Add parallel Print Page Options

Femte sången: folkets bön

Herre, kom ihåg allt som drabbat oss!
    Se vår förnedring!
Vår egendom har beslagtagits av främlingar,
    våra hus ägs nu av utlänningar.
Vi har blivit faderlösa barn,
    våra mödrar är som änkor.
Vi måste betala för vattnet vi dricker,
    och vår ved får vi köpa.
Våra förföljare är alldeles inpå oss,
    vi är uttröttade men får ingen vila.
Vi har gett oss under Egypten och Assyrien
    för att få bröd att mätta oss med.
Våra förfäder syndade och finns inte mer,
    vi får bära deras skuld.
Slavar härskar över oss,
    och det finns ingen som befriar oss ur deras hand.
Med risk för livet hämtar vi vårt bröd,
    för svärdet härjar i öknen.
10 Vår hud glöder som en ugn,
    vi är febriga av hunger.
11 De har kränkt kvinnorna i Sion
    och flickorna i städerna i Juda.
12 Furstarna har de hängt,
    och de äldste visas ingen respekt.
13 Unga män sliter vid kvarnstenarna,[a]
    pojkar dignar under bördor av ved.
14 De gamla samlas inte längre i stadsporten,
    och de ungas musik har upphört.
15 Glädjen är borta ur våra hjärtan,
    vår dans har vänts till sorg.
16 Kronan har fallit från vårt huvud.
    Ve oss som syndade så!
17 Därför är vårt hjärta så tungt,
    därför har våra ögon blivit skumma.
18 Sions berg ligger öde,
    schakaler strövar omkring där.

19 Men du, Herre, regerar för evigt,
    din tron består från generation till generation.
20 Varför har du glömt oss för alltid,
    övergett oss för resten av livet?
21 För oss åter till dig, Herre, så att vi får återvända!
    Låt allting bli återställt som det var förut,
22 om du inte helt har förkastat oss
    och är så vred på oss.

Footnotes

  1. 5:13 Grundtextens innebörd är osäker; mer ordagrant …bär på kvarnstenar, men enligt Septuaginta: De utvalda gråter högt….

Remember, O Jehovah, what hath befallen us, Look attentively, and see our reproach.

Our inheritance hath been turned to strangers, Our houses to foreigners.

Orphans we have been -- without a father, our mothers [are] as widows.

Our water for money we have drunk, Our wood for a price doth come.

For our neck we have been pursued, We have laboured -- there hath been no rest for us.

[To] Egypt we have given a hand, [To] Asshur, to be satisfied with bread.

Our fathers have sinned -- they are not, We their iniquities have borne.

Servants have ruled over us, A deliverer there is none from their hand.

With our lives we bring in our bread, Because of the sword of the wilderness.

10 Our skin as an oven hath been burning, Because of the raging of the famine.

11 Wives in Zion they have humbled, Virgins -- in cities of Judah.

12 Princes by their hand have been hanged, The faces of elders have not been honoured.

13 Young men to grind they have taken, And youths with wood have stumbled.

14 The aged from the gate have ceased, Young men from their song.

15 Ceased hath the joy of our heart, Turned to mourning hath been our dancing.

16 Fallen hath the crown [from] our head, Wo [is] now to us, for we have sinned.

17 For this hath our heart been sick, For these have our eyes been dim.

18 For the mount of Zion -- that is desolate, Foxes have gone up on it.

19 Thou, O Jehovah, to the age remainest, Thy throne to generation and generation.

20 Why for ever dost Thou forget us? Thou forsakest us for length of days!

21 Turn us back, O Jehovah, unto Thee, And we turn back, renew our days as of old.

22 For hast Thou utterly rejected us? Thou hast been wroth against us -- exceedingly?