gjorde alla friska.

20 Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa: Lyckliga är ni som är fattiga, för Guds rike tillhör er!

21 Lyckliga är ni som nu är hungriga, för ni ska bli mättade. Lyckliga är ni som gråter, för den tid kommer då ni ska få skratta.

22 Ni kan vara lyckliga när andra hatar er och inte vill veta av er och förolämpar er och svärtar ner era namn därför att ni tillhör mig.

23 Gläd er när det händer! Ja, dansa av glädje, för en stor belöning väntar er i himlen. Och ni kommer att vara i gott sällskap. De gamla profeterna behandlades ju på samma sätt.

24 Men för de rika väntar bedrövelser och sorger, för de har sin enda lycka här på jorden.

25 De är mätta och framgångsrika nu, men en tid av fruktansvärd hunger ligger framför dem. Deras sorglösa skratt i dag kommer att vändas i sorg i morgon.

26 Och tänk vilken bedrövelse som väntar dem som nu är folkets idoler, falska profeter har man ju alltid lovprisat.

Om att älska sina fiender

27 Lyssna allesammans! Älska era fiender. Gör gott mot dem som hatar er.

28 Be om lycka över dem som förbannar er. Kalla ned Guds välsignelse över dem som misshandlar er.

29 Om någon slår dig på den ena kinden, så låt honom slå dig på den andra också! Om någon vill ta din rock, så ge honom skjortan också.

30 Ge vad du har till den som ber om det. Och när man tar något som är ditt, så bekymra dig inte om att få det tillbaka.

31 Behandla andra som du vill att de ska behandla dig.

32 Tror ni att ni förtjänar beröm för att ni älskar dem som älskar er? Till och med de gudlösa gör det.

33 Och om ni bara gör gott mot dem som gör gott mot er, är det så märkvärdigt? Det gör ju syndare också!

34 Och om ni lånar ut pengar bara till dem som kan betala tillbaka, vad är det för värde med det? Även de mest ondskefulla människor lånar till sina vänner mot löfte om full återbetalning.

35 Älska era fiender! Gör gott mot dem. Låna ut till dem. Och oroa er inte för att de inte kommer att betala tillbaka. Då ska er belöning bli stor, och ni handlar verkligen som Guds barn, för han är ju själv god mot dem som är otacksamma och onda.

36 Försök att visa lika mycket medlidande som er Far gör.

Om att kritisera andra

37 Kritisera aldrig, döm aldrig, för ni får igen det. Om ni är beredda att förlåta andra, så kommer ni att få förlåtelse.

38 Och om ni ger, så kommer ni att få. Er gåva kommer att återvända till er i fullt och rågat mått, packat och skakat för att ge plats för mer - och det kommer att flöda över. Det mått ni använder när ni ger - stort eller litet - kommer att användas för att mäta vad som ges åt er.

39 I sin predikan använde Jesus också dessa bilder: Vad är det för mening med att en blind leder en annan blind? Han kommer ju att falla i diket och dra den andre med sig.

40 Och en elev kan knappast veta mer än sin lärare, men om han arbetar hårt kan han bli lika duktig som denne.

41 Och hur kan du med att kritisera en medmänniskas små svagheter, utan att se de enorma problem du själv orsakar andra?

42 Hur vågar du säga till henne: 'Min vän, låt mig visa dig hur du ska göra det där lite bättre

Av frukten känner man trädet

43 En god trädsort bär inte dålig frukt, inte heller bär ett träd av dålig sort god frukt.

44 Man känner igen ett träd på den frukt det bär. Fikon växer aldrig på tistlar, och det växer inte heller vindruvor på törnbuskar!

45 Från en människa med gott hjärta kommer goda gärningar. Men en ond människa gör onda gärningar därför att hennes avsikter är onda. Och hennes ord visar vad hjärtat är fyllt av.

Om att bygga på stadig grund

46 Varför kallar ni mig Herre när ni inte lyder mig?

47-48 Var och en som kommer till mig, lyssnar på mig och lyder mig, liknar en man som bygger ett hus på den fasta berggrunden. När flodvattnet stiger och slår mot huset står det kvar, för det står stadigt.

49 Men den som lyssnar till mig och inte lyder mig, liknar en man som bygger ett hus direkt på marken. När floden vräker sig mot huset faller det ihop och läggs i ruiner.

Lärjungarna plockar ax på sabbaten

(Matt 12:1-8; Mark 2:23-28)

En sabbat, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte hans lärjungar av ax, som de gnuggade mellan händerna och åt.

Men några av fariseerna sa: ”Varför gör ni så där? Det där är ju inte tillåtet på sabbaten.”

Då svarade Jesus dem: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga?[a] Han gick in i Guds hus och åt av skådebröden som bara prästerna får äta och delade sedan med sig till de andra.” Sedan sa Jesus till dem: ”Människosonen är Herre över sabbaten.”

Jesus botar en man på sabbaten

(Matt 12:9-14; Mark 3:1-6)

En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Då satt där en man med en förtvinad högerhand. De skriftlärda och fariseerna höll noga ögonen på Jesus, om han skulle bota på sabbaten. I så fall skulle de få något att anklaga honom för.

Men Jesus förstod precis vad de tänkte. Därför sa han till mannen med den förtvinade handen: ”Res dig upp och kom hit.” Och mannen reste sig och kom fram.

Jesus sa till dem: ”Låt mig få fråga er en sak: Vad är tillåtet på sabbaten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att förgöra det?” 10 Han såg sig omkring på dem och sa sedan till mannen: ”Räck fram din hand!” Och när mannen gjorde det, blev handen normal igen. 11 Men de blev rasande och började prata med varandra om vad de skulle kunna göra med Jesus.

Jesus utser sina tolv lärjungar

(Matt 10:2-4; Mark 3:13-19; Apg 1:13)

12 Några dagar senare gick Jesus upp på ett berg för att be, och han bad till Gud hela natten. 13 När det ljusnade kallade han sedan samman sina lärjungar och utsåg tolv av dem som han kallade apostlar[b]: 14 Simon, som han gav namnet Petrus, Simons bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, 15 Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades seloten[c], 16 Jakobs son Judas och Judas Iskariot, han som senare förrådde Jesus.

Mycket folk följer Jesus

(Matt 5:3-12)

17 När Jesus hade kommit ner tillsammans med dem, stannade de på en slätt. Där var många av hans lärjungar och en stor folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustområdet vid Tyros och Sidon[d] 18 som hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. De som led av orena andar blev helade, 19 och alla försökte röra vid honom, eftersom det gick ut kraft från honom som gjorde alla friska.

Verklig lycka

20 Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa:

”Lyckliga är ni som är fattiga[e],
    för er tillhör Guds rike.
21 Lyckliga är ni som nu hungrar[f],
    för ni ska bli mättade.
Lyckliga är ni som nu gråter,
    för ni ska få skratta.
22 Lyckliga är ni när man för Människosonens skull hatar er
    och tar avstånd från er,
hånar er och smutskastar ert namn.

23 Gläd er då, hoppa av glädje, för ni får en stor lön i himlen. Så gjorde ju deras förfäder med profeterna.

24 Men ve er som är rika,
    för ni har redan fått ut er tröst.
25 Ve er som nu är mätta,
    ni ska få gå hungriga.
Ve er som nu skrattar,
    ni ska få sörja och gråta.
26 Ve er som man nu talar väl om.
    Så gjorde ju deras förfäder med de falska profeterna.

Om att älska sina fiender

(Matt 5:39-42)

27 Men till dem som lyssnar säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er, 28 välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er.

29 Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Vill någon ta ditt ytterplagg, så hindra honom inte från att ta skjortan också. 30 Ge till alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. 31 Gör så mot andra så som ni vill att de ska göra mot er.

32 Om ni bara älskar dem som älskar er, är ni då värda särskilt beröm? Även syndare älskar ju dem som ger dem kärlek. 33 Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, är det något så märkvärdigt med det? Det gör ju syndare också! 34 Om ni lånar ut pengar till dem som kan betala tillbaka, är det något man bör tacka er för? Även syndare lånar ju till sina vänner om de får igen pengarna.

35 Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och ge lån utan att oroa er för om ni får det tillbaka. Då ska ni få stor lön och bli den Högstes barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda.

36 Var barmhärtiga, så som er Fader i himlen är barmhärtig.

Om att döma andra

(Matt 7:1-5)

37 Döm inte, så ska ni själva inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så ska ni inte förklaras skyldiga. Förlåt, så ska ni få förlåtelse. 38 Ge, så kommer ni att få. Ett gott, packat, skakat och rågat mått ska ges i er famn. För med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er.”

39 Sedan berättade han en liknelse: ”En blind kan väl inte leda en annan blind? Faller då inte båda i gropen? 40 Och en lärjunge står inte över sin lärare, men när han är fullärd, kan han bli som sin lärare.

41 Varför ser du flisan i din medmänniskas öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? 42 Hur kan du säga till henne: ’Kom så ska jag ta bort flisan ur ditt öga’, när du samtidigt inte märker bjälken i ditt eget? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga! Sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din medmänniskas öga.

Av frukten känner man trädet

(Matt 7:17-20)

43 Ett bra träd kan aldrig bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan aldrig bära bra frukt. 44 Trädet känns igen på den frukt det bär. Man hittar inte fikon på tistlar eller vindruvor på törnbuskar. 45 En god människa bär fram det goda ur den godhet som lagrats i hennes hjärta, medan en ond människa bär fram det onda ur den ondska som lagrats i hennes hjärta. Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av.

Om att bygga på stadig grund

(Matt 7:24-27)

46 Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’, när ni ändå inte gör som jag säger? 47 Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – vem han liknar, det ska jag visa er. 48 Han liknar en man som bygger ett hus och gräver så djupt att han kan lägga grunden på ett berg. När floden sedan svämmar över och vattnet vräker sig mot huset, står det stadigt kvar, eftersom det är väl byggt.

49 Men den som hör och inte handlar, han liknar en man som bygger ett hus direkt på marken utan att gräva någon grund. Och när floden vräker sig mot huset, faller det genast ihop med ett stort brak.”

Footnotes

  1. 6:3 Jfr 1 Sam 21:1-6.
  2. 6:13 Betyder sändebud.
  3. 6:15 Selot betyder ivrare. Antingen var Simon ivrig till sin läggning, eller så tillhörde han ”seloterna”, ett politiskt parti som ville göra uppror mot romarna. Eller: kallades den ivrige.
  4. 6:17 Tyros och Sidon var fenikiska städer vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen.
  5. 6:20 Jfr Matt 5:3, där grundtexten säger: de som är fattiga i anden, dvs. de som inser sina andliga behov.
  6. 6:21 Jfr Matt 5:6, där grundtexten säger: hungrar och törstar efter rättfärdighet, dvs. hungrar och törstar efter det som är i enlighet med Guds vilja.

Chapter 6

Picking Grain on the Sabbath.[a] On one Sabbath, when Jesus was going through a field of grain, his disciples picked some heads of grain, rubbed them in their hands, and ate them. Some of the Pharisees said, “Why are you doing what is forbidden on the Sabbath?”

Jesus answered them, “Have you not read what David did when he and his companions were hungry? He entered the house of God and took and ate the sacred bread that only the priests were permitted to eat, and he shared it with his companions.” Then he said to them, “The Son of Man,[b] is lord of the Sabbath.”

A Man with a Withered Hand. On another Sabbath, Jesus entered the synagogue and began to teach. A man was there whose right hand was withered. The scribes and the Pharisees watched him closely to see whether he would cure him on the Sabbath so that they would have a charge to bring against him.

But Jesus was fully aware of their thoughts, and he said to the man with the withered hand, “Come here and stand before us.” The man got up and stood there. Then Jesus said to them, “I put this question to you: Is it lawful to do good or to do evil on the Sabbath, to save life or to destroy it?” 10 After looking around at all of them, he said to the man, “Stretch out your hand.” He did so, and his hand was restored. 11 But they were filled with fury and discussed among themselves what they might do with Jesus.

12 Jesus Chooses the Twelve Apostles.[c] It was in those days that he went onto the mountain to pray, and he spent the entire night in prayer to God. 13 Then, when it was daylight, he summoned his disciples and chose twelve of them, whom he designated as apostles: 14 Simon, to whom he gave the name Peter, and his brother Andrew, James, John, Philip, Bartholomew, 15 Matthew, Thomas, James the son of Alphaeus, Simon called the Zealot, 16 Judas the son of James, and Judas Iscariot, who became a traitor.

17 The Crowds Seek Out Jesus.[d] He then came down with them and stood on a spot of level ground, where there was a large crowd of his disciples and a great multitude of people from all sections of Judea and Jerusalem and the coastal region of Tyre and Sidon. 18 They had come there to listen to him and to be healed of their diseases. Those who were afflicted by unclean spirits were cured. 19 And everyone in the crowd was trying to touch him, because power came forth from him and healed them all.

The Sermon on the Plain[e]

20 The Beatitudes.[f] Then, turning to his disciples, he began to speak:

“Blessed are you who are poor,
    for the kingdom of God is yours.
21 Blessed are you who hunger now,
    for you will have your fill.
Blessed are you who weep now,
    for you will laugh.

22 “Blessed are you when people hate you and ostracize you, when they insult you and denounce your name as evil on account of the Son of Man. 23 Rejoice on that day and dance for joy, for your reward will be great in heaven. This was the way their ancestors treated the Prophets.

24 “But woe to you who are rich,
    for you have received your consolation.
25 Woe to you who are well fed now,
    for you will go hungry.
Woe to you who laugh now,
    for you will mourn and weep.
26 Woe to you when all speak well of you,
    for their ancestors treated the false prophets in the same fashion.

27 Love of Enemies.[g]“But to those of you who are listening to me, I say: Love your enemies, do good to those who hate you, 28 bless those who curse you, pray for those who mistreat you. 29 If anyone strikes you on one cheek, offer him the other cheek as well, and should someone take your cloak, let him have your tunic as well. 30 Give to everyone who begs from you, and do not demand the return of what is yours from the one who has taken it.

31 “Deal with others as you would like them to deal with you. 32 If you love only those who love you, what credit is that to you? Even sinners love those who love them. 33 And if you do good to those who do good to you, what credit is that to you? Even sinners do as much. 34 And if you lend only to those from whom you expect to be repaid, what credit is that to you? Even sinners lend to sinners, expecting to be repaid in full.

35 “Rather, you must love your enemies and do good to them, and lend without expecting any repayment. In this way, you will receive a great reward. You will be sons of the Most High, for he himself is kind to the ungrateful and the wicked. 36 Be merciful, just as your Father is merciful.

37 Relations with Others.[h]“Do not judge, and you will not be judged. Do not condemn, and you will not be condemned. Forgive, and you will be forgiven. 38 Give, and it will be given to you. A good measure, pressed down, shaken together, and running over, will be poured into your lap. The measure that you use for others will be used to measure you.”

39 Parable of the Blind Leading the Blind. He also told them a parable: “Can one blind man guide another who is also blind? Will not both of them fall into a pit? 40 No student is greater than his teacher, but a fully trained student will be like his teacher.

41 “Why do you take note of the splinter in your brother’s eye but do not notice the wooden plank in your own eye? 42 How can you say to your brother, ‘Brother, let me remove the splinter that is in your eye,’ while all the time you do not notice the wooden plank that is in your own eye? You hypocrite! First remove the wooden plank from your own eye, and then you will be able to see clearly enough to remove the splinter that is in your brother’s eye.

43 A Tree Is Known by Its Fruit.[i]“No healthy tree can bear rotten fruit, nor does a rotting tree bear healthy fruit. 44 Every tree is known by its own fruit. For people do not pick figs from thornbushes or grapes from brambles. 45 A good man produces good from the store of goodness in his heart, whereas an evil man produces evil from the store of evil within him. For the mouth speaks from the abundance of the heart.

46 Parable of the Two Foundations.“Why do you call me, ‘Lord, Lord,’ but fail to do what I tell you? 47 I will show you what everyone is like who comes to me and hears my words and acts in accordance with them. 48 He is like a man who in building a house dug deeply and laid its foundations on rock. When the flood rose, it burst against that house but could not shake it because it had been solidly constructed. 49 In contrast, the one who hears and does not act in accordance with my words is like a man who built a house on the ground without a foundation. As soon as the river burst against it, the house collapsed and was completely destroyed.”

Footnotes

  1. Luke 6:1 In resisting servitude to traditions, Jesus gives the example of the freedom David showed in face of the Law (see 1 Sam 21:2-7); in his act of healing Jesus recalls the true meaning of the Sabbath. See notes on Mt 12:1-14; 12:2; 12:3-4; 12:5-6; 12:8; 12:9-14.
  2. Luke 6:5 Son of Man: see note on Mt 8:20.
  3. Luke 6:12 This is an important moment in Luke’s eyes, as shown by the fact that Jesus prepares himself through prayer. The apostles are twelve in number in order to make clear their future work, which is comparable to that of the twelve tribes of Israel: that is, they are the builders of the new People of God (see Acts 1:25). The word “apostle” is derived from a Greek word meaning “sent,” “missionary.”
  4. Luke 6:17 The picture of the crowds pressing upon Jesus shows the hope raised by Jesus from the very beginning of his public ministry. People came to him from everywhere, even from the nearby pagan towns, to obtain healing. Jesus came among us as the sign of salvation and the act by which God delivered it to us. When giving the Beatitudes in the Sermon on the Plain, he will announce the true salvation.
  5. Luke 6:20 The remainder of ch. 6 corresponds to the “Sermon on the Mount,” which the Gospel of Matthew places at the beginning of Jesus’ activity (Mt 5–7). Luke offers a more concise and less solemn text. His readers have little knowledge of Jewish life; it was therefore pointless to contrast the old Law with the demands of the Gospel. The latter are stated in a more absolute manner. Matthew describes the interior attitude, the disposition of heart, without which no one can enter the kingdom of God. Luke prefers to evoke a more concrete and living tone. He underlines with special insistence the deportment in regard to riches; this is the test of entrance into the kingdom.
  6. Luke 6:20 The Beatitudes of the Gospel of Matthew bring forth an unexpected message (Mt 5:3-12). The short sentences in which Luke opposes the blessedness and woe of people reach us in an even more powerful manner. The Old Testament loved such contrasting formulas, but here the reader is directly challenged: “you.” In announcing the kingdom Jesus overturns the system of values on which we base our lives, relations, judgments, and actions. He denounces as false our more recurrent ideas. More than once, Luke underlines God’s predilection for the most deprived, who do not let themselves be deceived by pretension or by riches. Here we touch upon an essential point of a Christian conception of existence.
  7. Luke 6:27 Love your enemies—here is one of the most revolutionary slogans of the Gospel for each age and each existence. It is quite common to recommend solidarity with those who are near to us through family, religion, homeland, or political affiliation. Judaism, for example, insisted on love of neighbor inside the community. Jesus shatters all limits and sweeps away all objections that restrict charity. For him, the call to love others is not guided by our preferences but by the need and distress of others. The correlation of conflicts and hatred must be broken. A love that is gratuitous and without boundaries—like the love of God taught to us by Jesus—is the mark of a true disciple. The Lord himself gave us an example of such love on the cross (see Lk 23:34).
  8. Luke 6:37 These varied sentences have to do with the relations of people to one another. Developed is the meaning of mercy (v. 37)—a characteristic trait of Luke’s work—generosity (v. 38), and clear-sightedness regarding self that prevents one from judging others (v. 37). In Matthew’s Gospel, the parable of the blind leading the blind is used to denounce the false teachers of Judaism (Mt 15:13-14). In Luke, it has become a recommendation of clear-sightedness addressed to the disciples. This varied usage of the same theme demonstrates the liberty of the evangelists—or of tradition—in the working out of a theme.
  9. Luke 6:43 An authentic life does not deceive; it is by someone’s acts that we discern what truly fills the heart. True disciples are not satisfied with talk and appearances. For them, listening to the Word of God means transforming their whole existence.

Jesus Is Lord of the Sabbath(A)

One Sabbath Jesus was going through the grainfields, and his disciples began to pick some heads of grain, rub them in their hands and eat the kernels.(B) Some of the Pharisees asked, “Why are you doing what is unlawful on the Sabbath?”(C)

Jesus answered them, “Have you never read what David did when he and his companions were hungry?(D) He entered the house of God, and taking the consecrated bread, he ate what is lawful only for priests to eat.(E) And he also gave some to his companions.” Then Jesus said to them, “The Son of Man(F) is Lord of the Sabbath.”

On another Sabbath(G) he went into the synagogue and was teaching, and a man was there whose right hand was shriveled. The Pharisees and the teachers of the law were looking for a reason to accuse Jesus, so they watched him closely(H) to see if he would heal on the Sabbath.(I) But Jesus knew what they were thinking(J) and said to the man with the shriveled hand, “Get up and stand in front of everyone.” So he got up and stood there.

Then Jesus said to them, “I ask you, which is lawful on the Sabbath: to do good or to do evil, to save life or to destroy it?”

10 He looked around at them all, and then said to the man, “Stretch out your hand.” He did so, and his hand was completely restored. 11 But the Pharisees and the teachers of the law were furious(K) and began to discuss with one another what they might do to Jesus.

The Twelve Apostles(L)

12 One of those days Jesus went out to a mountainside to pray, and spent the night praying to God.(M) 13 When morning came, he called his disciples to him and chose twelve of them, whom he also designated apostles:(N) 14 Simon (whom he named Peter), his brother Andrew, James, John, Philip, Bartholomew, 15 Matthew,(O) Thomas, James son of Alphaeus, Simon who was called the Zealot, 16 Judas son of James, and Judas Iscariot, who became a traitor.

Blessings and Woes(P)

17 He went down with them and stood on a level place. A large crowd of his disciples was there and a great number of people from all over Judea, from Jerusalem, and from the coastal region around Tyre and Sidon,(Q) 18 who had come to hear him and to be healed of their diseases. Those troubled by impure spirits were cured, 19 and the people all tried to touch him,(R) because power was coming from him and healing them all.(S)

20 Looking at his disciples, he said:

“Blessed are you who are poor,
    for yours is the kingdom of God.(T)
21 Blessed are you who hunger now,
    for you will be satisfied.(U)
Blessed are you who weep now,
    for you will laugh.(V)
22 Blessed are you when people hate you,
    when they exclude you(W) and insult you(X)
    and reject your name as evil,
        because of the Son of Man.(Y)

23 “Rejoice in that day and leap for joy,(Z) because great is your reward in heaven. For that is how their ancestors treated the prophets.(AA)

24 “But woe to you who are rich,(AB)
    for you have already received your comfort.(AC)
25 Woe to you who are well fed now,
    for you will go hungry.(AD)
Woe to you who laugh now,
    for you will mourn and weep.(AE)
26 Woe to you when everyone speaks well of you,
    for that is how their ancestors treated the false prophets.(AF)

Love for Enemies(AG)

27 “But to you who are listening I say: Love your enemies, do good to those who hate you,(AH) 28 bless those who curse you, pray for those who mistreat you.(AI) 29 If someone slaps you on one cheek, turn to them the other also. If someone takes your coat, do not withhold your shirt from them. 30 Give to everyone who asks you, and if anyone takes what belongs to you, do not demand it back.(AJ) 31 Do to others as you would have them do to you.(AK)

32 “If you love those who love you, what credit is that to you?(AL) Even sinners love those who love them. 33 And if you do good to those who are good to you, what credit is that to you? Even sinners do that. 34 And if you lend to those from whom you expect repayment, what credit is that to you?(AM) Even sinners lend to sinners, expecting to be repaid in full. 35 But love your enemies, do good to them,(AN) and lend to them without expecting to get anything back. Then your reward will be great, and you will be children(AO) of the Most High,(AP) because he is kind to the ungrateful and wicked. 36 Be merciful,(AQ) just as your Father(AR) is merciful.

Judging Others(AS)

37 “Do not judge, and you will not be judged.(AT) Do not condemn, and you will not be condemned. Forgive, and you will be forgiven.(AU) 38 Give, and it will be given to you. A good measure, pressed down, shaken together and running over, will be poured into your lap.(AV) For with the measure you use, it will be measured to you.”(AW)

39 He also told them this parable: “Can the blind lead the blind? Will they not both fall into a pit?(AX) 40 The student is not above the teacher, but everyone who is fully trained will be like their teacher.(AY)

41 “Why do you look at the speck of sawdust in your brother’s eye and pay no attention to the plank in your own eye? 42 How can you say to your brother, ‘Brother, let me take the speck out of your eye,’ when you yourself fail to see the plank in your own eye? You hypocrite, first take the plank out of your eye, and then you will see clearly to remove the speck from your brother’s eye.

A Tree and Its Fruit(AZ)

43 “No good tree bears bad fruit, nor does a bad tree bear good fruit. 44 Each tree is recognized by its own fruit.(BA) People do not pick figs from thornbushes, or grapes from briers. 45 A good man brings good things out of the good stored up in his heart, and an evil man brings evil things out of the evil stored up in his heart. For the mouth speaks what the heart is full of.(BB)

The Wise and Foolish Builders(BC)

46 “Why do you call me, ‘Lord, Lord,’(BD) and do not do what I say?(BE) 47 As for everyone who comes to me and hears my words and puts them into practice,(BF) I will show you what they are like. 48 They are like a man building a house, who dug down deep and laid the foundation on rock. When a flood came, the torrent struck that house but could not shake it, because it was well built. 49 But the one who hears my words and does not put them into practice is like a man who built a house on the ground without a foundation. The moment the torrent struck that house, it collapsed and its destruction was complete.”